Relationsexperten: Är du medberoende?

Ordet medberoende har de flesta människor hört och det nämns numera betydligt oftare än tidigare, men vad innebär det egentligen att vara medberoende? Det ger Kureras nya krönikör relationterapeuten och författaren Cornelia Södergren svar på.

Det första som brukar dyka upp när någon hör ordet är att en medberoende är en person som är anhörig till en alkoholist. Nej, så behöver det absolut inte vara, säger jag då. Det kan vara svårt att nå ut och förmedla vem som är medberoende när ordet så länge har förknippats med kemiskt beroende och många inser inte att de har den här läggningen. För det handlar om ett beteende, ett livsmönster som finns med oavsett om det finns en relation med någon som har något missbruk eller ej. Det här beteendemönstret skapades ofta tidigt i barndomen och var ett sätt att anpassa sig, få bekräftelse, undvika konflikter eller känna sig älskad. Det var en överlevnadsstrategi som kanske var nödvändig då, men som har hängt med upp i vuxen ålder och då istället blir ett hinder för att ha riktigt nära, ärliga, intima relationer. Jag brukar kalla det ”Realistiska relationer” och så heter också den bok jag skrivit om att skapa relationer fria från projiceringar, illusioner och medberoende.

LÄS OCKSÅ: Älska dig själv och bli lyckligare i dina relationer

Behöver inte finnas missbruk i bilden
En person som är medberoende behöver inte komma från ett hem där någon förälder var alkoholist, men det kan ha funnits andra orsaker som gjort att barnet inte kände sig sedd eller bekräftad på det sunda sätt ett barn behöver. Många föräldrar är inte så mogna utan kan själva bete sig som små barn som söker bekräftelse och det är ett dysfunktionellt beteende som kan bidra till att barnet blir medberoende när det växer upp. Som vuxen söker sig den här personen till någon partner, vän, chef eller kollega som är lika frånvarande som föräldern var och beteendet får fullt uttryck.

LÄS OCKSÅ: 9 tips för en lång lycklig relation

Hur vet jag om jag är medberoende?
Så vad är det då för beteende eller symptom som visar att någon är medberoende? Det handlar om att anpassa sig och vara andra till lags, det vill säga att sätta andras behov före de egna. Kommunikationen anpassas efter andra och det händer då ofta att det som sägs inte är det som menas och det som egentligen menas uttalas inte av rädsla för att bli avvisad. Relationen till andra blir viktigare än det egna livet. Det kan låta dramatiskt men alltför ofta körs de egna behoven över och den medberoende har till slut inte kontakt med sin egen vilja. ”Vem är jag egentligen, vad vill jag egentligen?” är frågan många kommer med när de till slut inser att de är medberoende och söker hjälp.

LÄS OCKSÅ: 4 viktiga frågor att ställa om du vill stärka ditt förhållande

Känner du igen dig?
Är det här något du känner igen hos dig själv eller någon annan? Är du en person som ofta tar ansvar för hur andra beter sig eller mår eller känner det som att ditt eget välbefinnande är beroende av hur andra mår, kan du vara medberoende. Andra symptom är att inte kunna säga nej, inte kunna sätta tydliga gränser, att ge till andra men att själv ha svårt för att ta emot.

Försöker ofta dämpa smärtan
Som medberoende är det inte helt ovanligt att själv bli beroende, då det är ett sätt att dämpa smärtan av att inte känna sig tillräcklig. Det kan vara allt från spel, mat, shopping, relationer till någon typ av drog. Under ett beroende finns det alltid ett medberoende.

Det finns hjälp att få
Men det finns hjälp att få för att ta sig ur det här beteendet. När du väl har sett problemet kan du börja bygga upp din självkänsla igen genom terapi eller någon självhjälpsgrupp. Där kan du lära dig att kommunicera mer rakt, att inte säga ja per automatik utan våga säga ifrån när det känns rätt för dig. Börja med att uttrycka dina behov och var inte rädd för att be din omgivning om hjälp.

Du är lika viktig som alla andra!

Av Cornelia Södergren, relationsterapeut och författare

Kureras sektion Krönikan ger möjligheten att ventilera en tanke, idé eller åsikt.
Krönikan skrivs av skribenter som är fristående från Kurera och behöver alltså inte handla om åsikter Kurera delar.
Är du intresserad av att skriva en krönika på Kurera.se? Kontakta då: webbredaktor(@)kurera.se.

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!