Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Ensamhet – lika stor riskfaktor för tidig död som rökning

Fakta ensamhet

Var sjunde svensk känner sig ensam.
Ensamhet kan vara underbart när man väljer det själv, men påträngande och smärtsam när den är påtvingad. Denna sorts ensamhet har brett ut sig i dagens samhälle.

Många anledningar till ensamhet
De allra flesta önskar närhet, kärlek och gemenskap – ändå är det många som till synes självmant drar sig undan. Rädslan för att bli avvisad, känna sig exkluderad, annorlunda och utpekad gör att man inte vågar ta risken att söka det man längtar efter.
En del människor är ensamma hela livet, andra under kortare eller längre perioder, medan det finns ytterligare andra som alltid tycks omgivna av vänner.

Att vara ensam inte samma som att känna sig ensam
Att vara för sig själv behöver inte betyda att man känner sig ensam. Att vara bland många människor behöver inte heller betyda att man känner gemenskap.
Man kan känna sig otroligt ensam bland en grupp människor om man inte känner tillhörighet och acceptans, kanske för att man på något sätt sticker ut ”lite för mycket” genom hur man är eller ser ut, hur man tänker eller presterar i jämförelse med övriga i gruppen.

Upplevelsen av ensamhet präglas av våra erfarenheter
Hur vi upplever ensamhet beror i stor utsträckning på vilka erfarenheter vi bär med oss ifrån det förflutna, särskilt starkt formas vi av upplevelser från barndomen.
Läs mer om ensamhet på Psykologiguiden.se - där du även får råd om hur du ska hantera ensamheten.
Källa: Expressen och Psykologiguiden.se

Bryt ensamheten med EASE
Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan för hur en individ kan göra för att bryta sin ensamhet kallad EASE.
E: Extend yourself = Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor.
A: Action plan = Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sök dig till dem, exempelvis en kör eller förening.
S: Selection = Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal.
E: Expect the best = Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.
Källa: Ki.se.

Krig och våld. Vi läser om det överallt. Människor som behöver fly - för att över huvud taget ha en chans att överleva.
I Sverige har vi inte det problemet. Här dör vi av andra orsaker. En av dem är ensamhet - som är en större riskfaktor än både fetma och fysisk inaktivitet.
Genom att motverka ensamhet skulle vi få en friskare befolkning, menar professor Peter Strang vid Karolinska Institutet, som skrivit boken "Att höra till".
– Jag tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss, säger han.

Känner du dig ensam? Du är knappast ensam.
I skolan, på jobbet, i samhället över lag. Man kan känna sig ensam var som helst och i vilken ålder som helst. Det kan komma plötsligt - till exempel vid separation eller dödsfall - eller så har man alltid levt så. Att vara ensam kan för den som egentligen inte vill vara ensam vara en tung börda att bära. Dessutom tycks ensamhet drastiskt kunna skada vår hälsa.

► Läs också: Människor betyder mest för vår kollektiva lycka

Innebär tillstånd av kronisk stress
Ensamhet innebär långvarig, ofrivillig ensamhet en kronisk, lågintensiv stress, där det biologiska varningssystemet är ständigt aktiverat. Det långvariga påslaget av stresshormoner är början av ett förlopp som kan ge högt blodtryck och inflammation i kroppen, vilket ökar risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och demens. Dessutom innebär ensamhet en högre risk för depression. Det menar Peter Strang, professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet, som skrivit boken "Att höra till".
– Jag tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss, säger han till Karolinska Institutets tidning Medicinsk Vetenskap.

► Läs också: Nära samband mellan D-vitaminbrist och depression

 

Mycket går att lindra med gemenskap
Peter Strang har arbetat med döende patienter i över 30 år, vilket har gett honom en gedigen erfarenhet av hur människor hanterar den existentiella kris som döden för med sig.
– Vi kommer inte ifrån vår existentiella ensamhet, som bygger på att våra innersta tankar och känslor inte går att dela. Vi kan heller inte dela alla upplevelser, som till exempel döden. Vi måste gå den allra sista biten själva. Den existentiella ensamheten ger ett stort lidande, men min erfarenhet är att den går att lindra med gemenskap, säger Peter Strang till tidningen.

