Vi borde äta mindre – men bättre – kött. Uppmaningen kommer från Världsnaturfonden, WWF, som igår lanserade Köttguiden, en konsumentguide som ska hjälpa såväl privatpersoner som restaurangkök att välja kött som är bättre både för miljön och den egna hälsan.
Köttkonsumtionen har ökat kraftigt på några decennier och bidrar till hård press på planetens naturresurser. För att hjälpa konsumenter och producenter att göra mer hållbara val lanserar WWF Köttguiden 2015 som ger grönt, gult och rött ljus till olika typer av kött på den svenska marknaden.
Läs också: Ofta billigare köpa sitt kött direkt från gården
Hög snittkonsumtion bland köttätare
Svenskarnas köttkonsumtion har fördubblats sedan 1970-talet. Under den perioden har även den biologiska mångfalden i världen – med bland annat landlevande djur – minskat till hälften.
Var tionde människa äter inget kött alls, vilket innebär att snittkonsumtionen på 55 kilo rent kött per år egentligen är högre än så bland köttätarna.
Med rött kött menas kött från nöt, gris, lamm och get. Även ren och viltkött som älg, hjort, rådjur och vildsvin räknas som rött kött. Charkuterier är kött som har behandlats med nitrit eller konserverats på annat sätt, till exempel korv, bacon, kassler, rökt skinka, salami, leverpastej och blodpudding.
Färger ska hjälpa dig hitta rätt
Den nya köttguiden innehåller därför råd om hur vi ska tänka kring våra köttinköp. Guiden granskar olika köttslag utifrån fyra kategorier – klimat, biologisk mångfald, bekämpningsmedel samt djurvälfärd och bete – och visar även på andra proteinkällor som kan ersätta kött på tallriken.
Ljussignalerna rött, gult och grönt ska hjälper dig att välja rätt kött.
Läs också: Kraftigt ökad efterfrågan på ekologiskt kött
Det här betyder färgerna:
- Rött ljus – undvik, påverkan på planeten är alldeles för hög: Syd- och nordamerikanskt, irländskt tyskt och östeuropeiskt nötkött.
- Gult ljus – var försiktig, utmaningar finns inom miljö och/eller djurvälfärd: Svenskt griskkött, svenskt och nyzeeländskt lammkött.
- Grönt ljus – ät måttligt, om du äter kött välj ur denna kategori: Svenskt kravcertifierat kycklingkött.
Även antibiotikaanvändning ska finnas med framöver
Antibiotikaanvändning i djuruppfödningen finns inte inräknad i 2015 års version av Köttguiden, som är den första, men den information kommer att finnas med så småningom. Sverige har en av de lägsta antiobiotikaanvändningarna i köttproduktion i världen, tack vare vår inriktning på förebyggande djursjukvård. Men enligt WWF ges, sammanlagt i världen, mer antibiotika till friska grisar än sjuka människor.
Läs också: Därför bör svenskar minska sin köttkonsumtion
Vill öka mängden vegoalternativ på tallriken
Livsmedelsverkets kostråd menar att vi kan konsumera upp till ett halvt kilo rött kött i veckan. WWF vill däremot dra det längre och räkna in även kyckling och annat kött i veckokonsumtionen. Övriga delar på tallriken ska fyllas med sådant som linser, bönor, ärter, rotfrukter och mörkgröna bladgrönsaker, samt alternativen quorn och ost som också bedömts i guiden.
Läs också: Mindre kött och mjölk för att kunna nå klimatmålen
Av Isabelle Hedander
Fakta
Guiden delar in köttet i naturbetskött, ekologiskt nötkött, svenskt nötkött och importerat nötkött och inkluderar:
- Nötkött – det köttslag med högst klimatpåverkan.
- Griskött – ett av de köttslag vi äter mest av i Sverige. Klimatpåverkan är lägre än för nötkött och lamm, men högre än för kyckling.
- Lammkött – som ofta bidrar till att hålla naturbetesmarker med hög biologisk mångfald öppna men också till höga utsläpp av klimatgaser.
- Kyckling och ägg – Kyckling orsakar låga utsläpp av klimatgaser per kilo kött och ägg, om man inte inkluderar de utsläpp som odling av soja till foder orsakar.
- Viltkött
Älg, vildsvin, hjort och rådjur står för största delen viltkött i Sverige. Renkött, däremot, räknas inte som vilt eftersom alla renar ägs av renskötare. - Andra proteinkällor
Det finns många källor till protein att välja på till din måltid, inte bara kött. En hälsosam kost är varierad och innehåller olika typer av protein och fett. Här ges information om baljväxter, quorn, svensk ost och importerad ost
Ladda ner Köttguiden som app:
Läs mer på wwf.se/kottguiden