Besprutade bananer åter i butikerna – så hjälper du till att stoppa dem

Räknar du med att bananerna i din butik är ekologiska? I många butiker säljs sedan 2013 enbart ekologiskt odlade bananer – men nu har flera mindre nogräknade handlare återigen börjat ta in de besprutade så kallade "fulbananerna", något Naturskyddsföreningen vill sätta stopp för.

2013 bytte konventionellt odlade bananer inofficiellt namn till "fulbananer". Det var konsumenttest-företaget Testfakta som lät analysera ett antal bananer odlade med bekämpningsmedel och resultaten var nedslående. Som mest hittade man sju olika gifter i skalet på en och samma banansort. Och flera av gifterna finns inte bara i skalet utan även i fruktköttet, enligt Livsmedelsverkets beräkningsmodell sitter 52 procent av bekämpningsmedlet i själva fruktköttet. Testfakta testade även ekologiska bananer och fann då inga rester av kemiska bekämpningsmedel.

Många handlare slutade sälja dem
Nyheten spred sig som en löpeld och efterfrågan på ekologiska bananer steg rekordartat. Många handlare tog sitt ansvar eller gav efter för trycket och tog helt bort bananer som inte var ekologiska och/eller Fairtrade ur sitt sortiment. Men nu har de börjat smyga sig tillbaka igen. Något som Naturskyddsföreningen uppmärksammar i sin nya kampanj "stoppa fulbananen". Kurera talade med föreningens generalsekreterare Karin Lexén och frågade vad hon tror det beror på att handeln släppt in "fulbananen" från kylan.

 

LÄS OCKSÅ: Sverige bidrar till att stoppa internationellt matfusk

Viktigt för både hälsa och miljö att välja eko
Bananer importeras från länder med annan miljölagstiftning än i EU, det används många miljöfarliga bekämpningsmedel som finns kvar i frukten, både i skalet och i fruktköttet. Dessutom utgör gifterna ett hot mot hälsan för de som arbetar på plantagen och de som bor i närheten av odlingarna förklarar Karin Lexén.
– Både för vår del och för de som bor nära och arbetar med odlingen är det viktigt att trycka på så att vi går mot en mer ekologisk odling, säger Karin som helst tycker att man ska välja dubbelmärkta bananer, det vill säga frukt märkt med både Fairtrade-märkningen och KRAV för att vara säker på att arbetarna även har schyssta villkor.
– Så långt som möjligt väljer jag alltid bananer som är både ekologiska och Fairtrade-märkta själv.

LÄS OCKSÅ: Rester av bekämpningsmedel i bröd och flingor

Varför tror du det går att hitta ”fulbananer” i fler butiker nu än tidigare?
– Jag tror att minnet är kort och kan hända är de lite billigare? Många tror kanske att utvecklingen gått framåt, men det har faktiskt inte hänt så mycket med de oekologiska bananerna sedan 2013. De är fortfarande lika giftiga, menar Karin, som gissar att det även kan bero på att det tillkommit nya kundgrupper som inte är lika medvetna om riskerna.
– Man har kanske glömt bort hur illa det är.

På väg tillbaka på flera håll
Det är butiker som Willys, Ica och Mathem som återigen erbjuder sina kunder konventionellt odlade bananer, skriver Naturskyddsföreningen på sin hemsida. Och Karin tror att det till viss del beror på att de besprutade bananerna är billigare att köpa in men också att man från handlarnas håll inte är medvetna om hur allvarliga problemen är.

LÄS OCKSÅ: Nu ska cocktaileffekten av kemikalier utredas

Karin Lexén.

Nystart på kampanjen
Naturskyddsföreningen har koll på utvecklingen och är oroade över att kunskapen om varför man ska välja eko tycks minska. Därför var de snabba på bollen när de fick signaler om att konventionellt odlade bananer letat sig tillbaka till fruktdiskarna i flera butiker. Och startade kampanjen stoppa "fulbananerna" där de uppmanar sina medlemmar men även allmänheten att fotografera och posta "fulbananer" på butikernas Facebook-sidor och tagga inlägget #fulbanan när man ser dem göra comeback i matbutiken.
– Vi har blivit uppmärksammade på detta av våra medlemmar och kände att det var dags att lyfta frågan igen, säger Karin.

 

Mycket vi kan göra som konsumenter
Utöver att ta del av Naturskyddsföreningens kampanj och fotografera, dela och tagga tycker Karin att de som känner sig manade kan ta upp frågan med butikerna på plats och ifrågasätta varför man åter valt att sälja den kraftigt besprutade frukten. Man kan även skriva insändare eller mejla sina lokala kommunpolitiker och tjänstemän och fråga var de har för policy för den offentliga upphandlingen. Och den egna arbetsplatsen ej att förglömma, titta på vad är det för frukt som ligger i korgarna och säg ifrån om den är konventionellt odlad uppmanar Karin.

Av Nina Törmark

Källor: Testfakta och Naturskyddsföreningen


Fakta

Så odlas konventionella bananer
Steg 1. Marken sprutas med bekämpningsmedlet parakvat för att döda ogräs och annan växtlighet. Parakvat är sedan länge förbjudet inom EU och mycket skadligt för människor.
Steg 2. Insektsbekämpningsmedelet karbofuran appliceras i hålet där plantan ska planeras. Medlet är väldigt giftigt och förbjudet i EU. Det kan leda till illamående, ryckningar i musklerna och andningssvårigheter.
Steg 3. Insektsmedel, karbamat eller organofosfater sprutas i upp till tre omgångar. De båda bekämpningsmedlen kan påverka nervsystemet hos människor och vara dödliga för växter och djur.
Steg 4. Bananerna planteras ut.
Steg 5. Upp till tre gånger under året sprutas plantorna med karbamat, eller organofosfater, eller karbofuran. Med gifterna vill man ta död på rundmaskar som lever i jorden och förstör plantornas rötter. Gifterna kan skada människors nervsystem.
Steg 6. Vid problem med svamp kan odlingen behöva besprutas upp till 50 gånger vilket blir 300 liter per hektar under en produktionscykel som sträcker sig över ett år. De vanligaste medlen som används är Tilt med den aktiva substansen propiconazole eller dithane med den aktiva substansen mancozeb.
Steg 7. Tre till tio gånger sprutas marken runt plantan med kemiska ogräsbekämpningsmedel som till exempel glyfosat och/eller parakvat. Parakvat är akut giftigt för både djur och människor.
Steg 8. På vissa plantager doppas klasarna i en desinficerande lösning med det kemiska bekämpningsmedlet Bacterol mot bakterier.
Steg 9. Nästa steg är att spruta ”bananbuketterna” med svampmedel med den aktiva substanserna imazalil eller azoxystrobin  som klassificeras som mycket giftigt för vattenlevande organismer, samt hormonstörande ämnen, innan bananerna packas de för vidare transport.
Steg 10. För att bananerna skall mogna klart efter att de har packats gasas de med det naturliga växthormonet ethylene.

Källa: Naturskyddsföreningen

 

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

 

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

 

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

 

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.