Annons
Annons

Besprutade bananer åter i butikerna – så hjälper du till att stoppa dem

Har du kanske vant dig vid att inte behöva titta en extra gång när du köper bananer. I många butiker säljer man sedan 2013 bara ekologiskt odlade bananer men nu har flera mindre nogräknade handlare återigen börjat ta in de besprutade så kallade fulbananerna, något Naturskyddsföreningen vill sätta stopp för.

Redaktionen

9 oktober, 2019
Besprutade bananer åter i butikerna – så hjälper du till att stoppa dem
Dela inlägget

Räknar du med att bananerna i din butik är ekologiska? I många butiker säljs sedan 2013 enbart ekologiskt odlade bananer – men nu har flera mindre nogräknade handlare återigen börjat ta in de besprutade så kallade ”fulbananerna”, något Naturskyddsföreningen vill sätta stopp för.

2013 bytte konventionellt odlade bananer inofficiellt namn till ”fulbananer”. Det var konsumenttest-företaget Testfakta som lät analysera ett antal bananer odlade med bekämpningsmedel och resultaten var nedslående. Som mest hittade man sju olika gifter i skalet på en och samma banansort. Och flera av gifterna finns inte bara i skalet utan även i fruktköttet, enligt Livsmedelsverkets beräkningsmodell sitter 52 procent av bekämpningsmedlet i själva fruktköttet. Testfakta testade även ekologiska bananer och fann då inga rester av kemiska bekämpningsmedel.

Många handlare slutade sälja dem
Nyheten spred sig som en löpeld och efterfrågan på ekologiska bananer steg rekordartat. Många handlare tog sitt ansvar eller gav efter för trycket och tog helt bort bananer som inte var ekologiska och/eller Fairtrade ur sitt sortiment. Men nu har de börjat smyga sig tillbaka igen. Något som Naturskyddsföreningen uppmärksammar i sin nya kampanj ”stoppa fulbananen”. Kurera talade med föreningens generalsekreterare Karin Lexén och frågade vad hon tror det beror på att handeln släppt in ”fulbananen” från kylan.

LÄS OCKSÅ: Sverige bidrar till att stoppa internationellt matfusk

Viktigt för både hälsa och miljö att välja eko
Bananer importeras från länder med annan miljölagstiftning än i EU, det används många miljöfarliga bekämpningsmedel som finns kvar i frukten, både i skalet och i fruktköttet. Dessutom utgör gifterna ett hot mot hälsan för de som arbetar på plantagen och de som bor i närheten av odlingarna förklarar Karin Lexén.
– Både för vår del och för de som bor nära och arbetar med odlingen är det viktigt att trycka på så att vi går mot en mer ekologisk odling, säger Karin som helst tycker att man ska välja dubbelmärkta bananer, det vill säga frukt märkt med både Fairtrade-märkningen och KRAV för att vara säker på att arbetarna även har schyssta villkor.
– Så långt som möjligt väljer jag alltid bananer som är både ekologiska och Fairtrade-märkta själv.

LÄS OCKSÅ: Rester av bekämpningsmedel i bröd och flingor

Varför tror du det går att hitta ”fulbananer” i fler butiker nu än tidigare?
– Jag tror att minnet är kort och kan hända är de lite billigare? Många tror kanske att utvecklingen gått framåt, men det har faktiskt inte hänt så mycket med de oekologiska bananerna sedan 2013. De är fortfarande lika giftiga, menar Karin, som gissar att det även kan bero på att det tillkommit nya kundgrupper som inte är lika medvetna om riskerna.
– Man har kanske glömt bort hur illa det är.

På väg tillbaka på flera håll
Det är butiker som Willys, Ica och Mathem som återigen erbjuder sina kunder konventionellt odlade bananer, skriver Naturskyddsföreningen på sin hemsida. Och Karin tror att det till viss del beror på att de besprutade bananerna är billigare att köpa in men också att man från handlarnas håll inte är medvetna om hur allvarliga problemen är.

LÄS OCKSÅ: Nu ska cocktaileffekten av kemikalier utredas

Karin Lexén.

Nystart på kampanjen
Naturskyddsföreningen har koll på utvecklingen och är oroade över att kunskapen om varför man ska välja eko tycks minska. Därför var de snabba på bollen när de fick signaler om att konventionellt odlade bananer letat sig tillbaka till fruktdiskarna i flera butiker. Och startade kampanjen stoppa ”fulbananerna” där de uppmanar sina medlemmar men även allmänheten att fotografera och posta ”fulbananer” på butikernas Facebook-sidor och tagga inlägget #fulbanan när man ser dem göra comeback i matbutiken.
– Vi har blivit uppmärksammade på detta av våra medlemmar och kände att det var dags att lyfta frågan igen, säger Karin.

Mycket vi kan göra som konsumenter
Utöver att ta del av Naturskyddsföreningens kampanj och fotografera, dela och tagga tycker Karin att de som känner sig manade kan ta upp frågan med butikerna på plats och ifrågasätta varför man åter valt att sälja den kraftigt besprutade frukten. Man kan även skriva insändare eller mejla sina lokala kommunpolitiker och tjänstemän och fråga var de har för policy för den offentliga upphandlingen. Och den egna arbetsplatsen ej att förglömma, titta på vad är det för frukt som ligger i korgarna och säg ifrån om den är konventionellt odlad uppmanar Karin.

Av Nina Törmark

Källor: Testfakta och Naturskyddsföreningen

Fakta

Fakta

Så odlas konventionella bananer
Steg 1. Marken sprutas med bekämpningsmedlet parakvat för att döda ogräs och annan växtlighet. Parakvat är sedan länge förbjudet inom EU och mycket skadligt för människor.
Steg 2. Insektsbekämpningsmedelet karbofuran appliceras i hålet där plantan ska planeras. Medlet är väldigt giftigt och förbjudet i EU. Det kan leda till illamående, ryckningar i musklerna och andningssvårigheter.
Steg 3. Insektsmedel, karbamat eller organofosfater sprutas i upp till tre omgångar. De båda bekämpningsmedlen kan påverka nervsystemet hos människor och vara dödliga för växter och djur.
Steg 4. Bananerna planteras ut.
Steg 5. Upp till tre gånger under året sprutas plantorna med karbamat, eller organofosfater, eller karbofuran. Med gifterna vill man ta död på rundmaskar som lever i jorden och förstör plantornas rötter. Gifterna kan skada människors nervsystem.
Steg 6. Vid problem med svamp kan odlingen behöva besprutas upp till 50 gånger vilket blir 300 liter per hektar under en produktionscykel som sträcker sig över ett år. De vanligaste medlen som används är Tilt med den aktiva substansen propiconazole eller dithane med den aktiva substansen mancozeb.
Steg 7. Tre till tio gånger sprutas marken runt plantan med kemiska ogräsbekämpningsmedel som till exempel glyfosat och/eller parakvat. Parakvat är akut giftigt för både djur och människor.
Steg 8. På vissa plantager doppas klasarna i en desinficerande lösning med det kemiska bekämpningsmedlet Bacterol mot bakterier.
Steg 9. Nästa steg är att spruta ”bananbuketterna” med svampmedel med den aktiva substanserna imazalil eller azoxystrobin som klassificeras som mycket giftigt för vattenlevande organismer, samt hormonstörande ämnen, innan bananerna packas de för vidare transport.
Steg 10. För att bananerna skall mogna klart efter att de har packats gasas de med det naturliga växthormonet ethylene.

Källa: Naturskyddsföreningen

 

Annons
Annons