Ensamhet – lika stor riskfaktor för tidig död som rökning

Fakta ensamhet

Var sjunde svensk känner sig ensam.
Ensamhet kan vara underbart när man väljer det själv, men påträngande och smärtsam när den är påtvingad. Denna sorts ensamhet har brett ut sig i dagens samhälle.

Många anledningar till ensamhet
De allra flesta önskar närhet, kärlek och gemenskap – ändå är det många som till synes självmant drar sig undan. Rädslan för att bli avvisad, känna sig exkluderad, annorlunda och utpekad gör att man inte vågar ta risken att söka det man längtar efter.
En del människor är ensamma hela livet, andra under kortare eller längre perioder, medan det finns ytterligare andra som alltid tycks omgivna av vänner.

Att vara ensam inte samma som att känna sig ensam
Att vara för sig själv behöver inte betyda att man känner sig ensam. Att vara bland många människor behöver inte heller betyda att man känner gemenskap.
Man kan känna sig otroligt ensam bland en grupp människor om man inte känner tillhörighet och acceptans, kanske för att man på något sätt sticker ut ”lite för mycket” genom hur man är eller ser ut, hur man tänker eller presterar i jämförelse med övriga i gruppen.

Upplevelsen av ensamhet präglas av våra erfarenheter
Hur vi upplever ensamhet beror i stor utsträckning på vilka erfarenheter vi bär med oss ifrån det förflutna, särskilt starkt formas vi av upplevelser från barndomen.
Läs mer om ensamhet på Psykologiguiden.se - där du även får råd om hur du ska hantera ensamheten.
Källa: Expressen och Psykologiguiden.se

Bryt ensamheten med EASE
Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan för hur en individ kan göra för att bryta sin ensamhet kallad EASE.
E: Extend yourself = Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor.
A: Action plan = Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sök dig till dem, exempelvis en kör eller förening.
S: Selection = Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal.
E: Expect the best = Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.
Källa: Ki.se.

Krig och våld. Vi läser om det överallt. Människor som behöver fly – för att över huvud taget ha en chans att överleva.
I Sverige har vi inte det problemet. Här dör vi av andra orsaker. En av dem är ensamhet – som är en större riskfaktor än både fetma och fysisk inaktivitet.
Genom att motverka ensamhet skulle vi få en friskare befolkning, menar professor Peter Strang vid Karolinska Institutet, som skrivit boken ”Att höra till”.
– Jag tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss, säger han.

Känner du dig ensam? Du är knappast ensam.
I skolan, på jobbet, i samhället över lag. Man kan känna sig ensam var som helst och i vilken ålder som helst. Det kan komma plötsligt – till exempel vid separation eller dödsfall – eller så har man alltid levt så. Att vara ensam kan för den som egentligen inte vill vara ensam vara en tung börda att bära. Dessutom tycks ensamhet drastiskt kunna skada vår hälsa.

► Läs också: Människor betyder mest för vår kollektiva lycka

 

Innebär tillstånd av kronisk stress
Ensamhet innebär långvarig, ofrivillig ensamhet en kronisk, lågintensiv stress, där det biologiska varningssystemet är ständigt aktiverat. Det långvariga påslaget av stresshormoner är början av ett förlopp som kan ge högt blodtryck och inflammation i kroppen, vilket ökar risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och demens. Dessutom innebär ensamhet en högre risk för depression. Det menar Peter Strang, professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet, som skrivit boken ”Att höra till”.
– Jag tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss, säger han till Karolinska Institutets tidning Medicinsk Vetenskap.

► Läs också: Nära samband mellan D-vitaminbrist och depression

Mycket går att lindra med gemenskap
Peter Strang har arbetat med döende patienter i över 30 år, vilket har gett honom en gedigen erfarenhet av hur människor hanterar den existentiella kris som döden för med sig.
– Vi kommer inte ifrån vår existentiella ensamhet, som bygger på att våra innersta tankar och känslor inte går att dela. Vi kan heller inte dela alla upplevelser, som till exempel döden. Vi måste gå den allra sista biten själva. Den existentiella ensamheten ger ett stort lidande, men min erfarenhet är att den går att lindra med gemenskap, säger Peter Strang till tidningen.

Läs också – Ny studie: Män mår bäst av att umgås som aporna

Närhet som lugnar på dödsbädden
Han berättar att många patienter som har en dödlig sjukdom först blir inåtvända med oro och ångest när det är kort tid kvar av livet. Men sedan vänder det i många fall, ofta ganska hastigt. Plötsligt är patienten lugn och fridfull.
– Jag brukar fråga vad som har hänt, om det har kommit några nya tankar eller annat som har varit lugnande. Ett vanligt svar då är att patienten har tänkt på en äldre, död släkting och hur den personen efterhand upplevts allt mer närvarande i rummet. Ibland är det flera släktingar, berättar han och fortsätter:
– Patienterna kan mycket tydligt se dem eller känna deras närvaro, och det är en positiv upplevelse för den döende. De beskriver hur släktingarna är där för att hjälpa dem.

