Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Ensamhet – lika stor riskfaktor för tidig död som rökning

Fakta ensamhet

Var sjunde svensk känner sig ensam.
Ensamhet kan vara underbart när man väljer det själv, men påträngande och smärtsam när den är påtvingad. Denna sorts ensamhet har brett ut sig i dagens samhälle.

Många anledningar till ensamhet
De allra flesta önskar närhet, kärlek och gemenskap – ändå är det många som till synes självmant drar sig undan. Rädslan för att bli avvisad, känna sig exkluderad, annorlunda och utpekad gör att man inte vågar ta risken att söka det man längtar efter.
En del människor är ensamma hela livet, andra under kortare eller längre perioder, medan det finns ytterligare andra som alltid tycks omgivna av vänner.

Att vara ensam inte samma som att känna sig ensam
Att vara för sig själv behöver inte betyda att man känner sig ensam. Att vara bland många människor behöver inte heller betyda att man känner gemenskap.
Man kan känna sig otroligt ensam bland en grupp människor om man inte känner tillhörighet och acceptans, kanske för att man på något sätt sticker ut ”lite för mycket” genom hur man är eller ser ut, hur man tänker eller presterar i jämförelse med övriga i gruppen.

Upplevelsen av ensamhet präglas av våra erfarenheter
Hur vi upplever ensamhet beror i stor utsträckning på vilka erfarenheter vi bär med oss ifrån det förflutna, särskilt starkt formas vi av upplevelser från barndomen.
Läs mer om ensamhet på Psykologiguiden.se - där du även får råd om hur du ska hantera ensamheten.
Källa: Expressen och Psykologiguiden.se

Bryt ensamheten med EASE
Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan för hur en individ kan göra för att bryta sin ensamhet kallad EASE.
E: Extend yourself = Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor.
A: Action plan = Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sök dig till dem, exempelvis en kör eller förening.
S: Selection = Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal.
E: Expect the best = Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.
Källa: Ki.se.

Krig och våld. Vi läser om det överallt. Människor som behöver fly - för att över huvud taget ha en chans att överleva.
I Sverige har vi inte det problemet. Här dör vi av andra orsaker. En av dem är ensamhet - som är en större riskfaktor än både fetma och fysisk inaktivitet.
Genom att motverka ensamhet skulle vi få en friskare befolkning, menar professor Peter Strang vid Karolinska Institutet, som skrivit boken "Att höra till".
– Jag tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss, säger han.

Känner du dig ensam? Du är knappast ensam.
I skolan, på jobbet, i samhället över lag. Man kan känna sig ensam var som helst och i vilken ålder som helst. Det kan komma plötsligt - till exempel vid separation eller dödsfall - eller så har man alltid levt så. Att vara ensam kan för den som egentligen inte vill vara ensam vara en tung börda att bära. Dessutom tycks ensamhet drastiskt kunna skada vår hälsa.

► Läs också: Människor betyder mest för vår kollektiva lycka

Innebär tillstånd av kronisk stress
Ensamhet innebär långvarig, ofrivillig ensamhet en kronisk, lågintensiv stress, där det biologiska varningssystemet är ständigt aktiverat. Det långvariga påslaget av stresshormoner är början av ett förlopp som kan ge högt blodtryck och inflammation i kroppen, vilket ökar risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och demens. Dessutom innebär ensamhet en högre risk för depression. Det menar Peter Strang, professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet, som skrivit boken "Att höra till".
– Jag tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss, säger han till Karolinska Institutets tidning Medicinsk Vetenskap.

► Läs också: Nära samband mellan D-vitaminbrist och depression

 

Mycket går att lindra med gemenskap
Peter Strang har arbetat med döende patienter i över 30 år, vilket har gett honom en gedigen erfarenhet av hur människor hanterar den existentiella kris som döden för med sig.
– Vi kommer inte ifrån vår existentiella ensamhet, som bygger på att våra innersta tankar och känslor inte går att dela. Vi kan heller inte dela alla upplevelser, som till exempel döden. Vi måste gå den allra sista biten själva. Den existentiella ensamheten ger ett stort lidande, men min erfarenhet är att den går att lindra med gemenskap, säger Peter Strang till tidningen.