Läs också - Ny studie: Män mår bäst av att umgås som aporna

Närhet som lugnar på dödsbädden
Han berättar att många patienter som har en dödlig sjukdom först blir inåtvända med oro och ångest när det är kort tid kvar av livet. Men sedan vänder det i många fall, ofta ganska hastigt. Plötsligt är patienten lugn och fridfull.
– Jag brukar fråga vad som har hänt, om det har kommit några nya tankar eller annat som har varit lugnande. Ett vanligt svar då är att patienten har tänkt på en äldre, död släkting och hur den personen efterhand upplevts allt mer närvarande i rummet. Ibland är det flera släktingar, berättar han och fortsätter:
– Patienterna kan mycket tydligt se dem eller känna deras närvaro, och det är en positiv upplevelse för den döende. De beskriver hur släktingarna är där för att hjälpa dem.

Läs också - Ny forskning: Människor tröttnar inte på beröring

Vill dela vår sista tid med någon
Fenomenet kallas för dödsbäddsvisioner och dessa syner är enligt intervjustudier med palliativ personal relativt vanliga.
– Min egen tolkning är att vårt behov av gemenskap är så starkt att vi söker efter någon som vi kan dela dödsupplevelsen med. Då kommer vi att tänka på dem som gått före, de som redan vet hur det är att dö, säger Peter Strang.

► Läs också: De 5 vanligaste sakerna folk ångrar när de dör

Tryggheten att ingå i en grupp - en gammal överlevnadsfördel
Peter Strangs bok "Att höra till" är en bok som handlar om ensamhet och gemenskap - och som sätter våra sociala behov i ett evolutionärt perspektiv.
Bokens resonemang går ut på att tryggheten i att ingå i en grupp har inneburit en så kraftig överlevnadsfördel att vi för hundratusentals år sedan utvecklade starka mekanismer för att söka gemenskap och undvika ensamhet. Så förklaras boken i alla fall av tidningen Medicinsk Vetenskap.

► Läs också: Så är den perfekta beröringen enligt forskningen

 

Biologiskt programmerade att föredra flocken
Att känna välbehag vid hudkontakt är den belönande delen av dessa mekanismer, där den behagliga hormonduschen av till exempel oxytocin ska få oss att stanna i gemenskap och under flockens beskydd, enligt detta resonemang, skriver tidningen. Samtidigt beskrivs ångest i samband med ofrivillig ensamhet som en varningssignal som ska driva oss tillbaka till flocken i likhet med hur smärta får oss att dra undan en hand som är på väg att skadas av eld.

► Läs också: Hormonet oxytocin – framtida behandling mot aggressivitet?

Utanförskap aktiverar samma delar i hjärnan som fysisk smärta
Tankarna stöds av att social exkludering aktiverar samma delar av hjärnan som fysisk smärta. För drygt tio år sedan, beskrevs ett amerikanskt experiment i tidskriften Science: Friska försökspersoner hade fått kasta en boll mellan sig i ett virtuellt spel där en person, utan att veta utan om att försöket var riggat, successivt blev allt mer socialt exkluderad genom att få färre bollar. Försökspersonerna undersöktes fortlöpande med så kallat fMRI, som avbildar hjärnan i arbete. Forskarna kunde tydligt påvisa att den sociala uteslutningen aktiverade samma delar av hjärnan som vid ren fysisk smärta.

Smärta lindras av gemenskap - och förvärras av ensamhet
I sitt arbete med palliativ vård har Peter Strang många gånger fått bevittna hur ensamhet och fysisk smärta går hand i hand. Han kan berätta om många fall då döende patienter i sin ensamhet har plågats av närmast outhärdliga smärtor, som rankats högt på de självskattningsskalor sjukvården har. Men hur smärtan i princip helt upphört när någon gjort dem sällskap - och helst gett hudkontakt och strukit dem lugnande på armen - inte sällan helt utan medicinering.

