Foto: Kajsa Göransson

Psykologen Anna Bennich visar vägen bort från ensamheten

Fakta

Namn:Anna Bennich
Yrke:
Psykolog, psykoterapeut och föreläsare.
Aktuell med:”Att vinna över ensamheten – psykologens bästa råd” på Norstedts förlag"
Andra böcker av Anna Bennich: "Sjukt stressad" och "Vägen genom skilsmässan: att hantera en förlorad kärleksrelation"
Mer info: Mer information om Anna finns på hennes hemsida 

Ofrivillig ensamhet blir allt vanligare, det är inte bundet till någon särskild ålder eller samhällsgrupp – även om den äldre delen av befolkningen är överrepresenterad. Ensamhet kan drabba alla och kan komma som en följd av en skilsmässa, flytt eller sjukdom. Ensamhetens roll vid olika ohälsotillstånd och förtida död går heller inte längre att vifta bort. Kurera ställde några frågor till psykologen Anna Bennich som nyligen släppte en bok i ämnet.

I sin roll som psykolog möter Anna Bennich ofta klienter som har problem med ofrivillig ensamhet. För många är det förenat med skam och kan upplevas näst intill omöjligt att bryta men det finns vägar ut ur ensamheten, något Anna skriver om i sin bok ”Att vinna över ensamheten – psykologens bästa råd” som kom ut på Norstedts förlag tidigare i år.

Vilka är de vanligaste missförstånden om ensamhet?
– Att det bara är ”kufar”, lite märkliga, inåtvända personer med låg social kompetens som drabbas. Det stämmer inte, vem som helst kan någon gång under livet bli ensam på ett sätt som orsakar lidande.

 

LÄS OCKSÅ: Forskning: Äldre som tar hand om sina barnbarn lever längre

Inte bara äldre kan hamna i ensamhet
När vi blir äldre tillhör vi med automatik en riskgrupp, men även om många äldre är ensamma kan problemet med ofrivillig ensamhet även förekomma i alla åldrar menar Anna. Och det kan finnas flera orsaker.
– Att flytta till en annan ort, skiljas, gå i pension, ha fysiska och psykiska funktionshinder, handikapp eller att bli mindre rörlig kan bidra. Lika så kan de som har extremt dålig ekonomi lättare hamna utanför sammanhang.
Och enligt studier löper män en ökad risk att bli ensamma, berättar Anna.
– Fler män än kvinnor rapporterar till exempel att de inte har någon nära vän de kan anförtro sig åt.

Ofrivilligt ensamhet kan medföra hälsorisker
Hjärt- kärlsjukdom
Stroke
Tidig Alzheimer
Ökad smärtproblematik
Ökat aggressivt beteende
Depression
Sömnsvårigheter
Hopplöshet och tankar på att inte vilja leva
Ökad risk att dö i förtid

Alla har behov av egentid
Men all ensamhet är inte skadlig, tvärtom. De allra flesta har behov av egen tid, av återhämtning i stillhet, reflektion och avskildhet menar Anna.
– Sen är vi olika och behöver olika mycket av den varan.

Problemet uppstår när vi känner oss klara med att vara ensamma och vill vara i samvaro med andra, men inte kan välja bort ensamheten. Det är då den på sikt kan bli skadlig förklarar Anna.

LÄS OCKSÅ: Prat om mat med Mats-Eric Nilsson

Gör gott för andra
Ett sätt att hitta tillbaka till ett umgänge som ibland rekommenderas inbegriper att hitta ett sätt att vara till nytta för andra. Det är även något Anna rekommenderar.
– Ja absolut, forskning visar att vi mår väldigt bra när vi är behövda, önskade, och kan göra goda handlingar gentemot andra. Ett sätt att bryta sin ensamhet är att engagera sig i att göra gott och hjälpa andra. Anna nämner som exempel olika former av volontärarbete och soppkök.
– Det blir två flugor i en smäll eftersom man också kommer ut och är bland folk.

 

Har det blivit vanligare med ofrivillig ensamhet?
– Ja det tycks ha blivit vanligare. Våra naturliga mötesplatser har minskat i västvärlden, exempelvis är vi mer sekulariserade och går inte till kyrkan längre.
Kyrkan var även en viktig plats för möten, samvaro och tillhörighet, inte bara gudstjänster, förklarar Anna.
– Vi engagerar oss inte heller i lika hög utsträckning i föreningsliv eller i politiska partier.
Anna fortsätter:
– Vårt snabba tempo och effektivitetssamhälle gör det också svårare att hitta tid och plats för möten.