Läs också - Ny studie: Män mår bäst av att umgås som aporna

Närhet som lugnar på dödsbädden
Han berättar att många patienter som har en dödlig sjukdom först blir inåtvända med oro och ångest när det är kort tid kvar av livet. Men sedan vänder det i många fall, ofta ganska hastigt. Plötsligt är patienten lugn och fridfull.
– Jag brukar fråga vad som har hänt, om det har kommit några nya tankar eller annat som har varit lugnande. Ett vanligt svar då är att patienten har tänkt på en äldre, död släkting och hur den personen efterhand upplevts allt mer närvarande i rummet. Ibland är det flera släktingar, berättar han och fortsätter:
– Patienterna kan mycket tydligt se dem eller känna deras närvaro, och det är en positiv upplevelse för den döende. De beskriver hur släktingarna är där för att hjälpa dem.

Läs också - Ny forskning: Människor tröttnar inte på beröring

Vill dela vår sista tid med någon
Fenomenet kallas för dödsbäddsvisioner och dessa syner är enligt intervjustudier med palliativ personal relativt vanliga.
– Min egen tolkning är att vårt behov av gemenskap är så starkt att vi söker efter någon som vi kan dela dödsupplevelsen med. Då kommer vi att tänka på dem som gått före, de som redan vet hur det är att dö, säger Peter Strang.

► Läs också: De 5 vanligaste sakerna folk ångrar när de dör

Tryggheten att ingå i en grupp - en gammal överlevnadsfördel
Peter Strangs bok "Att höra till" är en bok som handlar om ensamhet och gemenskap - och som sätter våra sociala behov i ett evolutionärt perspektiv.
Bokens resonemang går ut på att tryggheten i att ingå i en grupp har inneburit en så kraftig överlevnadsfördel att vi för hundratusentals år sedan utvecklade starka mekanismer för att söka gemenskap och undvika ensamhet. Så förklaras boken i alla fall av tidningen Medicinsk Vetenskap.

► Läs också: Så är den perfekta beröringen enligt forskningen

 

Biologiskt programmerade att föredra flocken
Att känna välbehag vid hudkontakt är den belönande delen av dessa mekanismer, där den behagliga hormonduschen av till exempel oxytocin ska få oss att stanna i gemenskap och under flockens beskydd, enligt detta resonemang, skriver tidningen. Samtidigt beskrivs ångest i samband med ofrivillig ensamhet som en varningssignal som ska driva oss tillbaka till flocken i likhet med hur smärta får oss att dra undan en hand som är på väg att skadas av eld.

► Läs också: Hormonet oxytocin – framtida behandling mot aggressivitet?

Utanförskap aktiverar samma delar i hjärnan som fysisk smärta
Tankarna stöds av att social exkludering aktiverar samma delar av hjärnan som fysisk smärta. För drygt tio år sedan, beskrevs ett amerikanskt experiment i tidskriften Science: Friska försökspersoner hade fått kasta en boll mellan sig i ett virtuellt spel där en person, utan att veta utan om att försöket var riggat, successivt blev allt mer socialt exkluderad genom att få färre bollar. Försökspersonerna undersöktes fortlöpande med så kallat fMRI, som avbildar hjärnan i arbete. Forskarna kunde tydligt påvisa att den sociala uteslutningen aktiverade samma delar av hjärnan som vid ren fysisk smärta.

Smärta lindras av gemenskap - och förvärras av ensamhet
I sitt arbete med palliativ vård har Peter Strang många gånger fått bevittna hur ensamhet och fysisk smärta går hand i hand. Han kan berätta om många fall då döende patienter i sin ensamhet har plågats av närmast outhärdliga smärtor, som rankats högt på de självskattningsskalor sjukvården har. Men hur smärtan i princip helt upphört när någon gjort dem sällskap - och helst gett hudkontakt och strukit dem lugnande på armen - inte sällan helt utan medicinering.

