Nadja Öström: Många orsaker bakom sköldkörtelproblematik

Inom sjukvården anses hypotyreos vara en lättbehandlad sjukdom, men de som drabbas vet att det många gånger är mycket mer komplext skriver Nadja Öström författare till boken ”Sköldkörtelsjuk och frisk” och tidigare ordförande i Sköldkörtelförbundet. Hon understryker vikten att ta nödvändiga prover för att få en tydlig bild av hormonfunktionen i kroppen.

Den som drabbats av en ångestattack vet hur obehagligt det känns. Hur den smyger sig på inifrån och man vet knappt vart man ska ta vägen när känslan av ångest fyller hela kroppen. Att känna ångest när man har mycket oro och stress är en reaktion av kroppen, därför kan man även förstå orsak och verkan.

Men när ångest smyger över en utan förklaring blir det svårare att förstå. Får vi andra obehagliga symptom som kanske att hjärtat slår oregelbundet, tröttheten är förlamande och minnet försvinner så söker vi troligen läkare för att få svar på våra hälsofrågor. Vi väntar med en viss oro på provsvaren och tänker att doktorn kommer ge oss ett svar på vad detta handlar om.

Vi är många som får uppleva att de inte hittar något fel. Vi är många som blir erbjudna symptomlindrande mediciner som exempelvis SSRI och betablockerare. Men vi står kvar ovetandes om varför vi drabbats av dessa tillstånd.

LÄS OCKSÅ: Hur står det till med sköldkörteln

Ytterligare kan vikten långsamt förändras utan förklaring. Kanske rasar du i vikt, kanske ökar siffrorna på vågen utan att du gjort någon kostförändring. Att hitta en diet som hjälper samt öka aktivitet är bra åtgärder. Tyvärr kan resultaten utebli trots envisa och ihållande strikta livsstilsförändringar.

Tröttheten som inte kan sovas bort gör oss handikappade, vi somnar sittandes rakt upp och ner. Vi orkar inte med våra barn, arbetet blir allt tyngre att klara av. Kroppen kanske värker och träningsvärken håller i sig mycket längre än vad den tidigare gjort. Den vi lever med drabbas av våra humörsvängningar, ilska och ledsamhet.

Under flera år kan detta pågå och vi försöka hitta naturliga förklaringar för denna utveckling. Vi förstår inte riktigt själva hur vi kunde tappa bort oss själva och bli en tröttare, ledsnare, argare version av oss själva. Varför minns vi allt sämre? Varför är jag så arg? Varför känns ingenting roligt längre? Varför orkar jag ingenting och hur hamnade alla dessa kilon på min kropp? Eller så rasar vikten hur mycket jag än äter! Man känner inte igen sig själv och många frågor maler i huvudet. Hur blev det så här?

Det kan vara sköldkörtelsjukdom som utvecklats. Sköldkörtelsjukdomar som hypotyreos och hypertyreos ger antingen brist på de livsviktiga sköldkörtelhormonerna T4 och T3, eller en ökad produktion där båda tillstånd kan ge många symptom.

Det är olika hos alla då vi inte vet vilka celler som får bristen först. I princip alla celler i kroppen kräver dessa hormoner för att fungera. Symptomlistan är lång och på Sköldkörtelförbundets hemsida kan du hitta mer information kring de olika varianterna av sköldkörtelsjukdom och symptom de kan ge.

LÄS OCKSÅ: Testa dina sköldkörtelhormoner

Varför hittar läkaren inga fel?
Det kan vara så att man inom vården inte tar alla nödvändiga blodprov. Det vanligaste blodprovet är TSH, tyreoideastimulerande hormon, som mäter hormonet som skickar signaler till sköldkörteln då den behöver få direktiv hur mycket sköldkörtelhormon som behövs i kroppen. Ju högre TSH desto mer önskar kroppen att sköldkörteln arbetar.

Referensintervallet inom vården är generöst tilltaget, men man vet att människor med TSH över 2,5 mlE/L som har symptom kan utveckla sköldkörtelsjukdom som hypotyreos, men man tillåter TSH upp mot 10 mlE/L, även om referens oftast ligger mellan 0,3 och 4,0 mlE/L

I en dansk studie visar att TSH hos en frisk individ håller sig relativt konstant och en ökning med 1,0 mlE/L kan vara förenat med symptom för den som är drabbad.

Att bara mäta TSH kan i vissa fall fungera för att ställa diagnos och få rätt hjälp, men för att få en bredare bild av eventuell sjukdom och undvika att man ska behöva gå många år utan hjälp så finns det fler blodprover man kan ta för att förstå sköldkörtelhormonenfunktionen i kroppen.

Utöver TSH, är det även viktigt att mäta de faktiska hormonerna fritt T4 och fritt T3. Och för att förstå om man drabbats av autoimmunitet som förstör sköldkörtelvävnad behöver även TPO-ak – Tg-ak som oftast ger hypotyreos (underfunktion) samt TRAK som oftast ger hypertyreos (överfunktion) – mätas.

Dessutom kan näringsbrister göra det svårt för dessa viktiga hormoner att fungera korrekt varför även B12, järn och zink bör mätas. Även vårt stress-skyddande hormon kortisol är inblandat, både för hög och låg nivå kan ge symptom på sköldkörtelsjukdom.

LÄS OCKSÅ: Vanliga symptom på att sköldkörteln inte fungerar som den ska

Men om jag tagit alla prover och det ser bra ut?
Det kan vara så att alla blodprov ser bra ut och ibland handlar det om att ha optimala nivåer i blodet istället för ”bara” inom referens. Sedan kan det även finnas problem på cellnivå där det aktiva T3 hormonet inte når cellen pga av tex näringsbrister eller stress. Då är det viktigt att se till att man får i sig tillräckligt med selen samt se till att stressnivån i livet balanseras med tillräcklig återhämtning.

Tyvärr är det inte så enkelt att lösa olika obalanser som ger typiska sköldkörtelsymptom, men en bra start är en kost som ger stabilt blodsocker, näringsrik kost som innehåller tillräckligt med jod, selen, tyrosin, zink, B12, D vitamin, Q10 och järn. I vissa fall kan man även behöva fylla på med dessa ämnen som kosttillskott.

Stress är en vanlig orsak till att sköldkörtelsjukdom utvecklas, men även andra belastningar i kroppen kan bidra till många besvärande symptom. Vården anser att hypotyreos är en lättbehandlad sjukdom, men de som erfar denna sjukdom vet att det många gånger är mycket mer komplext.

Av Nadja Öström, författare till boken Sköldkörtelsjuk och frisk och fd ordförande i Sköldkörtelförbundet

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt. Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar. Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!