Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Missa inga nyheter och erbjudanden från Kurera!
Vårt nyhetsbrev kommer två gånger i veckan och är helt gratis.
Anmäl dig genom att fylla i dina uppgifter här:

E-postadressen är nu registrerad, du kommer att få vårt nästa utskick!

Ensamhet – lika stor riskfaktor för tidig död som rökning

Fakta ensamhet

Var sjunde svensk känner sig ensam.
Ensamhet kan vara underbart när man väljer det själv, men påträngande och smärtsam när den är påtvingad. Denna sorts ensamhet har brett ut sig i dagens samhälle.

Många anledningar till ensamhet
De allra flesta önskar närhet, kärlek och gemenskap – ändå är det många som till synes självmant drar sig undan. Rädslan för att bli avvisad, känna sig exkluderad, annorlunda och utpekad gör att man inte vågar ta risken att söka det man längtar efter.
En del människor är ensamma hela livet, andra under kortare eller längre perioder, medan det finns ytterligare andra som alltid tycks omgivna av vänner.

Att vara ensam inte samma som att känna sig ensam
Att vara för sig själv behöver inte betyda att man känner sig ensam. Att vara bland många människor behöver inte heller betyda att man känner gemenskap.
Man kan känna sig otroligt ensam bland en grupp människor om man inte känner tillhörighet och acceptans, kanske för att man på något sätt sticker ut ”lite för mycket” genom hur man är eller ser ut, hur man tänker eller presterar i jämförelse med övriga i gruppen.

Upplevelsen av ensamhet präglas av våra erfarenheter
Hur vi upplever ensamhet beror i stor utsträckning på vilka erfarenheter vi bär med oss ifrån det förflutna, särskilt starkt formas vi av upplevelser från barndomen.
Läs mer om ensamhet på Psykologiguiden.se - där du även får råd om hur du ska hantera ensamheten.
Källa: Expressen och Psykologiguiden.se

Bryt ensamheten med EASE
Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan för hur en individ kan göra för att bryta sin ensamhet kallad EASE.
E: Extend yourself = Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor.
A: Action plan = Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sök dig till dem, exempelvis en kör eller förening.
S: Selection = Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal.
E: Expect the best = Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.
Källa: Ki.se.

Krig och våld. Vi läser om det överallt. Människor som behöver fly - för att över huvud taget ha en chans att överleva.
I Sverige har vi inte det problemet. Här dör vi av andra orsaker. En av dem är ensamhet - som är en större riskfaktor än både fetma och fysisk inaktivitet.
Genom att motverka ensamhet skulle vi få en friskare befolkning, menar professor Peter Strang vid Karolinska Institutet, som skrivit boken "Att höra till".
– Jag tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss, säger han.

Känner du dig ensam? Du är knappast ensam.
I skolan, på jobbet, i samhället över lag. Man kan känna sig ensam var som helst och i vilken ålder som helst. Det kan komma plötsligt - till exempel vid separation eller dödsfall - eller så har man alltid levt så. Att vara ensam kan för den som egentligen inte vill vara ensam vara en tung börda att bära. Dessutom tycks ensamhet drastiskt kunna skada vår hälsa.

► Läs också: Människor betyder mest för vår kollektiva lycka

Innebär tillstånd av kronisk stress
Ensamhet innebär långvarig, ofrivillig ensamhet en kronisk, lågintensiv stress, där det biologiska varningssystemet är ständigt aktiverat. Det långvariga påslaget av stresshormoner är början av ett förlopp som kan ge högt blodtryck och inflammation i kroppen, vilket ökar risken för sjukdomar som hjärtinfarkt, stroke och demens. Dessutom innebär ensamhet en högre risk för depression. Det menar Peter Strang, professor vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet, som skrivit boken "Att höra till".
– Jag tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss, säger han till Karolinska Institutets tidning Medicinsk Vetenskap.

► Läs också: Nära samband mellan D-vitaminbrist och depression

 

Mycket går att lindra med gemenskap
Peter Strang har arbetat med döende patienter i över 30 år, vilket har gett honom en gedigen erfarenhet av hur människor hanterar den existentiella kris som döden för med sig.
– Vi kommer inte ifrån vår existentiella ensamhet, som bygger på att våra innersta tankar och känslor inte går att dela. Vi kan heller inte dela alla upplevelser, som till exempel döden. Vi måste gå den allra sista biten själva. Den existentiella ensamheten ger ett stort lidande, men min erfarenhet är att den går att lindra med gemenskap, säger Peter Strang till tidningen.

