Matsvinnet – en dyr miljöbov

Varje år slängs mat för flera miljoner kronor. Något som kostar samhället både oerhört mycket pengar och leder till en stor klimatpåverkan. Minskar vi svinnet kan vi spara pengar och bidra till en bättre miljö – vi tipsar dig hur.

Enligt SvenskaMiljöEmissionsData, SMED, slängs cirka 25 kilo fullt ätbar mat per person och år. Av all mat som köps in i hemmen slängs cirka 10-20 procent . Detta är då exklusive ben, skal och oätliga detaljer. Frukt och grönsaker är de livsmedel som slängs mest men även bröd slängs i stora mängder. Detta blir i längden dyrt. Svinnet kostar i genomsnitt fem tusen kronor per år för varje hushåll. Men det har även en stor negativ påverkan på miljön. Man pratar mycket om begreppet svinn. Med svinn räknas mat som slängs men som hade kunnat konsumeras om det hanterats annorlunda. Det kan vara brödkanter som slängs för att de inte är omtyckta, det kan även bero på fel eller för lång förvaring så att maten har blivit dålig, eller så kan det vara rester efter en måltid som inte äts upp.

Stort matsvinn i skolorna
Varje år slängs skolmat för minst 200 miljoner kronor. Mellan tio tusen och tjugo tusen ton ätbar mat slängs. Om man minskar detta skulle man kunna spara mellan tio tusen till trettio tusen ton koldioxid per år. Detta motsvarar tio tusen svenska bilisters årliga resande. Tallrikssvinnet i skolorna, alltså det elever lämnar kvar på tallriken och slänger, ligger på strax över 10 procent av portionsstorleken. Detta motsvarar 30 gram per portion vilket skulle kunna jämföras med två och en halv köttbulle. När en hel klass har ätit klart och slängt den mat de inte vill ha eller inte orkar äta upp, kan de alltså ha slängt motsvarande köttbullar till hela två paket (á 350 gram).

Minska svinnet
Förutom att det är dumt att slänga dyr mat är svinnet dåligt för miljön. För att minska svinnet kan man tänka på att förvara maten rätt, planera sina inköp och ta hand om rester. Livsmedelsverket har samlat tips om hur man på enkla sätt kan minska sitt svin och därmed bidra till en bättre miljö:

• Planera dina köp! Köp inte hem mer än vad du kommer göra av med.
• Förvara maten rätt och ha koll på innehållet i kyl och frys så att det inte blir för gammalt.
• Lita på dina sinnen. Släng inte mat så fort bäst-före-datumet har passerat. Titta, lukta och smaka. Mat som har förvarats enligt anvisningarna blir inte farlig för att datumet har passerat.
• Ta hand om dina rester. Frys in i matlådor, använd dem i en ny maträtt eller gör plockmat av resterna.

Så här förvarar du din mat på bästa sätt:

• Ställ in kylvaror så som mejeri, färsk fisk och kött i kylen så fort som möjligt. En bra temperatur i kylskåpet är 4-5 plusgrader.

• Frys in mat som du vill förvara länge. En bra temperatur i frysen är 18 minusgrader.

• Förvara frukt och grönt vid rätt temperatur för de specifika produkterna. De flesta frukter och grönsaker bör förvaras i kylskåp. Att förvara frukt och grönt i en plastpåse eller förvaringslåda i kylen kan vara positivt då de får en högre luftfuktighet och bevarar sin spänst längre.

• Undvik att förvara känsliga grönsaker tillsammans med bland annat med äpplen och tomater då dessa ger ifrån sig etengas vilket kan göra frukten dålig snabbare. Rotfrukter och frukter så som äpplen och päron vill förvaras kallt. Tomater och exotiska frukter som till exempel banan, mango och avokado förvaras i rumstemperatur.

• Ägg kan förvaras i rumstemperatur och bäst-före-datumet är utsatt utifrån detta. Om du istället väljer att förvara ägg i kylskåp har de en hållbarhet som sträcker sig flera veckor efter bäst-före-datumet.

• Bröd ska förvaras i rumstemperatur. Om det förvaras i kylen blir det snabbt smuligt och torrt. De flesta brödsorter lämpar sig dock väldigt bra för nedfrysning vilket passar dig som inte äter stora mängder bröd.

Källor: SMED, Livsmedelsverket
Böcker: Livsmedelsvetenskap, naturskyddsföreningens Tänk om.

Av Maya Dilek