Läs också – Ny forskning: Människor tröttnar inte på beröring

Vill dela vår sista tid med någon
Fenomenet kallas för dödsbäddsvisioner och dessa syner är enligt intervjustudier med palliativ personal relativt vanliga.
– Min egen tolkning är att vårt behov av gemenskap är så starkt att vi söker efter någon som vi kan dela dödsupplevelsen med. Då kommer vi att tänka på dem som gått före, de som redan vet hur det är att dö, säger Peter Strang.

► Läs också: De 5 vanligaste sakerna folk ångrar när de dör

Tryggheten att ingå i en grupp – en gammal överlevnadsfördel
Peter Strangs bok ”Att höra till” är en bok som handlar om ensamhet och gemenskap – och som sätter våra sociala behov i ett evolutionärt perspektiv.
Bokens resonemang går ut på att tryggheten i att ingå i en grupp har inneburit en så kraftig överlevnadsfördel att vi för hundratusentals år sedan utvecklade starka mekanismer för att söka gemenskap och undvika ensamhet. Så förklaras boken i alla fall av tidningen Medicinsk Vetenskap.

► Läs också: Så är den perfekta beröringen enligt forskningen

Biologiskt programmerade att föredra flocken
Att känna välbehag vid hudkontakt är den belönande delen av dessa mekanismer, där den behagliga hormonduschen av till exempel oxytocin ska få oss att stanna i gemenskap och under flockens beskydd, enligt detta resonemang, skriver tidningen. Samtidigt beskrivs ångest i samband med ofrivillig ensamhet som en varningssignal som ska driva oss tillbaka till flocken i likhet med hur smärta får oss att dra undan en hand som är på väg att skadas av eld.

► Läs också: Hormonet oxytocin – framtida behandling mot aggressivitet?

Utanförskap aktiverar samma delar i hjärnan som fysisk smärta
Tankarna stöds av att social exkludering aktiverar samma delar av hjärnan som fysisk smärta. För drygt tio år sedan, beskrevs ett amerikanskt experiment i tidskriften Science: Friska försökspersoner hade fått kasta en boll mellan sig i ett virtuellt spel där en person, utan att veta utan om att försöket var riggat, successivt blev allt mer socialt exkluderad genom att få färre bollar. Försökspersonerna undersöktes fortlöpande med så kallat fMRI, som avbildar hjärnan i arbete. Forskarna kunde tydligt påvisa att den sociala uteslutningen aktiverade samma delar av hjärnan som vid ren fysisk smärta.

Smärta lindras av gemenskap – och förvärras av ensamhet
I sitt arbete med palliativ vård har Peter Strang många gånger fått bevittna hur ensamhet och fysisk smärta går hand i hand. Han kan berätta om många fall då döende patienter i sin ensamhet har plågats av närmast outhärdliga smärtor, som rankats högt på de självskattningsskalor sjukvården har. Men hur smärtan i princip helt upphört när någon gjort dem sällskap – och helst gett hudkontakt och strukit dem lugnande på armen – inte sällan helt utan medicinering.

Läs också: Sju tecken på att du har för mycket av stresshormonet kortisol

Mindre ensamhet skulle ge friskare befolkning
Peter Strang berättar om vikten av att sjukvård och samhälle förstår vikten av gemenskap:
– Ofta säger patienterna att ’just nu när du sitter här gör det inte ont, men nyss var det fruktansvärt’. Det finns en social komponent, där kroppslig smärta förvärras av ensamhet medan gemenskap kan lindra fysisk smärta. När man förstår det förstår man också att det spelar roll hur man ordnar sjukvården och samhället i stort. Smärta är den vanligaste orsaken till att någon söker sjukvård i dag samtidigt som många är ofrivilligt ensamma. Det här är två problem som hör ihop. Jag tror vi kan få en betydligt friskare befolkning genom att motverka ensamhetens skadliga effekter, fortsätter han.

