EAT–Lancet-rapporten 2025 är en ny omfattande rapport (publicerad i den ledande medicinska tidskriften the Lancet) som är framtagen av ett internationellt forskarlag inom bland annat nutrition, klimat, hälsa, ekonomi och jordbruk. Forskarna kommer bland annat från Stockholms universitet. Rapporten visar att det går att rädda miljontals liv och minska belastningen på jordens ekosystem genom en global matomställning.
Hållbara kostvanor halverar livsmedelsrelaterade utsläpp
Forskarna bakom rapporten poängterar att fem av sju planetära gränser redan har överskridits – och att dagens livsmedelssystem är en av huvudorsakerna till detta. Den framhäver till exempel hur maten kan bli ett kraftfullt verktyg för jämlikhet, där både människor och natur mår bättre. Rapporten handlar dock inte bara om klimatet och näring – utan också om social rättvisa.
– Siffrorna talar för sig själva: en övergång till hälsosamma, hållbara kostvanor skulle kunna rädda upp till 15 miljoner liv varje år och halvera livsmedelsrelaterade utsläpp, samtidigt som den skyddar den biologiska mångfalden och främjar jämlikhet, skriver professor Johan Rockström vid Stockholm Resilience center på sin Linked In-sida. Han är är professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet med tyngdpunkt på vattenresurser och global hållbarhet, samt chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research.
Matomställningen ska vara socialt rättvis
Så vad innebär social rättvisa i det här sammanhanget? EAT–Lancet 2025 slår fast att en kost som är hållbar på riktigt också måste vara socialt rättvis. Politiska beslut måste skyddas från “otillbörligt inflytande” poängterar forskarna från Stockholms universitet. Det betyder att maten ska styras av vetenskap och allmänintresse, inte av starka särintressen.
I praktiken kan det innebära att…
- …ge stöd till lantbrukare som vill ställa om till att odla klimatsmarta grödor.
- …frukt och grönt blir billigare genom smarta skatte- och subventionssystem.
- …det serveras mer växtbaserad mat inom både skolan och vården, med fokus på svenska råvaror.
- … livsmedelssystem blir mer rättvisa, där småproducenter, kvinnor och urfolk får inflytande.
“Endast en procent av världens befolkning lever i det säkra och rättvisa utrymmet där både människor och planeten mår bra”, konstaterar forskarna. Men Sverige har både resurser och ansvar att visa vägen.
LÄS OCKSÅ: Ultraprocessad mat – både en hälsofara och klimatfara
Planetär hälsokost är hälsosam och rättvis
Den typ av kost som EAT–Lancet föreslår är en ”planetär hälsokost” (planetary health diset) som går ut på att kombinera bra näring med låg miljöpåverkan och social rättvisa. Vilket betyder mer växtbaserat på tallriken – men inte nödvändigtvis helt utan kött.
Så här skulle en svensk variant av planetär hälsokost kunna se ut:
- Grönsaker och rotfrukter: 300–500 g om dagen – tänk morötter, kål och rödbetor.
- Baljväxter: ca 100 g i tillagad vikt – linser, ärter och bönor, gärna odlade i Sverige.
- Frukt och bär: 2–3 portioner till exempel äpplen, päron, blåbär.
- Fullkornsprodukter: 200–250 g – havregryn, rågbröd och matkorn.
- Fisk: 2–3 portioner per vecka – sill, regnbåge eller annan hållbar nordisk fisk.
- Kött: högst 100 g i veckan – gärna vilt eller naturbeteskött.
- Nötter och frön: 30 g per dag – som solrosfrön, hasselnötter, och rapsolja som fettkälla.
Kort sammanfattat handlar det om att få i sig mer färg, mer fibrer, mindre kött – och mindre skräpmat. “Vi kan äta hälsosamt och hållbart till rimlig kostnad – med mat som liknar vår vanliga kost”, skriver forskarna vid Stockholms universitet.
Mat som kan förena oss
Viktigt att understryka är att den planetära hälsokosten inte handlar om förbud, utan om balans och om gemenskap lokalt och globalt. Det kan röra sig om att tillaga rotfrukter i stället för importerade sojaprodukter, och om att handla från lokala bönder och äta utefter säsong.
Maten kan alltså bli vårt bästa verktyg för att skydda både hälsa, klimat och rättvisa i världen, genom vad vi väljer att lägga på tallriken.