Läs också: Sju tecken på att du har för mycket av stresshormonet kortisol

Mindre ensamhet skulle ge friskare befolkning
Peter Strang berättar om vikten av att sjukvård och samhälle förstår vikten av gemenskap:
– Ofta säger patienterna att ’just nu när du sitter här gör det inte ont, men nyss var det fruktansvärt’. Det finns en social komponent, där kroppslig smärta förvärras av ensamhet medan gemenskap kan lindra fysisk smärta. När man förstår det förstår man också att det spelar roll hur man ordnar sjukvården och samhället i stort. Smärta är den vanligaste orsaken till att någon söker sjukvård i dag samtidigt som många är ofrivilligt ensamma. Det här är två problem som hör ihop. Jag tror vi kan få en betydligt friskare befolkning genom att motverka ensamhetens skadliga effekter, fortsätter han.

Läs också: Idrott skyddar mobbade pojkars mentala hälsa

Lika stor riskfaktor för tidig död som rökning
Många undersökningar har gjorts vilka visar att goda relationer är bra för hälsan medan dåliga relationer och känslor av ensamhet däremot har motsatt effekt.
I en metaanalys publicerad 2010 i tidskriften PLoS Medicine jämförde amerikanska forskare ensamhet med andra kända hälsofaror när det gällde risken att dö i förtid. Enligt deras analys är ofrivillig ensamhet en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning och en större riskfaktor än fetma eller fysisk inaktivitet.
Enligt Peter Strang innebär långvarig, ofrivillig ensamhet en kroniskt stresstillstånd som påverkar vår hälsa mycket negativt.
– Ett samhälle som vill förebygga dessa stora folksjukdomar behöver därför väga in ensamhet som en riskfaktor vid sidan om andra livsstilsfaktorer, som kost, motion och rökning, säger han.

 

► Läs också: Vältränade muskler ett skydd mot stress och depression

Känslan av ensamhet påverkar hjärnan omedelbart
I en amerikansk studie från 2002 fick frivilliga studenter göra ett riggat personlighetstest, varefter de delades in i tre grupper utifrån vad de lurats att tro om sig själva. Deltagarna i en grupp fick höra att de hade en vinnande personlighet som innebar en rik social framtid. Den andra guppen fick höra att de på grund av sin personlighet däremot skulle få gå ganska ensamma genom livet - och grupp tre, kontrollgruppen, fick höra att de löpte stor risk att råka ut för någon olycka. Efter att försökspersonerna fått beskeden fick de göra olika kognitiva tester, som bland annat IQ-test och minnestest. Resultatet var tydligt och det var det grupp som fått höra att de var socialt lyckligt lottade som lyckades bäst. Den grupp som trodde sig vara hotade av ett liv i ensamhet gjorde sämst ifrån sig – sämre än de som fått höra att de löpte högre risk för olyckor.
– En slutsats är att hotande ensamhet är så omskakande att det omedelbart påverkar våra kognitiva förmågor och vår koncentrationsförmåga. Jag tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss, säger Peter Strang.

► Läs också: Saffran kan minska nedstämdhet 

Behöver inte vara ensamt att vara ensam
En del personer trivs med sitt eget sällskap, andra trivs sämre. Hur väl man trivs i sitt eget sällskap har bland annat att göra med hur väl utvecklad så kalla mentaliseringsförmåga man har. Mentalisering är ett modernt begrepp som lätt kan förväxlas med empati - men som är något mer djupgående och som kortfattat innebär förmågan att se andra inifrån och sig själv utifrån.
Är man bättre på att se sig själv utifrån brukar man också trivas bättre i sitt eget sällskap.

Läs också: Vad är mentalisering?