Läs också: Sju tecken på att du har för mycket av stresshormonet kortisol

Mindre ensamhet skulle ge friskare befolkning
Peter Strang berättar om vikten av att sjukvård och samhälle förstår vikten av gemenskap:
– Ofta säger patienterna att ’just nu när du sitter här gör det inte ont, men nyss var det fruktansvärt’. Det finns en social komponent, där kroppslig smärta förvärras av ensamhet medan gemenskap kan lindra fysisk smärta. När man förstår det förstår man också att det spelar roll hur man ordnar sjukvården och samhället i stort. Smärta är den vanligaste orsaken till att någon söker sjukvård i dag samtidigt som många är ofrivilligt ensamma. Det här är två problem som hör ihop. Jag tror vi kan få en betydligt friskare befolkning genom att motverka ensamhetens skadliga effekter, fortsätter han.

Läs också: Idrott skyddar mobbade pojkars mentala hälsa

Lika stor riskfaktor för tidig död som rökning
Många undersökningar har gjorts vilka visar att goda relationer är bra för hälsan medan dåliga relationer och känslor av ensamhet däremot har motsatt effekt.
I en metaanalys publicerad 2010 i tidskriften PLoS Medicine jämförde amerikanska forskare ensamhet med andra kända hälsofaror när det gällde risken att dö i förtid. Enligt deras analys är ofrivillig ensamhet en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning och en större riskfaktor än fetma eller fysisk inaktivitet.
Enligt Peter Strang innebär långvarig, ofrivillig ensamhet en kroniskt stresstillstånd som påverkar vår hälsa mycket negativt.
– Ett samhälle som vill förebygga dessa stora folksjukdomar behöver därför väga in ensamhet som en riskfaktor vid sidan om andra livsstilsfaktorer, som kost, motion och rökning, säger han.

 

► Läs också: Vältränade muskler ett skydd mot stress och depression

Känslan av ensamhet påverkar hjärnan omedelbart
I en amerikansk studie från 2002 fick frivilliga studenter göra ett riggat personlighetstest, varefter de delades in i tre grupper utifrån vad de lurats att tro om sig själva. Deltagarna i en grupp fick höra att de hade en vinnande personlighet som innebar en rik social framtid. Den andra guppen fick höra att de på grund av sin personlighet däremot skulle få gå ganska ensamma genom livet - och grupp tre, kontrollgruppen, fick höra att de löpte stor risk att råka ut för någon olycka. Efter att försökspersonerna fått beskeden fick de göra olika kognitiva tester, som bland annat IQ-test och minnestest. Resultatet var tydligt och det var det grupp som fått höra att de var socialt lyckligt lottade som lyckades bäst. Den grupp som trodde sig vara hotade av ett liv i ensamhet gjorde sämst ifrån sig – sämre än de som fått höra att de löpte högre risk för olyckor.
– En slutsats är att hotande ensamhet är så omskakande att det omedelbart påverkar våra kognitiva förmågor och vår koncentrationsförmåga. Jag tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss, säger Peter Strang.

► Läs också: Saffran kan minska nedstämdhet 

Behöver inte vara ensamt att vara ensam
En del personer trivs med sitt eget sällskap, andra trivs sämre. Hur väl man trivs i sitt eget sällskap har bland annat att göra med hur väl utvecklad så kalla mentaliseringsförmåga man har. Mentalisering är ett modernt begrepp som lätt kan förväxlas med empati - men som är något mer djupgående och som kortfattat innebär förmågan att se andra inifrån och sig själv utifrån.
Är man bättre på att se sig själv utifrån brukar man också trivas bättre i sitt eget sällskap.

Läs också: Vad är mentalisering?