Läs också: Idrott skyddar mobbade pojkars mentala hälsa

Lika stor riskfaktor för tidig död som rökning
Många undersökningar har gjorts vilka visar att goda relationer är bra för hälsan medan dåliga relationer och känslor av ensamhet däremot har motsatt effekt.
I en metaanalys publicerad 2010 i tidskriften PLoS Medicine jämförde amerikanska forskare ensamhet med andra kända hälsofaror när det gällde risken att dö i förtid. Enligt deras analys är ofrivillig ensamhet en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning och en större riskfaktor än fetma eller fysisk inaktivitet.
Enligt Peter Strang innebär långvarig, ofrivillig ensamhet en kroniskt stresstillstånd som påverkar vår hälsa mycket negativt.
– Ett samhälle som vill förebygga dessa stora folksjukdomar behöver därför väga in ensamhet som en riskfaktor vid sidan om andra livsstilsfaktorer, som kost, motion och rökning, säger han.

► Läs också: Vältränade muskler ett skydd mot stress och depression

Känslan av ensamhet påverkar hjärnan omedelbart
I en amerikansk studie från 2002 fick frivilliga studenter göra ett riggat personlighetstest, varefter de delades in i tre grupper utifrån vad de lurats att tro om sig själva. Deltagarna i en grupp fick höra att de hade en vinnande personlighet som innebar en rik social framtid. Den andra guppen fick höra att de på grund av sin personlighet däremot skulle få gå ganska ensamma genom livet – och grupp tre, kontrollgruppen, fick höra att de löpte stor risk att råka ut för någon olycka. Efter att försökspersonerna fått beskeden fick de göra olika kognitiva tester, som bland annat IQ-test och minnestest. Resultatet var tydligt och det var det grupp som fått höra att de var socialt lyckligt lottade som lyckades bäst. Den grupp som trodde sig vara hotade av ett liv i ensamhet gjorde sämst ifrån sig – sämre än de som fått höra att de löpte högre risk för olyckor.
– En slutsats är att hotande ensamhet är så omskakande att det omedelbart påverkar våra kognitiva förmågor och vår koncentrationsförmåga. Jag tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss, säger Peter Strang.

► Läs också: Saffran kan minska nedstämdhet 

Behöver inte vara ensamt att vara ensam
En del personer trivs med sitt eget sällskap, andra trivs sämre. Hur väl man trivs i sitt eget sällskap har bland annat att göra med hur väl utvecklad så kalla mentaliseringsförmåga man har. Mentalisering är ett modernt begrepp som lätt kan förväxlas med empati – men som är något mer djupgående och som kortfattat innebär förmågan att se andra inifrån och sig själv utifrån.
Är man bättre på att se sig själv utifrån brukar man också trivas bättre i sitt eget sällskap.

Läs också: Vad är mentalisering?

Praktiska hälsoaspekter av ensamhet
Det finns också rent krasst – tydligt praktiska hälsoaspekter av ensamhet, vilka alltså inte har att göra med hur väl man trivs i sitt eget sällskap.
Att ensamstående män i alla åldrar har sämre prognos i sin hudcancer eftersom de oftare söker sjukvård för sent är till exempel numera vetenskapligt belagt. Detta sedan hudläkare vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet i en studie undersökte överlevnaden för över 27 000 svenska patienter som diagnostiserats med ett första melanom. Även äldre kvinnor diagnostiseras med mer avancerade melanom, men det påverkade inte överlevnaden.

► Läs också: Lilla guiden till hormoner

Av Isabelle G Hedander

Fakta ensamhet

Var sjunde svensk känner sig ensam.
Ensamhet kan vara underbart när man väljer det själv, men påträngande och smärtsam när den är påtvingad. Denna sorts ensamhet har brett ut sig i dagens samhälle.

Många anledningar till ensamhet
De allra flesta önskar närhet, kärlek och gemenskap – ändå är det många som till synes självmant drar sig undan. Rädslan för att bli avvisad, känna sig exkluderad, annorlunda och utpekad gör att man inte vågar ta risken att söka det man längtar efter.
En del människor är ensamma hela livet, andra under kortare eller längre perioder, medan det finns ytterligare andra som alltid tycks omgivna av vänner.

Att vara ensam inte samma som att känna sig ensam
Att vara för sig själv behöver inte betyda att man känner sig ensam. Att vara bland många människor behöver inte heller betyda att man känner gemenskap.
Man kan känna sig otroligt ensam bland en grupp människor om man inte känner tillhörighet och acceptans, kanske för att man på något sätt sticker ut ”lite för mycket” genom hur man är eller ser ut, hur man tänker eller presterar i jämförelse med övriga i gruppen.