Praktiska hälsoaspekter av ensamhet
Det finns också rent krasst - tydligt praktiska hälsoaspekter av ensamhet, vilka alltså inte har att göra med hur väl man trivs i sitt eget sällskap.
Att ensamstående män i alla åldrar har sämre prognos i sin hudcancer eftersom de oftare söker sjukvård för sent är till exempel numera vetenskapligt belagt. Detta sedan hudläkare vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet i en studie undersökte överlevnaden för över 27 000 svenska patienter som diagnostiserats med ett första melanom. Även äldre kvinnor diagnostiseras med mer avancerade melanom, men det påverkade inte överlevnaden.

► Läs också: Lilla guiden till hormoner

Av Isabelle G Hedander



Fakta ensamhet

Var sjunde svensk känner sig ensam.
Ensamhet kan vara underbart när man väljer det själv, men påträngande och smärtsam när den är påtvingad. Denna sorts ensamhet har brett ut sig i dagens samhälle.

Många anledningar till ensamhet
De allra flesta önskar närhet, kärlek och gemenskap – ändå är det många som till synes självmant drar sig undan. Rädslan för att bli avvisad, känna sig exkluderad, annorlunda och utpekad gör att man inte vågar ta risken att söka det man längtar efter.
En del människor är ensamma hela livet, andra under kortare eller längre perioder, medan det finns ytterligare andra som alltid tycks omgivna av vänner.

Att vara ensam inte samma som att känna sig ensam
Att vara för sig själv behöver inte betyda att man känner sig ensam. Att vara bland många människor behöver inte heller betyda att man känner gemenskap.
Man kan känna sig otroligt ensam bland en grupp människor om man inte känner tillhörighet och acceptans, kanske för att man på något sätt sticker ut ”lite för mycket” genom hur man är eller ser ut, hur man tänker eller presterar i jämförelse med övriga i gruppen.

Upplevelsen av ensamhet präglas av våra erfarenheter
Hur vi upplever ensamhet beror i stor utsträckning på vilka erfarenheter vi bär med oss ifrån det förflutna, särskilt starkt formas vi av upplevelser från barndomen.
Läs mer om ensamhet på Psykologiguiden.se - där du även får råd om hur du ska hantera ensamheten.
Källa: Expressen och Psykologiguiden.se

Bryt ensamheten med EASE
Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan för hur en individ kan göra för att bryta sin ensamhet kallad EASE.
E: Extend yourself = Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor.
A: Action plan = Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sök dig till dem, exempelvis en kör eller förening.
S: Selection = Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal.
E: Expect the best = Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.
Källa: Ki.se.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Fyra hundar på rad i skogen

Hur smart är din hund?

Husdjur

Har du funderat över hur intelligent din hund egentligen är, eller hur den står sig jämfört med andra hundraser? Då behöver du inte fundera länge till, för nu finns en rankinglista!

kvinna som får skönhetsbehandling

IPL – behandlingen som ger piggare hud

Hud

Det finns en uppsjö av nya behandlingsformer med olika maskiner inom skönhetsindustrin. Fokus ligger på att förbättra hudkvalitén i ansikte, hals och på dekolltaget. Har du hört talas om IPL? Det är en form av mjukverkande laser som stimulerar kollagenet och ger en jämnare hudton.

 

ostbricka

Därför kan du inte sluta äta ost

Kost

Tillhör du dom som inte bara kan ta en eller två ostskivor på smörgåsen – du hinner hyvla och äta några skriver till innan du börjar äta smörgåsen. Det finns en förklaring till att du inte kan hejda dig. – Ost har en morfinliknande effekt och är starkt beroendeframkallande, säger holistiska näringsfysiologen Rebecca Johansson.

Kvinna sover

Problem att sova? Så här kan du göra

Hälsa

En av tre svenskar lider av sömnsvårigheter då och då. Det kan vara allt från insomningsproblem eller att vakna och inte kunna somna om. Att inte få tillräckligt med sömn påverkar vår hälsa negativt. Det finns mycket du kan göra för att sova bättre.

Paranötter i en skål

Därför är paranötter så nyttiga

Kost

Paranötter är inte bara goda, det är riktigt hälsosamma också. Förutom att de innehåller vitaminer och mineraler så är halten av nyttiga fetter hög. Äter du en paranöt per dag så får du i dig dagsdosen av selen.