Praktiska hälsoaspekter av ensamhet
Det finns också rent krasst - tydligt praktiska hälsoaspekter av ensamhet, vilka alltså inte har att göra med hur väl man trivs i sitt eget sällskap.
Att ensamstående män i alla åldrar har sämre prognos i sin hudcancer eftersom de oftare söker sjukvård för sent är till exempel numera vetenskapligt belagt. Detta sedan hudläkare vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet i en studie undersökte överlevnaden för över 27 000 svenska patienter som diagnostiserats med ett första melanom. Även äldre kvinnor diagnostiseras med mer avancerade melanom, men det påverkade inte överlevnaden.

► Läs också: Lilla guiden till hormoner

Av Isabelle G Hedander


Fakta ensamhet

Var sjunde svensk känner sig ensam.
Ensamhet kan vara underbart när man väljer det själv, men påträngande och smärtsam när den är påtvingad. Denna sorts ensamhet har brett ut sig i dagens samhälle.

Många anledningar till ensamhet
De allra flesta önskar närhet, kärlek och gemenskap – ändå är det många som till synes självmant drar sig undan. Rädslan för att bli avvisad, känna sig exkluderad, annorlunda och utpekad gör att man inte vågar ta risken att söka det man längtar efter.
En del människor är ensamma hela livet, andra under kortare eller längre perioder, medan det finns ytterligare andra som alltid tycks omgivna av vänner.

Att vara ensam inte samma som att känna sig ensam
Att vara för sig själv behöver inte betyda att man känner sig ensam. Att vara bland många människor behöver inte heller betyda att man känner gemenskap.
Man kan känna sig otroligt ensam bland en grupp människor om man inte känner tillhörighet och acceptans, kanske för att man på något sätt sticker ut ”lite för mycket” genom hur man är eller ser ut, hur man tänker eller presterar i jämförelse med övriga i gruppen.

Upplevelsen av ensamhet präglas av våra erfarenheter
Hur vi upplever ensamhet beror i stor utsträckning på vilka erfarenheter vi bär med oss ifrån det förflutna, särskilt starkt formas vi av upplevelser från barndomen.
Läs mer om ensamhet på Psykologiguiden.se - där du även får råd om hur du ska hantera ensamheten.
Källa: Expressen och Psykologiguiden.se

Bryt ensamheten med EASE
Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan för hur en individ kan göra för att bryta sin ensamhet kallad EASE.
E: Extend yourself = Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor.
A: Action plan = Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sök dig till dem, exempelvis en kör eller förening.
S: Selection = Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal.
E: Expect the best = Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.
Källa: Ki.se.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

De har startat en klubb som motverkar utbrändhet

Mental hälsa

Många av oss  försöker hinna med "allt" i en hektisk vardag, och har samtidigt glömt hur man har en hobby, är kreativ och "leker" som vuxen. Vi tappar kontakten med oss själva och andra och hittar inte ro och livsbalans. Det ville Julia Hagnäs och Lindsay Hedenskog ändra på och startade något som de själva behövde – en klubb som motverkar utbrändhet.

 

Montage: Lotta Lagerberg och närbild på dansande fötter

Krönika: “Du passar inte in här!”

Krönikan

Det här är den sista delen i en krönikeföljetong, där vi fått följa Lotta Lagerberg på sin dansskola för 40-plussare under coronapandemin. På dag tre kommer hon till en avgörande insikt. Med dessa krönikor vill Lotta belysa gruppdynamik, utanförskap och fenomenet "vi och dom".

 

Kvinna sover

Problem att sova? Så här kan du göra

Hälsa

En av tre svenskar lider av sömnsvårigheter då och då. Det kan vara allt från insomningsproblem eller att vakna och inte kunna somna om. Att inte få tillräckligt med sömn påverkar vår hälsa negativt. Det finns mycket du kan göra för att sova bättre.

tonåring avvisar förälder

Guiden som ska minska på bråken mellan tonåringar och föräldrar

Barn

När tonåringar bråkar är det en form av frigörelse från föräldrarna i kombination med hormonsvängningar och kroppsliga förändringar. Men tonårsbråken är inte alltid lätt för föräldrarna. Därför har organisationen Mind och Apoteket hjärtat tagit fram en guide som ska göra det lättare att navigera när bråken uppstår.

