Magspecial – nyckeln till god hälsa finns i tarmen

Tarmfloran kallas ibland kroppens största organ, inte helt oförtjänt då vi har fler bakterier i tarmen än vi har celler i hela kroppen. Ungefär 75 procent av immunförsvaret finns dessutom i tarmfloran så det är inte konstigt att bakteriebalansen påverkar allt från depression och ADHD till IBS.

Ungefär 75 procent av vårt immunförsvar finns i tarmfloran och där bildas även en stor mängd signalsubstanser. Man har till exempel sett att 95 procent av signalsubstansen serotonin, kroppens lyckohormon, tillverkas i tarmen. Hur tarmfloran mår kan alltså kraftigt påverka även vår psykiska hälsa.

Grunden läggs redan vid förlossningen
Grunden till vår inre bakterieflora läggs redan vid förlossningen då barnet exponeras för moderns bakterieflora vid passagen genom underlivet. Man kan se en tydlig skillnad i bakterieflora hos barn som fötts vaginalt jämfört med barn som fötts med kejsarsnitt. Tre dagar efter förlossningen innehåller nämligen vaginalt födda barns avföring avsevärt mycket mer bifidobakterier än barn födda med kejsarsnitt. Genom bröstmjölken får sedan barnet en kombination av bakterier och prebiotika som fortsätter det uppbyggande arbetet.

LÄS OCKSÅ: Ny forskning: Tarmbakteriernas inverkan på ADHD och autism

Antibiotika förstör tarmfloran
Under livet utsätts vi löpande för både uppbyggande och nedbrytande processer för tarmfloran. Våra ökade renlighet och goda boendeförhållanden har bidragit till en generellt försämrad bakterieflora då vår exponering för bakterier, goda som onda, har minskat. En annan vanligt förekommande företeelse som stör tarmfloran är antibiotikabehandling. Antibiotikans roll är att motverka skadliga bakterier som fått fäste i kroppen. Tyvärr slår den även ut de goda bakterierna i tarmfloran. Det anses att det tar minst sex månader för tarmfloran att återhämta sig efter en antibiotikakur. Processen kan underlättas genom att man ger kroppen extra probiotika och prebiotika under och efter kuren.

Forskningen går framåt
Tarmflorans effekt på hälsan har inspirerat ett antal forskningsprojekt där man försöker förstå mer kring hur vår bakteriestatus påverkar vårt mående. Hittills har forskarna hittat samband mellan rubbad tarmflora och ADHD, autism, depression, ångest och psykiskt hälsa. Man har även sett tydliga samband mellan sjukdomar som IBS, Crohns och ulcerös colit och tarmflora. Vad som är hönan och vad som är ägget gällande rubbad tarmflora och andra sjukdomstillstånd är i dagsläget oklart men det finns en konstaterad samsjuklighet.

LÄS OCKSÅ: Glad och frisk mage med mjölksyra

Nya forskningsrön
Det senaste forskningsrönet kommer från institutionen för medicin vid Sahlgrenska akademin. Där har man sett samband mellan tarmflora och tumörutvecklingen vid tjocktarmscancer. I studien, som utfördes på 15 personer med elakartad cancer, visade sig bakteriestammarna Lactobacillus acidophilus NCFM och Bifidobacterium lactis Bl-04 minska inflammationer och sakta ned tillväxten av cancerceller. Man upptäckte även att tarmfloran skiljde sig mellan friska och sjuka personer.

Probiotika
Ett enkelt sätt att påverka tarmfloran positivt är att öka sitt intag av probiotiska bakterier, även kallade mjölksyrabakterier. Själva ordet probiotika betyder “för livet” och sett till hur stor effekt tarmfloran har på vår hälsa är det inte ett oskäligt namn! Alla bakterier som normalt kan förekomma i tarmfloran får inte per automatik kallas för probiotika. Kriterierna för att en bakterie ska få räknas som probiotisk är att den är bevisat säker att använda och har en positiv effekt på hälsan. Den måste även överleva i respektive produktform, till exempel en kapsel, samt överleva kroppens matsmältningssystem för att sedan vara aktiv i tjocktarmen. Prebiotika och probiotika samarbetar för en sund tarmflora och bättre hälsa.

LÄS OCKSÅ: Vår tarmflora avgörande för vår psykiska hälsa

Prebiotika
Prebiotika är speciell typ av kolhydrater som inte bryts ned av kroppens matsmältning utan istället når tjocktarmen i intakt form. Väl på plats i tjocktarmen fungerar de som foder för de goda bakterier vi har i vår tarmflora. I prebiotikans välgörande funktioner ingår att de kan minska mängden förruttnelsebakterier i tarmen, stimulera tillväxten av bifidobakterier, stabilisera blodsockret, boosta effekten av probiotiska bakterier, stimulera tarmrörelserna samt förbättra upptaget av vissa vitaminer och mineraler. Prebiotika kan till exempel vara betaglukaner, fibrer samt inulin och andra fruktooligosackarider (FOS).
Bra källor till prebiotika är inulinrika livsmedel som chikoriarot, jordärtskocka, vitlök, lök, bönor och betaglukanrika livsmedel som havregryn. Även pektin, kolostrum, resistent stärkelse och vasslekoncentrat anses vara prebiotiska.
Motsatt effekt mot prebiotika har socker. Socker fungerar nämligen som foder för dåliga bakterier vilket gör att ett högt sockerintag kan leda till en obalans i tarmfloran där de dåliga bakterierna växer sig starkare än de goda.

Boosta tarmfloran med mjölksyrat
En väl vald kost kan boosta tarmfloran. Bra tarm-kost är fiberrika frukter och grönsaker, surdegsbröd, syrade mjölkprodukter, mjölksyrade grönsaker, miso och Molkosan. Mjölksyrning, även kallat fermentering, är en av våra äldsta metoder för att lagra livsmedel. Det ger inte bara en mycket bra hållbarhet utan har även visat sig öka tillgången av enzymer, viktiga mikroorganismer och bra bakterier i det som lagrats. Vanliga fermenterade produkter är surkål, soja och kimchi.

Av Therese Hagberg

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!