Vi hör ofta att ensamhet är farligt för hälsan – och det är helt sant. Världshälsoorganisationen (WHO) har nyligen beskrivit ensamhet som en global folkhälsorisk, lika skadlig för kroppen som rökning eller fysisk inaktivitet. Ofrivillig ensamhet ökar också risken för hjärt-kärlsjukdom, depression och till och med förkortad livslängd.
Men bilden är mer nyanserad än så. Det finns också en annan dimension som inte får lika mycket uppmärksamhet – den självvalda ensamheten, eller självsamheten.
LÄS OCKSÅ: Vägen bort från ofrivillig ensamhet
Självsamhet stärker psykisk hälsa
När vi väljer att dra oss tillbaka och vara för oss själva kan det ge återhämtning, inre balans och stärkt psykisk hälsa. Det är en ensamhet som inte försvagar, utan tvärtom stärker.
I en tid där vi ständigt är uppkopplade, tillgängliga och översköljda av intryck kan självsamheten fungera som en ventil – ett sätt att återknyta till sig själv.
Den läkande kraften i stillhet
Forskning visar att självsamhet kan vara både kreativt och läkande. En studie publicerad i Personality and Social Psychology Bulletin visar att människor som regelbundet avsätter tid för frivillig ensamhet ofta upplever ökad kreativitet och bättre känsloreglering.
När hjärnan inte hela tiden matas med nya intryck aktiveras det så kallade ”default mode network” – hjärnans vilonätverk – där många av våra bästa idéer och insikter föds.
LÄS OCKSÅ: Påsatt och avskärmad i en uppkopplad värld
Starkare känsla av meningen med livet
Även kortare stunder av stillhet kan ge effekt. En studie från University of Reading analyserade hur vardagsmässig ensamhet (solitude) påverkar välbefinnande. Forskarna fann att mer tid ensam kan kopplas till lägre stress och en känsla av frihet att vara sig själv — men också att effekterna varierar beroende på om ensamheten är vald eller påtvingad
Forskning visar att social stimulans stärker hjärnans funktion, och att vila och lugn – till exempel genom självvald ensamhet – kan ge hjärnan möjlighet att återhämta sig och bearbeta intryck. Kombinationen av aktivitet och vila kan därmed fungera som en balans som stödjer hjärnhälsa.
Att välja självsamhet kan alltså öppna dörren till nya perspektiv, ge oss mod att tänka i andra banor och stärka vår känsla av inre trygghet.
Självsamhet i en uppkopplad värld
I dag fylls våra dagar av notiser, mejl och sociala medier. Många upplever att de aldrig får vara riktigt i fred. Just därför kan självsamheten bli en viktig motvikt. Den ger oss en chans att stanna upp, reflektera och lyssna inåt.
När vi vågar ge oss själva den tiden kan vi lättare upptäcka vad vi faktiskt behöver – något som lätt försvinner i vardagens brus.
Balansen ger den läkande kraften
Självsamhet innebär inte att isolera sig från världen. Människan är en social varelse och relationer är avgörande för vår hälsa och vårt välbefinnande. Men precis som för mycket ensamhet kan vara skadligt, kan för lite egentid också bli en belastning.
När vi hittar balansen mellan närhet och avstånd, gemenskap och stillhet, kan ensamheten bli en läkande kraft.
Källa: Psychology today – the power of solitude
Så kan du använder du självsamhet i vardagen
Forskning visar att korta stunder av självsamhet kan sänka stress, öka kreativiteten och förbättra vår känsla av mening. Här är några enkla sätt att praktisera självsamhet i vardagen:
- Ta en kopp kaffe i tystnad på morgonen.
- Gå en promenad utan mobil.
- Avsluta dagen med meditation eller skrivande.
- Våga tacka nej till sociala aktiviteter ibland.