 

Välj rätt olja för just din hud

Hud

Ekologiska oljor utvunna ur frön, kärnor, nötter och frukter kan hjälpa din hud till bättre hälsa och utseende – oavsett om du har problem med torr, känslig eller fet hy. Här tipsar vi om vad som stärker just din hy!

kvinna äter fisk

Fiskolja lindrar inflammerad tarm

Mage

Inflammatoriska tarmsjukdomar som Chrons sjukdom och ulcerös kolit har en sak gemensamt – de kommer i skov. Studier har visat att tillskott av omega-3 kan minska inflammation. – Men var noga med att välja en fiskolja som är stabil och håller hög kvalitet, säger Fredrik Ölander, funktionsmedicinsk terapeut och Kureras expert som varje vecka träffar klienter med besvärliga magar.

man och kvinna skrattar

Örten som höjer mannens aptit på livet

Naturlig hälsa

Att känna sig stark, frisk och ung länge – det vill nog alla. Men med ökad ålder blir de allra flesta lite tröttare. Mineraler och växter från naturens apotek kan hjälpa oss att behålla en hel del av ungdomens styrka lite längre. Men finns det något som kan bidra till att mannen kan bibehålla sin ungdoms nivåer av testosteron längre? Kurera frågade örtexperten Jan G Bruhn.

 

kvinna ligger på rygg med benen i luften

Mineralet som stöttar svullna ben

Hälsa

Stillasittande, långflygningar eller att stå och gå många timmar i sträck kan orsaka svullnad och tyngd i benen, som också gör ont. Alun stimulerar blodcirkulationen och minskar på spänningarna. Kräm med mineralämnet fungerar som en osynlig stödstrumpa – även på bara sommarben.

Ung kvinna tar en selfie med sin hund

Så blir din hund den bästa vän du drömt om

Husdjur

Alice Kassius Eggers är utbildad hundinstruktör och matte till cockerspanieln Ylle. För henne har hundägandet inneburit ett friskare liv både fysiskt och psykiskt. Hennes bok skrev hon för andra som vill att deras hund ska kunna bli den bästa vän de drömt om. 

Sval melonrulltårta

Desserter/sötsaker

En oemotståndligt mumsig melonrulltårta! Perfekt att svalka sig med i sommar, eller när du än vill sätta guldkant på dagen. Detta recept är läskande gott och dessutom både veganskt, glutenfritt och sockerfritt. 

 

Naturliga ämnen som får bukt med problemhy

Naturlig hälsa

Problem med hyn får inte enbart tonåringar med hormonella förändringar. Det drabbar även vuxna, särskilt kvinnor mellan 20 och 40 år. Stress och oro är andra faktorer som också kan skapa obalanser och ge sämre hud. Men det finns ämnen med antibakteriella egenskaper som hjälper problemhy, till exempel pilträd, lakritsrot och trollhassel.

två barn och mat

Så förhindrar du ditt barn att bli överviktig som vuxen

Barn

Övervikt är ett stort problem som drabbar både barn och vuxna. Kosten är en del men att få barn att röra sig kan också vara svårt, tid framför skärmar av olika slag gör att barn rör sig mindre. En studie visar att närmare tre av tio amerikanska barn kommer vara överviktiga när de uppnår 35 års ålder och risken är stor att de förblir överviktiga.

kvinna håller i ett knä

Läkeväxter som lindrar artros

Naturlig hälsa

I Sverige har en halv miljon svenskar artros i lederna. Stelhet och värk i lederna blir bättre med hjälp av träning och olika naturliga substanser som grönläppad mussla, nypon, ingefära och gurkmeja lindar smärta och hjälper dig att blir rörligare. Här kommer en genomgång av läkeväxter som ger lindring.

ärtor

Det här visste du inte om ärtor

Kost

Ärtor många hälsoegenskaper, förutom att de är smakrika. Bland annat har de en viktiga roll för aptitkontrollen samt ett högt proteininnehåll. Men du kanske inte visste att ärtan inte är en grönsak.