Läs också - Ny studie: Män mår bäst av att umgås som aporna

Närhet som lugnar på dödsbädden
Han berättar att många patienter som har en dödlig sjukdom först blir inåtvända med oro och ångest när det är kort tid kvar av livet. Men sedan vänder det i många fall, ofta ganska hastigt. Plötsligt är patienten lugn och fridfull.
– Jag brukar fråga vad som har hänt, om det har kommit några nya tankar eller annat som har varit lugnande. Ett vanligt svar då är att patienten har tänkt på en äldre, död släkting och hur den personen efterhand upplevts allt mer närvarande i rummet. Ibland är det flera släktingar, berättar han och fortsätter:
– Patienterna kan mycket tydligt se dem eller känna deras närvaro, och det är en positiv upplevelse för den döende. De beskriver hur släktingarna är där för att hjälpa dem.

Läs också - Ny forskning: Människor tröttnar inte på beröring

Vill dela vår sista tid med någon
Fenomenet kallas för dödsbäddsvisioner och dessa syner är enligt intervjustudier med palliativ personal relativt vanliga.
– Min egen tolkning är att vårt behov av gemenskap är så starkt att vi söker efter någon som vi kan dela dödsupplevelsen med. Då kommer vi att tänka på dem som gått före, de som redan vet hur det är att dö, säger Peter Strang.

► Läs också: De 5 vanligaste sakerna folk ångrar när de dör

Tryggheten att ingå i en grupp - en gammal överlevnadsfördel
Peter Strangs bok "Att höra till" är en bok som handlar om ensamhet och gemenskap - och som sätter våra sociala behov i ett evolutionärt perspektiv.
Bokens resonemang går ut på att tryggheten i att ingå i en grupp har inneburit en så kraftig överlevnadsfördel att vi för hundratusentals år sedan utvecklade starka mekanismer för att söka gemenskap och undvika ensamhet. Så förklaras boken i alla fall av tidningen Medicinsk Vetenskap.

► Läs också: Så är den perfekta beröringen enligt forskningen

 

Biologiskt programmerade att föredra flocken
Att känna välbehag vid hudkontakt är den belönande delen av dessa mekanismer, där den behagliga hormonduschen av till exempel oxytocin ska få oss att stanna i gemenskap och under flockens beskydd, enligt detta resonemang, skriver tidningen. Samtidigt beskrivs ångest i samband med ofrivillig ensamhet som en varningssignal som ska driva oss tillbaka till flocken i likhet med hur smärta får oss att dra undan en hand som är på väg att skadas av eld.

► Läs också: Hormonet oxytocin – framtida behandling mot aggressivitet?

Utanförskap aktiverar samma delar i hjärnan som fysisk smärta
Tankarna stöds av att social exkludering aktiverar samma delar av hjärnan som fysisk smärta. För drygt tio år sedan, beskrevs ett amerikanskt experiment i tidskriften Science: Friska försökspersoner hade fått kasta en boll mellan sig i ett virtuellt spel där en person, utan att veta utan om att försöket var riggat, successivt blev allt mer socialt exkluderad genom att få färre bollar. Försökspersonerna undersöktes fortlöpande med så kallat fMRI, som avbildar hjärnan i arbete. Forskarna kunde tydligt påvisa att den sociala uteslutningen aktiverade samma delar av hjärnan som vid ren fysisk smärta.

Smärta lindras av gemenskap - och förvärras av ensamhet
I sitt arbete med palliativ vård har Peter Strang många gånger fått bevittna hur ensamhet och fysisk smärta går hand i hand. Han kan berätta om många fall då döende patienter i sin ensamhet har plågats av närmast outhärdliga smärtor, som rankats högt på de självskattningsskalor sjukvården har. Men hur smärtan i princip helt upphört när någon gjort dem sällskap - och helst gett hudkontakt och strukit dem lugnande på armen - inte sällan helt utan medicinering.

Läs också: Sju tecken på att du har för mycket av stresshormonet kortisol

Mindre ensamhet skulle ge friskare befolkning
Peter Strang berättar om vikten av att sjukvård och samhälle förstår vikten av gemenskap:
– Ofta säger patienterna att ’just nu när du sitter här gör det inte ont, men nyss var det fruktansvärt’. Det finns en social komponent, där kroppslig smärta förvärras av ensamhet medan gemenskap kan lindra fysisk smärta. När man förstår det förstår man också att det spelar roll hur man ordnar sjukvården och samhället i stort. Smärta är den vanligaste orsaken till att någon söker sjukvård i dag samtidigt som många är ofrivilligt ensamma. Det här är två problem som hör ihop. Jag tror vi kan få en betydligt friskare befolkning genom att motverka ensamhetens skadliga effekter, fortsätter han.