 

Dansgrupp

Krönika: “Att våga ta sin plats”

Krönikan

I denna krönika, som är andra delen av tre i en krönikeföljetong, får vi följa Lotta Lagerberg på dag två av sin dansskola för 40-plussare, där hon kämpar för att våga ta sin plats i en redan sammansvetsad grupp. Med sina krönikor vill Lotta belysa problem som utanförskap, utfrysning och "vi och dom".

flicka gränser i sand

Bakterier bygger barns immunförsvar

Barn

Det är viktigt med god handhygien, speciellt i dessa virus- och pandemi-tider. Men det finns faktiskt gånger vi kan stanna upp och tänka efter runt handhygien. För att barn ska kunna utveckla ett starkt immunförsvar krävs att de blir utsatta för mikrober av olika slag.

kvinna tränar framför datorn

Så här lätt får du en starkare kropp

TRÄNING

Efter att vi passerat 45 förändras kroppen och utsätter man inte den för påfrestningar så tappar du lättare muskulatur. Det påverkar oss på så sätt att vi orkar mindre,  får en sämre balans och därmed riskerar att göra illa oss om vi ramlar.  Det är viktigt att se till att belasta musklerna. Har du ett stillasittande jobb och inte cyklar eller går till ditt arbete bör du lägga in tre styrkepass i veckan samt se till att röra på dig en halvtimma varje dag.

 

ung glad kvinna sträcker upp händerna

D3 och zink minskar risken att insjukna i covid-19

Hälsa

Nya analyser visar att risken för att insjukna i covid-19 ökade med 90 procent vid brist på D3 och zink. Rapporten visade också att D3 och zink ger ett starkt skydd mot svårare symtom för den som insjuknat i covid-19. Det skriver Nordic Nutrition Councils på sin hemsida.

Paranötter i en skål

Därför är paranötter så nyttiga

Kost

Paranötter är inte bara goda, det är riktigt hälsosamma också. Förutom att de innehåller vitaminer och mineraler så är halten av nyttiga fetter hög. Äter du en paranöt per dag så får du i dig dagsdosen av selen.

Mat som mättar under hösten

Kost

På vintern är det gott med varm mat som mättar. Undvik de snabba kolhydraterna, som lätt lägger sig runt midjan. Lär dig att äta rätt, och håll dig mätt länge. Det finns en hel del bra mat som gör kroppen nöjd och mätt – utan att du konsumerar en massa kalorier. Här kommer några livsmedel.

Närbild på rinnande duschmunstycke

Att skippa duschen – bra eller dåligt?

Hud

Begreppet "no shower" har blivit en stor och lite oväntad trend i Hollywood. Det handlar om att vänta tills man luktar illa, eller tills man är smutsig, innan man duschar. Men det är inte så tokigt som det låter, här förklarar vi varför!

 

Närbild på kroppar av medelålders kvinnor som dansar i danssal

Krönika: “När vi blir så där onödigt rädda”

Krönikan

Lotta Lagerberg längtade efter att få göra något som fyller henne med glädje i pandemin och anmälde sig till en dansskola för 40-plussare. Med denna krönika – den första av totalt tre i en följetong – vill Lotta belysa det som hon först trodde var covid-rädsla, men som visade sig handla om något annat och allt för vanligt: utfrysning.

kvinna med sömnproblem

Håll dig frisk med mer sömn

Hälsa

Vrider och vänder du dig i sängen och har svårt att komma till ro? Du är inte ensam, ungefär var tredje svensk har sömnproblem. Men du har mycket att vinna på att ta tag i sömnproblemen.