Upplevelsen av ensamhet präglas av våra erfarenheter
Hur vi upplever ensamhet beror i stor utsträckning på vilka erfarenheter vi bär med oss ifrån det förflutna, särskilt starkt formas vi av upplevelser från barndomen.
Läs mer om ensamhet på Psykologiguiden.se - där du även får råd om hur du ska hantera ensamheten.
Källa: Expressen och Psykologiguiden.se

Bryt ensamheten med EASE
Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan för hur en individ kan göra för att bryta sin ensamhet kallad EASE.
E: Extend yourself = Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor.
A: Action plan = Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sök dig till dem, exempelvis en kör eller förening.
S: Selection = Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal.
E: Expect the best = Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.
Källa: Ki.se.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Läskedryck

Nya rön: Sötningsmedel en större bov än man tidigare trott?

Forskning

Med jämna mellanrum kommer påståenden att syntetiska sötningsmedel som till exempel aspartam som bland annat används i lightläsk är helt ofarliga, något som backas upp både av Livsmedelsverket och EUs myndighet för livsmedelssäkerhet EFSA. Men nästan lika ofta kommer forskningsresultat som visar på motsatsen. Sötningsmedel pekas nu ut som möjlig orsak till både vuxendiabetes, stroke, alzheimers och cancer.

Cannabisplanta

Förbjuden ört ska testas mot nervsmärta

Allmänt

Cannabis är en kontroversiell växt då den vanligtvis används som drog. På grund av dessa egenskaper är den också förbjuden på många håll i världen men då den även visat sig ha medicinsk effekt vid bland annat smärta börjar allt fler länder lätta på restriktionerna.

ensam man sedd bakifrån går mitt i väg i regn

”Mineralet litium skulle kunna förbättra den mentala folkhälsan radikalt”

Mental hälsa

I början av året skrev Pehr-Johan Fager en krönika om mineralet litium. Kurera fick så mycket läsarfrågor på det inlägget, och blev själva så nyfikna, att vi ville följa upp det med en längre intervju. Det gör vi här. "Trots att man visat att litium har viktig betydelse för allt levande har det fastnat i facket för läkemedel. Det gör att man inte får sälja litium som kosttillskott, inte ens i doser hundra gånger lägre än läkemedelsdosen. Det är synd eftersom mineralet skulle kunna förbättra den mentala folkhälsan radikalt. Studier visar till exempel att man i områden med mer litium i dricksvattnet har lägre frekvens av självmord", säger Pehr-Johan, kemist och författare till boken ”Litium – det nya hälsomineralet”. 

Peter Wilhelmsson

Du är vad du äter

Krönikan

Vi har alla hört uttrycket ”Du är vad du äter”. Det är en bra påminnelse för att motivera människor att äta bättre, men är samtidigt en grov förenkling av verkligheten. ”Du är vad du äter, smälter och absorberar” är en mer korrekt påminnelse om att det är viktigt att både äta bättre och smälta maten bättre för en optimal hälsa. Här är min detaljerade topp 12-lista för att öka medvetenheten om hur intag av livsmedel påverkar din hälsa.

Karl Dyall i danspose

Karl Dyall om vägen tillbaka från sin svåra tid – och om sin nya kärlek…

Hälsoprofilerna berättar

Karl Dyall är ex-dansaren som skadade sig mitt under en föreställning och sedan botade sin smärta med crossfit. Han blev så biten att han till och med skrev en bok om den högintensiva träningsformen och startade ett crossfit-gym. För Kurera berättar han om vägen tillbaka, hur han håller sig ung och om tilliten till så kallad supernäring. – Jag har privilegiet att ha en fru som är näringsterapeut så jag är väl medveten om vilken roll kost, tillskott och så kallad superfoods kan spela, säger han till Kurera.

Mango i skål

Ericas mangobowl med kokos

Desserter/sötsaker

I sin nya bok "Superfood boost" visar Erica Palmcrantz Aziz att nya, bättre vanor varken behöver vara krångliga eller tidskrävande. Här får läsaren lära sig om råvaror som ger lite extra skjuts åt hälsan – eller enkelt översatt ingredienser som är lika mycket mat som de är medicin. Kureras reporter Emma V Larsson testar ett recept och ger sitt omdöme

Övning: Boosta din energi

Träning

Det är lätt att känna sig trött framåt eftermiddagen och då kan det vara svårt att motstå den där chokladkakan. Byt ut eftermiddagsfikat mot en snabb energihöjande yogaövning istället.

Erica Palmcrantz Aziz håller ett mangoldblad

Ericas 10 hälsofavoriter

Hälsa

Erica Palmcrantz Aziz delar med sig av sina tio absoluta hälsofavoriter. Träning och det japanska matchatéet hamnar högt upp på listan andra kärlekar är skratt och att göra egna ansiktskrämer. Erica är lika noga ned vad hon har på utsidan som vad hon stoppar i kroppen.

