När Pia Lerigon trodde att hon var frisk så var hon egentligen bara i början av ett utdraget covid-19-förlopp.
Men genom att jobba strukturerat med den så kallades kata-metoden kunde hon nå sitt mål på bara några veckor.
Enligt en undersökning från Novus kan uppemot 150 000 svenskar vara långtidssjuka i covid -19. Och ännu finns kunskapsluckor och det är långt ifrån en självklart att man får hjälp för sina symptom.
LÄS OCKSÅ: Hjälper quercetin mot corona-viruset?
Långdragna symptom
Pia Lerigon, 48, är en av dem som i mars i år blev sjuk i covid-19 och sedan fick dras med långdragna symptom som trötthet och orkeslöshet en lång tid efter att hon hade insjuknat.
– Veckorna bara gick och jag blev aldrig bra, utan jag fick istället olika symptom som kom och gick.
Eftersom Pia Lerigon jobbar som verksamhetsutvecklare och lean-coach, vilket är en ledningsfilosofi som handlar om att jobba med ständiga förändringar inom tillverkningsindustrin, föll det sig naturligt att tillämpa en metod som ingår i begreppet, nämligen kata, för att hantera den okända terräng hon numera befann sig i. Kata är hämtat från den japanska kampsporten och går ut på att lämna komfortzonen och metodiskt arbeta mot ett tydligt mål som innebär en rejäl utmaning.
– Vid en vanlig förkylning har du ofta dina knep för hur du ska må bättre, men vid covid-19 har i princip ingen, inte ens sjukvården, svar på vad du ska göra om symptomen inte försvinner, säger hon.
LÄS OCKSÅ: “Svårt sjuka kan behöva höga doser C-vitamin”
Satte upp dagliga utmaningar
Pia Lerigon som inte ens kunde gå ut med soporna utan att bli andfådd satte målet att hon skulle kunna gå upp för en brant backe. Därför började hon stapla upp små dagliga utmaningar – något som snart gav resultat. Själv beskriver hon kata-metoden som ett ”strukturerat experiment”, där det gäller att vara lyhörd och ständigt vara beredd att omvärdera sin strategi för att nå målet och inte ge upp trots bakslag. För det är lätt att känna hopplöshet när symptomen aldrig tycks försvinna.
– Ett steg kunde vara att ringa sjukvårdsupplysningen för att en sjuksköterska skulle bedöma om jag var allvarligt sjuk eller om jag bara inbillade mig. Utifrån den kunskapen kunde jag sedan ta mig vidare. Det positiva med katan är att man gör en sak i taget och sedan en avstämning. Man tar aldrig nästa steg innan man är klar med det första.
LÄS OCKSÅ: Experten: “Fem sätt att öka din mentala styrka”
Blev fokuserad
Efter tre veckor var hon helt symptomfri och hade fått tillbaka både energi och ork.
– Innan jag började med kata kände jag mig hopplös, men nu blev jag för fokuserad för att känna hopplöshet. Sedan började jag också med ett tillskott med C-vitamin, D-vitamin och Betaglukan gjord på jäst, som gjorde stor skillnad.
Pia Lerigon är dock noga med att poängtera att man bör uppsöka vården om man är det minsta osäker och rådfråga läkare, dietist eller fysioterapeut om man mår dåligt eller upplever en försämring.
– Metoden är inget botemedel för covid-19, utan mer ett sätt att lära sig mer om sig själv för att må bättre.
Kom igång med katan
Måltillstånd: Katan börjar med att du funderar på ditt måltillstånd. Det kan vara att du vill gå upp för en backe utan att bli andfådd.
• Vad är målet?
• Vilket tillstånd vill du uppnå?
Nuläge: Börja med att fundera på var du står just nu, så att du har en utgångspunkt att utgå från i ditt förbättringsarbete.
• Har något förändrats?
• Var befinner du dig just nu?
Hinder: Välj ett hinder som hindrar dig från att nå ditt måltillstånd. Det är bra om det hinder som du väljer är ditt största hinder, men det är viktigare att du väljer ett hinder än rätt hinder. Lägg därför inte ner för mycket tankemöda på valet.
• Vilka hinder finns det för att uppnå måltillståndet?
• Vilket hinder tar du dig an?
LÄS OCKSÅ: Läs Pias egna ord om sjukdomen och hur hon blev frisk igen
Hypotes: Hypotesen har två delar: Dels vad du räknar med att göra, det vill säga det som är ditt experiment, och dels vad du tror kommer att hända. Hypotesen ska också vara något du kan göra relativt snart.
• Vad räknar du med att göra, det vill säga vad blir ditt experiment?
• Vad förväntar du dig kommer att hända?
Test: När du tagit fram din hypotes är det dags att testa den. Det går inte att på intellektuell väg klura ut om hypotesen stämmer eller inte, du måste pröva den. Försök att testa hypotesen på en gång, vänta inte i onödan.
• Hur snart kan du testa hypotesen?
• Hur kan du observera hypotesen?
Utfall: När du genomfört din hypotes är det viktigt att du jämför faktiskt resultat med förväntat resultat.
• Vad hände?
• Vad blev det verkliga utfallet?
Lärdom: Lärdomen är extremt viktig när du arbetar med katan. Fundera igenom vad som hände och vad du lärde dig. Det kan också vara så att din hypotes faller. Det gör ingenting. Det viktiga är inte om hypotesen är rätt eller fel utan vad du lärt dig av processen.
• Vad lärde du dig av experimentet?
• Höll hypotesen?
Uppföljning: När du funderat igenom vad du lärde dig av experimentet är det dags att följa upp huruvida du nått måltillståndet eller om du ska specificera eller justera måltillståndet, för att påbörja varv två.
• Hur följer du upp att du nått måltillståndet? Går det att mäta?
Av Tina Harr