Matens miljöpåverkan – Så äter du mer klimatsmart

Idag pratas det mycket om miljön och hur den påverkas av vår livsstil. En stor del handlar om just kosten vi äter och vilka livsmedel vi väljer att köpa. Nyligen hörde vi om förslaget till köttskatten på grund utav köttets miljöpåverkan. Men hur påverkar andra livsmedel miljön? Här kommer lite tips på vad man kan tänka på i affären för att minska sin klimatpåverkan.

Ungefär en fjärdedel av klimatpåverkan från de svenska hushållen kommer ifrån det vi äter. Livsmedel tillhör ett av de mest miljöbelastade produktområdena, detta beror på en stor energianvändning samt höga utsläpp av koldioxid under hela livsmedelskedjan. En del mat har stor miljöpåverkan medan andra har mindre, därför är våra val av livsmedel mycket viktiga.

Frukt och grönt
Välj gärna svenskodlade frukter och grönsaker i förstahand eftersom dessa överlag odlas med mindre bekämpningsmedel än i de flesta andra länder. Vi slipper även långa transporter vilket är mycket bra ur miljösynpunkt. Frukt och grönt som har besprutats sparsamt eller inte alls, till exempel ekologiskt odlade livsmedel, är ett bra alternativ då detta bidrar till en giftfri miljö. Välj gärna frukt och grönt efter säsong och gärna grova grönsaker så som kål och rotfrukter, istället för mer ömtåliga grönsaker så som sallad, tomat och gurka. De grövre grönsakerna är väldigt tåliga och odlas ofta på friland istället för i växthus. Detta är positivt då växthusodling är mycket energikrävande. De grövre grönsaker klarar lagring längre vilket gör att vi kan minska svinn både hemma och i butiker. För de grönsaker som tål en längre lagring kan också mer miljövänliga transportmedel användas. Många importerade färska frukter och grönsaker transporteras nämligen med flyg för att de ska komma fram medan de fortfarande är färska. Detta gör att klimatpåverkan blir mycket stor. Av de grönsaker som odlas i växthus, till exempel tomater, är det en fördel att välja svenskodlade när de är i säsong (april till oktober för svenska tomater). Svenska tomatväxthus värms till största del upp med förnybara bränslen. I till exempel Holland värms merparten av växthusen upp med fossila bränslen vilket bidrar till en stor klimatpåverkan. Under vintertiden är spanska frilandsodlade tomater ett alternativ då de ligger i nivå med svenska tomater som odlats med förnybara bränslen.

Baljväxter
Ärtor, bönor och andra baljväxter är väldigt klimatsmart mat. Utsläppen vid odling är låg, så överlag är det transporterna som står för den stora klimatpåverkan i den här livsmedelsgruppen. I första hand bör vi konsumera svenska baljväxter så som bruna bönor, gula ärtor med mera. Men även importerade baljväxter är resurssnåla, speciellt om det används som ett alternativ till köttet, som har en betydligt högre klimatpåverkan. Då baljväxter innehåller mycket protein kan de med fördel vara ett mer klimatsmart alternativ till kött. Välj svenska färska baljväxter när det går och torkade eller förpackade i glas och tetraförpackning den övriga tiden. Precis som för grönsaker transporteras färska importerade baljväxter så som sockerärtor och haricots verts ofta med flyg, vilket har stor klimatpåverkan. Torkade baljväxter klarar lagring mycket länge och kan importeras med mer resurssnåla transportmedel. Soja har blivit ett populärt livsmedel och används ofta som ersättare till animaliska produkter i till exempel korvar och färs. Ur miljösynpunkt är det viktigt att tänka på vart sojan kommer ifrån. Odlingar i Sydamerika har bidragit till att regnskog har skövlats för att ge plats åt odlingarna. Försök att välja sojaprodukter som är kravmärkta, då har sojan odlats på ett hållbart sätt utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel. Den ekologiska sojan bidrar inte heller till skövling av regnskog.