LÄS OCKSÅ: Ensamhet – lika stor riskfaktor för tidig död som rökning

I dokumentärfilmen ”The Swedish theory of love” som kom för några år sedan upplevde många att filmaren Erik Gandini lade stor skuld på kvinnorna. Att vi i vår strävan att bli självständiga individer inte längre tar hand om våra barn och gamla. Hur ser du på det, att ansvaret för våra nära och kära lagts ut på samhället och institutioner, och att vi inte längre tar hand om varandra som vi gjorde förr. Kan det vara en bidragande faktor?
– Ja, det ser ut som att samhället i stora delar av västvärlden rört sig mot ett ökat oberoende, vilket fört med sig mycket gott, som att kvinnor har råd att skilja sig och kan förvärvsarbeta. Men baksidan har blivit en ökad risk för ensamhet. Den digitala eran bidrar också, vi behöver inte gå till posten, banken, biblioteket utan kan sköta saker hemifrån. Eftersom även de korta sociala kontakterna är viktiga för oss, så har det såklart medfört en förändring. Däremot är det oerhört olyckligt om kvinnor skall skuldbeläggas. Det är en samhällsfråga, inte en fråga om kön, vem som bär ansvaret för det.

Mobbning kan i vissa fall ligga bakom ensamhet och många som blivit mobbade kanske drar sig undan och har svårt att lita på andra. Tar vi för lätt på mobbning?
– Mobbing är en form av misshandel och det bör vara ett ännu större fokus på nolltolerans när det kommer till det. Vi far så fruktansvärt illa när vi blir exkluderade, utestängda och oönskade. Lagtexterna om exempelvis kränkande särbehandling på arbetsplatserna har skärpts sedan ett par år tillbaka, men det behövs ett ständigt ljus kastat på dessa frågor, som måste hållas levande i såväl skola som arbetsliv.

 

I Storbritannien har man gjort frågan om ofrivillig ensamhet till en politisk fråga. Där kan läkare skriva ut recept på ”socialt umgänge". Något Liberalerna tagit fasta på och vill driva som pilotprojekt i Stockholm. Är det något du tycker att vi borde ta efter?
– JA! Vi har idag på tok för dåligt med hjälpinsatser och ”muskler” att möta behoven hos ensamma personer.
Många ensamma upplever att det inte finns någonstans att vända sig. De kan knappast gå till vårdcentralen och säga ”Hej! Jag har inga kompisar!” förklarar Anna.
– Men kanske är det just det vi måste börja göra, för att få till en förändring i hur vi kan hjälpa ensamma personer.
Anna menar att ansvaret inte bara kan ligga på individen utan samhället behöver också ta ett större ansvar.
– Socialt nätverk skall vara en lika viktig hälsofråga som kost, motion, tobak och alkohol – när vi screenar för hälsa och riskfaktorer.

Hur gör vi komma ifrån stigmat och skammen med att vara ensam?
– Genom att prata om det, lyfta det, skriva om det, visa på det vanliga, berätta om olika exempel. Och prata om det igen, ta det på allvar, jobba med lösningar både på individ- och samhällsnivå.

Behöver kanske samhällets tolerans för olikheter också innefatta de som trivs bäst i sitt eget sällskap och inte är så förtjusta att umgås i grupp?
– Ja, likriktning är skadligt. Det finns ett brett spektrum, inom normalvariationen, när det kommer till exempelvis att vara extrovert eller introvert. Var och en har sina drag och behov och det behöver såklart respekteras.

Föreningen Äldrekontakt som Kurera berättat om tidigare bedriver en verksamhet med fikaträffar för ensamma äldre.
Är det kanske en verksamhet som borde få utrymme även inom äldreomsorgen för att hjälpa gamla bryta ensamheten som kan ha uppstått när exempelvis livspartnern gått bort?
– Absolut. Fler sådana initiativ!

Av Nina Törmark


Fakta

Namn:Anna Bennich
Yrke:
Psykolog, psykoterapeut och föreläsare.
Aktuell med:”Att vinna över ensamheten – psykologens bästa råd” på Norstedts förlag"
Andra böcker av Anna Bennich: "Sjukt stressad" och "Vägen genom skilsmässan: att hantera en förlorad kärleksrelation"
Mer info: Mer information om Anna finns på hennes hemsida 

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Är det riskfritt att använda deodorant med aluminiumklorid?

Hud

Aluminiumklorid skyddar dig från att svettas under armarna – men det är inte helt riskfritt. Förutom att det kan orsaka klåda, eksem och andra hudirritationer misstänks aluminiumklorid kunna öka risken för sjukdomar som bröstcancer och Alzheimer. Ett miljövänligt alternativ är ett klokare val.

Saffran hjälper Cristbeth att sova

Naturlig hälsa

Chrisbeth Gradell kunde sova fyra timmar per natt – som mest. Nu har hon för första gången på över 30 år sovit en hel natt. Hon har dessutom blivit piggare och gladare på dagarna. Knepet bygger på traditionell persisk medicin – och stavas saffran. – Nu känner jag igen mitt positiva jag igen, säger hon.

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

 

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

 

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

 

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.

KBT på nätet hjälper deprimerade hjärtpatienter

Mental hälsa

Det hör inte till ovanligheterna att hjärtpatienter drabbas av depression. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.