Läs också: Idrott skyddar mobbade pojkars mentala hälsa

Lika stor riskfaktor för tidig död som rökning
Många undersökningar har gjorts vilka visar att goda relationer är bra för hälsan medan dåliga relationer och känslor av ensamhet däremot har motsatt effekt.
I en metaanalys publicerad 2010 i tidskriften PLoS Medicine jämförde amerikanska forskare ensamhet med andra kända hälsofaror när det gällde risken att dö i förtid. Enligt deras analys är ofrivillig ensamhet en lika stor riskfaktor för att dö i förtid som rökning och en större riskfaktor än fetma eller fysisk inaktivitet.
Enligt Peter Strang innebär långvarig, ofrivillig ensamhet en kroniskt stresstillstånd som påverkar vår hälsa mycket negativt.
– Ett samhälle som vill förebygga dessa stora folksjukdomar behöver därför väga in ensamhet som en riskfaktor vid sidan om andra livsstilsfaktorer, som kost, motion och rökning, säger han.

 

► Läs också: Vältränade muskler ett skydd mot stress och depression

Känslan av ensamhet påverkar hjärnan omedelbart
I en amerikansk studie från 2002 fick frivilliga studenter göra ett riggat personlighetstest, varefter de delades in i tre grupper utifrån vad de lurats att tro om sig själva. Deltagarna i en grupp fick höra att de hade en vinnande personlighet som innebar en rik social framtid. Den andra guppen fick höra att de på grund av sin personlighet däremot skulle få gå ganska ensamma genom livet - och grupp tre, kontrollgruppen, fick höra att de löpte stor risk att råka ut för någon olycka. Efter att försökspersonerna fått beskeden fick de göra olika kognitiva tester, som bland annat IQ-test och minnestest. Resultatet var tydligt och det var det grupp som fått höra att de var socialt lyckligt lottade som lyckades bäst. Den grupp som trodde sig vara hotade av ett liv i ensamhet gjorde sämst ifrån sig – sämre än de som fått höra att de löpte högre risk för olyckor.
– En slutsats är att hotande ensamhet är så omskakande att det omedelbart påverkar våra kognitiva förmågor och vår koncentrationsförmåga. Jag tror att vi bara är i början av att förstå hur ensamhet påverkar oss, säger Peter Strang.

► Läs också: Saffran kan minska nedstämdhet 

Behöver inte vara ensamt att vara ensam
En del personer trivs med sitt eget sällskap, andra trivs sämre. Hur väl man trivs i sitt eget sällskap har bland annat att göra med hur väl utvecklad så kalla mentaliseringsförmåga man har. Mentalisering är ett modernt begrepp som lätt kan förväxlas med empati - men som är något mer djupgående och som kortfattat innebär förmågan att se andra inifrån och sig själv utifrån.
Är man bättre på att se sig själv utifrån brukar man också trivas bättre i sitt eget sällskap.

Läs också: Vad är mentalisering?

Praktiska hälsoaspekter av ensamhet
Det finns också rent krasst - tydligt praktiska hälsoaspekter av ensamhet, vilka alltså inte har att göra med hur väl man trivs i sitt eget sällskap.
Att ensamstående män i alla åldrar har sämre prognos i sin hudcancer eftersom de oftare söker sjukvård för sent är till exempel numera vetenskapligt belagt. Detta sedan hudläkare vid institutionen för onkologi-patologi på Karolinska Institutet i en studie undersökte överlevnaden för över 27 000 svenska patienter som diagnostiserats med ett första melanom. Även äldre kvinnor diagnostiseras med mer avancerade melanom, men det påverkade inte överlevnaden.

► Läs också: Lilla guiden till hormoner

Av Isabelle G Hedander


Fakta ensamhet

Var sjunde svensk känner sig ensam.
Ensamhet kan vara underbart när man väljer det själv, men påträngande och smärtsam när den är påtvingad. Denna sorts ensamhet har brett ut sig i dagens samhälle.

Många anledningar till ensamhet
De allra flesta önskar närhet, kärlek och gemenskap – ändå är det många som till synes självmant drar sig undan. Rädslan för att bli avvisad, känna sig exkluderad, annorlunda och utpekad gör att man inte vågar ta risken att söka det man längtar efter.
En del människor är ensamma hela livet, andra under kortare eller längre perioder, medan det finns ytterligare andra som alltid tycks omgivna av vänner.