Spannmål, ris och potatis
Jämfört med kött och fisk har potatis, ris och spannmålsprodukter så som bröd, gryn och pasta en relativt liten klimatpåverkan. Potatis är dock den gröda som besprutas mest i Sverige. Ekologiskt odlade produkter ett bra alternativ då de inte besprutas med kemiska bekämpningsmedel och då bidrar till en giftfri miljö. Riset har större klimatpåverkan än spannmål och potatis då det odlas på vattendränkta odlingar. Från de våta markerna frigörs metangas, som är en potentiell klimatgas. Då transporterna bidrar med en stor klimatpåverkan i den här gruppen är det bra att välja inhemskt odlade och närproducerade livsmedel i så stor utsträckning det går. I Sverige används överlag mindre konstgödsel samt bekämpningsmedel än i många andra länder vilket också är en fördel ut miljösynpunkt.

Kött
Kött är den enskilda livsmedelsgrupp som har störst klimatpåverkan. Det är dock skillnad på olika sorters kött. Nötkött är det kött som ger mest utsläpp och har störst klimatpåverkan, därefter kommer grisköttet och sedan kyckling som har minst klimatpåverkan. En anledning till att nötkött har mest klimatpåverkan är att nötkreatur är idisslande djur och deras matsmältningsprocess släpper ut metangas vilket är en potentiell klimatgas. Ur miljösynpunkt kan det därför vara en fördel att minska på mängden kött. När man väljer kött kan man tänka på att minska mängden nöt och istället välja mer kyckling. Välj också kött från djur som har betat på naturbetesmarker. Detta gör att landskapen håller sig öppna med ett hög biologisk mångfald. I ekologisk djuruppfödning föds djuren upp på foder som inte har besprutats vilket bidrar till en giftfri miljö.

Mejeriprodukter
Mjölk är relativt klimatpåverkande då det kommer ifrån nötkreatur som släpper ut metangas. Välj helst svensk mjölk. Den är mer klimatsmart då de svenska korna överlag är friska och producerar mycket mjölk. Mejeriprodukter så som till exempel ost har också en stor klimatpåverkan då det krävs en relativt stor mängd mjölk för att tillverka ett kilo ost. Kor från ekologisk mjölkproduktion går ute längre samt äter mer hö och gräs än konventionella kor. De utfodras även med ekologiskt foder vilket minskar användningen av bekämpningsmedel.

Fisk
Idag finns det två miljömärkningar för fisk i Sverige. Den ena är MSC (Marine Stewardship Council) och den andra är KRAV. Dessa märkningar tar hänsyn till att fisken kommer ifrån friska och starka bestånd samt att fisket sker på ett rätt och hållbart sätt utan att förstöra ekosystemet där fisken fångas. KRAV-märkningen innebär också att bland annat båtarna är miljöanpassade. Leta efter dessa märkningar när du är i affären. En del fiskarter är idag hotade av överfiskning. Om du vill veta vilka bestånd som är stabila kan du ta hjälp av WWF´s fiskguide. Fisk och skaldjursodling kan orsaka lokal övergödning och skada känsliga kustmiljöer. Detta gäller tillexempel odling av jätteräkor. Vid odling av lax och torsk krävs det stora mängder fisk till foder vilket i många fall fiskas på ett sätt som inte är hållbart. Musselodlingar kan tillskillnad ifrån många fiskodlingar faktiskt minska övergödning i haven, detta beror på att de tar sin näring direkt ifrån haven genom att sila plankton ur vattnet.

Snabba tips:

• Välj svenska frukter och grönsaker efter säsong.
• Köp mer lagringståliga och grova grönsaker istället för de mer känsliga.
• Ät mer baljväxter, gärna närodlat när det går.
• Välj potatis och spannmålsprodukter över ris. Gärna svenskodlat.
• Välj ekologiska livsmedel
• Minska konsumtionen av kött
• Handla närodlat och närproducerat
• Byt ut en del av nötköttet mot kyckling
• Välj fisk märkt med KRAV eller MSC
• Minska svinnet
• Ät mindre godis, läsk och snacks – de påverkar miljön men bidrar inte med mycket vitaminer och mineraler.
• Välj glas eller tetraförpackningar över konserver – det krävs mycket energi att återvinna metallen.

Källor: Livsmedelsverket, Naturvårdsverket, Mat och klimat, KRAV, WWF
Bok: Livsmedelsvetenskap

Av Maya Dilek