Lyckad semester med adaptogener

Hälsa

När det är dags för semester brukar Ann-Sofi Kronvall, 53 år, alltid rasa ihop. Antingen blir hon förkyld eller så sover hon sig igenom den första veckan. Men förra året laddade Ann-Sofi med så kallade adaptogener, naturliga ämnen som bland annat förbättrar kroppens återhämtningsförmåga och resultatet blev helt annorlunda.

Pinus maritima tallskog i norra portugal

Därför bör du upptäcka pyknogenol

Naturlig hälsa

Har du upptäckt ämnet pyknogenol än? Om inte är det dags nu. Det helt naturliga ämnet, som kommer från barken från en specifik typ av tall, är den mest kraftfulla naturliga antioxidant man idag känner till. Pyknogenol gör nytta på en lång rad områden. Här är några av dem.

Karin Isberg

Exklusivt för Kureras läsare: En artikelserie om effektiv stresshantering

Mental hälsa

Karin Isberg är författare och stressexpert. När Kurera hösten 2015 intervjuade henne i en artikel om utmattning blev den snabbt en av sajtens absolut mest lästa artiklar någonsin och fick till och med fick Kureras server att krascha. Nu har Karin skrivit boken "15 sätt att bli fri från stress" där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. Under sommaren kommer du som besöker Kurera.se att få ta del av den.

Jerry Brännmyr

”Din kropp är perfekt men fungerar inte perfekt om du inte tar hand om den”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra – ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själva. Det har blivit dags för Kureras kanske mest åsiktsfulle krönikör att säga sitt: Varsågod Jerry Brännmyr.

johanna bjurström

Hur kan jag minska på stressen?

Krönikan

Stress påverkar din kropp mycket negativt. Att hitta lugna stunder med återhämtning arbetar jag mest personligen med, det är min stora svaghet. Som egenföretagare med många idéer är det en utmaning att kunna hitta stödsystem att luta sig mot för att inte stressen ska påverka mig så mycket. Här ska jag berätta mer om hur jag gör.

brun kvinna i gul bikini vid strandkant med röd drink

Effektivt solskydd – från insidan

Hud

När vi solar förbrukas mängder av E-vitamin och betakaroten som finns naturligt i huden. Genom att tillföra dessa ämnen kan huden lättare skydda sig och behålla sin naturliga balans. Betakarotenet ger dessutom huden en lätt solkysst ton. Här får du veta mer om betakarotenets – och andra näringsämnens förmåga att skydda mot solen.

Zarah Öberg

Zarah Öberg: ”Är noga med att tillskotten är naturliga och fria från tillsatser”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien ”Hälsoprofilerna berättar”, där näringsexperter av olika slag får berätta om hur de tänker kring näring och näringstillskott – ur ett generellt perspektiv. Och så klart avslöja vilka eventuella tillskott de själva äter. Det har blivit dags för den tionde intervjupersonen i serien: Kureras egna näringsexpert Zarah Öberg.

Erica Palmcrantz Aziz

Ericas 8 skäl till att börja superfoodboosta dig

Hälsa

Raw foodinspiratören och kokboksförfattaren Erica Palmcrantz Aziz är aktuell med en nya boken "Superfood boost". Här listar hon de åtta främsta fördelarna med att boosta sitt näringsintag med näringstäta livsmedel eller så kallade superfoods. Fördelar som bland annat inbegriper viktminskning, bättre hälsa och mer energi.

Maya Nestorov

Maya Nestorov – om bästa verktygen för att läka och stärka sig själv

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att bara symtomlindra den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet och har dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar", där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv. Och vilka tillskott de själva äter. Det har blivit dags för Maya Nestorov – känd hälsobloggare och "Youtuber".

Mia Hagenmalm i köket

Mia Hagenmalm: ”Ta hand om din mage, sedan kommer allt annat”

Hälsoprofilerna berättar

På Kurera brinner vi för naturlig hälsa och att informera om hur man förebygger sjukdom snarare än att man bara symtomlindrar den. Därför pratar vi mycket om vikten av rätt näring, tillräckligt med näring och ett i övrigt hälsosamt leverne. Av den anledningen är vi också väldigt nyfikna på hur kända hälsoprofiler tänker i ämnet. Därför har vi dragit igång artikelserien "Hälsoprofilerna berättar" där näringsexperter av olika slag får berätta om vilken näring, om någon, de tycker att folk bör tillföra - ur ett rent generellt perspektiv så klart. Samt vilka tillskott, om några, de äter själv. Det har blivit dags för vår alldeles egna Kurerabloggare, Mia Hagenmalm.