Att vara ensam inte samma som att känna sig ensam
Att vara för sig själv behöver inte betyda att man känner sig ensam. Att vara bland många människor behöver inte heller betyda att man känner gemenskap.
Man kan känna sig otroligt ensam bland en grupp människor om man inte känner tillhörighet och acceptans, kanske för att man på något sätt sticker ut ”lite för mycket” genom hur man är eller ser ut, hur man tänker eller presterar i jämförelse med övriga i gruppen.

Upplevelsen av ensamhet präglas av våra erfarenheter
Hur vi upplever ensamhet beror i stor utsträckning på vilka erfarenheter vi bär med oss ifrån det förflutna, särskilt starkt formas vi av upplevelser från barndomen.
Läs mer om ensamhet på Psykologiguiden.se - där du även får råd om hur du ska hantera ensamheten.
Källa: Expressen och Psykologiguiden.se

Bryt ensamheten med EASE
Den amerikanske socialpsykologen John T. Cacioppo har tagit fram en handlingsplan för hur en individ kan göra för att bryta sin ensamhet kallad EASE.
E: Extend yourself = Ta första steget till kontakt genom att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra människor.
A: Action plan = Fundera ut sammanhang där du kan träffa likasinnade och sök dig till dem, exempelvis en kör eller förening.
S: Selection = Välj vilka du vill bli vän med och investera i detta fåtal.
E: Expect the best = Utgå från att människor omkring dig vill dig väl.
Källa: Ki.se.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Doktor känner på patients hals

Så kan du påverka din sköldkörtel

Hälsa

En halv miljon svenskar har diagnostiserats med sköldkörtelsjukdom. Det vanligaste är en underfunktion i sköldkörteln och åtta av tio som drabbas är kvinnor. Den kinesiska medicinen ställer ingen diagnos när det kommer till sköldkörteln. Det ser symtomen som brister av vitala substanser. Kurera pratade med Diamantis Koukouvinos som är naturläkare i kinesisk medicin om hur han behandlar sina patienter med sköldkörtelrubbningar.

Matrester på en köksbänk med en stekpanna och en röd kastrull i bakgrunden

Zero waste – så nollar du ditt matavfall i köket

Eko/miljö

Hela 200 000 ton onödigt matsvinn produceras av de svenska hemmen varje år. Och 224 000 ton hälls ut i avloppet. Vi behöver helt enkelt bli bättre på att återvinna mat och bli mer kreativa i vår matlagning, för att vända trenden, det menar bokaktuella Karin Bohlin - som också bjuder på ett smarrigt "restrecept".

kvinna som håller blommor framför underlivet

Tvättar du underlivet rätt?

Hälsa

Besvär i underlivet är ett problem hos många kvinnor som vi sällan pratar om. Irritation som torrhet, klåda och svamp kan påverka humör som samliv. Hur tvättar du själv ditt underliv? Med vatten, tvål eller en duschgelé? Det ska du inte göra! Rätt intimvård kan återställa balansen i underlivet och du kan bli kvitt dina besvär.  

 

3 burkar med kosttillskott

Tävla och vinn i Kureras julkalender

Julkalender

Det lackar mot jul – och vad är då bättre än vakna varje morgon till en julkalender? I år har vi på Kurera laddat kalendern med allt från nyttiga vitaminer och välgörande kosttillskott till hudvård och konsultationer av våra experter. Varje morgon mellan 1 december och ända fram till julafton öppnar vi en ny lucka och ger dig en ny chans att vinna! Luckan öppnas klockan 05.30 och stängs vid midnatt.

porträttbild kvinna

Hög dos C-vitamin håller Camilla frisk

Hälsa

Camilla Eide jobbar som butiksbiträde och har en son som precis börjat förskoleklass. Hon exponeras med andra ord mycket för virus och bakterier. För att slippa förkylningar är Camilla noga med vad hon äter. För ett år sedan började hon ta en C-vitamin som stannar i kroppen under ett dygn, för att hålla sig frisk. 

kvinna som håller sig för magen

Låt bitterörter lugna orolig mage

Hälsa

Har det blivit för mycket av det goda? Tillfälliga besvär med magen drabbar alla någon gång. Lugn, det finns enkel och naturlig hjälp. Och snabb! Bitterörter är första hjälpen för matsmältningssystem som hamnat i obalans.

