Ny rapport: Naturens beskyddare utsatta för allvarliga hot

Förra veckan släppte Naturskyddsföreningen en rapport om hur utsatta de är som kämpar för att skydda naturen på olika håll i världen. Hela tre i veckan mister livet, visar färska siffror och antalet miljöförsvarare som fått sätta livet till på grund av sitt engagemang har bara ökat på senare år.

Hoten mot miljöaktivister, småbönder och framförallt ursprungsfolk bara ökar. I många exempelvis Sydamerikanska länder är det förenat med livsfara att värna naturen och miljön. Men det finns hopp, miljöorganisationer behöver göra gemensam sak med fackförbund och människorättsorganisationer för att få stopp på utvecklingen, något som också börjat ske berättar Naturskyddsföreningens rapportförfattare Victor Åström för Kurera.

Hur kommer det sig att Naturskyddsföreningen skrivit den här rapporten?
– Vi arbetar globalt och stödjer 45 miljöorganisationer runt om i världen. På senare år har vi tagit emot ett ökande antal rapporter från dem om att deras situation blir allt sämre, så vi ville göra göra en kartläggning och undersökning för att se hur läget ser ut.

Svårare att bedriva verksamhet
Naturskyddsföreningen gick ut med en enkät där 25 olika organisationer i tio länder fick svara på hur de upplever sin situation.
– Det är rätt skrämmande siffror, säger Victor och berättar att 88 procent av de tillfrågade menar att läget för civilsamhället och frivilligorganisationerna har blivit sämre de senaste åren och 80 procent svarar att de har svårigheter att bedriva sin verksamhet.
– Det betyder inte att det inte går, men de måste vidta åtgärder för att kunna göra det.
På senare år har siffrorna över antalet dödade miljöaktivister ökat berättar Victor Åström.
– Både den totala siffran men antalet dödade miljöförsvarare ökar även i förhållande till människorättsförsvarare.

Var i världen sker detta främst?
– Filippinerna sticker ut i rapporten, bland de länder där flest miljöförsvarare dör, med 30 döda under 2018.
Men om man ser till hela kontinenter är situationen i Latinmerika i särklass värst med totalt ett 80-tal döda förra året. Anledningen till det är en blandning av att demokratiutvecklingen gått tillbaka i flera länder samtidigt som storföretag ges allts större inflytande förklarar Victor Åström.
– Det leder ofta till en utsatthet för lokalsamhällen och urfolk. Latinamerika är ett exempel, där allt mer av naturresurserna exporteras.För miljöorganisationerna har den demokratiska tillbakagången ofta inneburit att de bland annat utsätts för smutskastning och får svårare att ta emot finansiering.

LÄS OCKSÅ: Sex livsmedel som bidrar till att orsaka vattenbrist

Ni skriver om det dubbla trycket i rapporten, vad innebär det?
– Demokratin har backat de senaste 15 åren, något som påverkar civilsamhället i stort. Men för miljöförsvarare utgör företag det största hotet, vilket innebär att de utsätts för ett tryck även från näringslivets håll.
– I länder med svaga rättsstater ges företag i princip carte blanche att bedriva sin verksamhet som de vill. Och ställs inte till svars vid övergrepp mot lokalbefolkningen.
– De utsätts för tryck dels från staten men också från företag som begår övergrepp och kommer undan med det.

Politisk styrning missgynnar småodlare
I rapporten står att läsa om småbönder i Brasilien vars villkor försämras och som utsätts för påtryckningar av storjordbruken men också från staten. Exempelvis ska inte längre skolor köpa in grönsaker från lokala bönder.

Är det ett medvetet grepp från regimens sida för att de tillslut ska tvingas sälja sin mark?
– Det skulle jag absolut säga, det är ganska uttalat. Man bedriver en politik som gynnar storföretag på bekostnad av småjordbrukare och ursprungsbefolkning, säger Victor och fortsätter:
– Man ser natur och mark som en naturresurs att exploatera och inte något som ska komma folket till godo eller bevaras.

Skulle ett lagstadgande om naturens rättigheter kunna ändra på detta?
– Vi har inte tagit ställning för det, säger Victor som istället hänvisar till ett ramverk som FNs specialrapportör för mänskliga rättigheter och miljö har presenterat, som bygger på redan befintlig internationell lagstiftning och tydliggör staters grundläggande skyldigheter när dett kommer till miljö och mänskliga rättigheter.
– Jag tror att essensen är att se kopplingen mellan miljö och mänskliga rättigheter. Även om det kan vara en väg att diskutera att miljön ska ha rättigheter måste vi framför allt stärka rättigheterna hos de som bor i och nyttjar miljön och det är ofta urfolk.

Ställer krav på riskanalyser och godkännande
Från Naturskyddsföreningens sida har man listat ett antal krav, bland annat att företag måste ta större ansvar för hur de exploaterar naturresurser. Stater behöver lagstadga så det ställs krav på företag att göra riskanalyser där man konsulterar de som berörs innan man går in i olika projekt. I dagsläget finns bara riktlinjer och det räcker inte menar Victor Åström.
– Man ska inte kunna gå in i Amazonas och exploatera marken om man inte först fått ett godkännande av de som bor där, där de säger att de tycker att det är OK. Det måste vara ett minimikrav.
– Vi tror att om man går den vägen så kommer man ganska långt.

LÄS OCKSÅ: Expert: “Vi underskattar hur mycket vi konsumerar”

Hur bär man sig åt för att få till en sådan förändring?
– Det måste till en lagstiftning, minst på EU-nivå.
Det behövs enligt Victor Åström EU-lagstiftning som utgör ett ramverk för samtliga europeiska företag som är verksamma i den typen av riskländer.

Dags att arbeta över gränserna
I rapporten framgår det dock att det finns strimmor av hopp, förutom att utvecklingen börjat vända i länder som Etiopien och Ukraina lyfter Victor att vi troligen framöver kommer se ett ökat samarbete över mellan olika typer av organisationer.
– Det börjar uppstå en medvetenhet om att vi måste agera tillsammans. Människorättsrörelsen och miljörörelsen, Victor fortsätter:
– Det kan bli en motkraft säger Victor som menar att miljörörelsen behöver sträcka ut handen till facket och vara beredda att arbeta över gränserna för sina intresseområden.
– Vi måste se kopplingarna mellan mänskliga rättigheter och miljön.

LÄS OCKSÅ: Besprutade bananer åter i butikerna – så hjälper du till att stoppa dem

Du har makt som konsument
Även om mycket arbete måste ske på ett internationellt politiskt plan finns det även sådant vi kan göra som enskilda konsumenter menar Victor.
– Jag tycker att man ska se över sina fonder och besparingar, aktivt välja hållbara fonder och sätta press på sin bank att deras investeringar inte bidrar till exempelvis avskogning.
Victor Åström tipsar om Fair finance guide där man kan få vägledning om vilka banker som är bäst, där kan man även finna färdiga mejl med frågor att skicka till sin bank förklarar han.
– Pengarna ska styras bort från dåliga saker till bra saker, avslutar Victor Åström.

Av Nina Törmark