 

Rödvit katt tittar på chokladmuffins i granris

Så märker du om din katt fått chokladförgiftning

Husdjur

Temadagen Kattens dag infaller samma dag som första advent varje år, alltså söndag 29 november! En dag att både fira och uppmärksamma de älskade fyrbenta vännerna och adventsmysa. Men tänk på att hålla praliner eller rawfoodbollar med kakao borta från din katt – den kan nämligen drabbas av chokladförgiftning om den äter kakao.

nypon buskar

Nypon dämpar värken i lederna

Hälsa

Artros är vår vanligaste kroniska sjukdom, och inflammation i lederna kan ge smärtor som begränsar vardagen. Men det finns flera naturliga ämnen som kan få värken att avta, som nypon och vitamin C – och kondroitin från nötkreatur. Kurera har talat med smärtläkaren Bo Dettner om naturlig smärtlindring för ledbesvären.

ben

Hjälp mot kryp i benen

Hälsa

Det pirrar, kryper och smärtar i benen – och sömnen blir lidande. Restless legs är en pina för den som drabbas. Ny spännande forskning visar att spårämnet selen kan hjälpa vid lätta till medelsvåra symtom. Kurera har pratat med Jan Ulfberg, docenten och specialistläkaren som forskat på restless legs i 30 år och sett patienter bli hjälpta.

två kvinnor kör plankan

Vad är bäst? Kondition- eller styrketräning

Hälsa

Vi som gillar att träna pratar gärna länge och ofta om vad som är bästa sättet att träna. Är det styrketräning eller kanske konditionsträning? Färsk forskning visade att båda sätten är bra, men på olika sätt. Vill du slippa typ 2 diabetes ska du förbättra konditionen, men för viktnedgång och andra sjukdomar är valet inte lika uppenbart.

 

kvinna

Örten motade hormonell oro

Hälsa

För tre år sedan fick Gloria Tonnvik svår ångest. Humöret gick upp och ner och sömnlösheten tärde. Läkare gav diagnosen PMDS, en svårare form av PMS och hon fick antidepressiv medicin – men det ville inte Gloria ta. Lösningen kom i form av en ayurvedisk ört – ashwagandha.

kvinna tittar ut genom fönster

Naturlig hjälp mot depression

Hälsa

Håller oron på att ta över din vardag? Många lever med malande tankar – och även om det är helt naturligt så är det viktigt att vara vaksam på hur det påverkar livet och kroppen. Ett växtbaserat läkemedel med johannesört kan dämpa oro och ångest, utan biverkningar eller risk för beroende.

kvinna med hund

Så slapp Emelie knäsmärtan

Hälsa

En svår skidolycka trasade sönder knäet för Emelie von der Burg. Två operationer och en lyckosam rehabilitering gjorde henne bra igen. Men tio år senare började knät smärta – plötsligt och helt utan anledning. Då tog veterinären Emelie till samma metod som hon rekommenderar till djuren: ett tillskott med grönläppad mussla. Och nu är hon smärtfri igen.

 

Skål med kokosyoghurt toppad med bär och granola

Hemmagjord kokosyoghurt med probiotika

Recept

Njut av en egen yoghurt till frukost eller mellis, gjord på kokosmjölk och boostad med välgörande probiotika, men fri från tillsatser. Inspireras av detta recept från Kureras bloggare Sophie Bohnstedt. Allra godast blir den toppad med immunstärkande bär och knaprig granola.

 

händer som håller i havtronsbär

Det röda guldet som smörjer slemhinnorna

Hälsa

Fettsyran omega-7 återfuktar slemhinnor i hela kroppen. Ögon, mun och underliv, men också tarmen har slemhinnor som mår bättre av fettsyran. Dessutom gör den gott för huden. Sår läker snabbare och rynkor minskar på djupet. Havtornsbären från Tibet lär vara de mest antioxidantrika i hela världen. Redan efter en månad kommer effekten.

Närbild på bokomslaget "Magnus Carlsons hållbarhetsresa"

Magnus Carlson: Så gör du en klimatplan!

Eko/miljö

Många av oss vill göra något, eller mycket, för att rädda planeten. Men det är desto svårare att veta hur man ska bära sig åt. Någon som har lagt om sin livsstil och vet att det går är miljöengagerade sångaren Magnus Carlson från Weeping willows, som i sin nya bok presenterar hur du gör en klimatplan!

målad bild av hjärna där fjärilar flyger ut

Ny metod som ska bromsa Alzheimers sjukdom

Forskning

En ny behandlingsmetod att förhindra uppkomsten hos av Alzheimers sjukdom har utförts på möss – och resultaten är lovande. Forskare vid Uppsala universitet har lyckats öka nedbrytningen av de byggstenar som förhindrar ett protein att bilda klumpar och som gör att minnet försämras.