Vi behöver inte alltid försöka ta bort smärta så fort den uppkommer.
Det anser bokaktuella psykiatern Åsa Nilsonne.
– Om vi vågar ha ont ibland kan det märkligt nog leda till en bättre livskvalitet, säger hon.
Vi lever i en tid då vi ofta försöker ta bort allt som gör ont – både fysiskt och psykiskt – snabbt och till varje pris.
Men enligt Åsa Nilsonne, psykiater och professor emeritus i medicinsk psykologi som är aktuell med boken ”Mindfulness utan flum” där hon presenterar aktuell forskning på ämnet, kan jakten på ett smärtfritt liv stå oss dyrt.
– Den aktuella opioidepidemin som tagit många liv är en sorglig konsekvens av att vi så desperat försöker undvika smärtan i våra liv. Idag äter fler svenskar än någonsin antidepressiv medicin, en ökning som är särskilt uttalad bland unga kvinnor och smärtstillande mediciner är storsäljare, även sådana som främst ska lindra psykologisk smärta.
LÄS OCKSÅ: Vanliga värktabletter kan ge hjärtproblem enligt ny studie
2, 5 miljoner hämtade ut smärtstillande
2015 såldes två av de vanligaste receptfria smärtlindrande preparaten – paracetamol och ibuprofen – för runt 800 miljoner
kronor i Sverige. 2018 hämtade nästan 2,5 miljoner personer ut smärtstillande receptbelagda läkemedel på apoteket. Åsa Nilsonne blir bekymrad när hon träffar unga kvinnor som medicineras på grund av ett smärtsamt uppbrott med en pojkvän eller svårigheter med studierna.
– Psykofarmaka kan absolut vara bra. Men då ska de ges i rätt dos till rätt person av rätt anledning under rätt längd. Allt annat är dåligt.
Alternativet är att kunna acceptera och stå ut med att ha ont. Och här har mindfulness mycket att lära oss, tycker Åsa Nilsonne, då hela mindfulnesstraditionen bygger på den centrala frågan hur vi kan hantera smärtan i våra liv.
– När ett barn trillar av cykeln så tröstar och blåser vi och sätter på ett plåster. Så småningom lugnar sig barnet, smärtan går över. Det är ingen i det läget som häller upp en rejäl whiskey till barnet för att hantera smärtan. Och det här förhållningssättet till det som gör ont kan vi ta med oss in i vuxenlivet.
Men Åsa Nilsonne är noga med att poängtera att mindfulness inte fungerar som en alvedon, utan snarare handlar om att förstå smärtans roll i våra liv och varför vi känner den överhuvudtaget.
– Jag skulle inte säga till en tonåring: bli aldrig kär för det innebär smärta, tårar och förtvivlan. För att uppleva kärlekens toppar måste vi klara kärlekens dalar. Det är en del av att bli vuxen.
LÄS OCKSÅ: ACT – acceptans som redskap att hantera stress
Ont även i sitt känsloliv
Mindfulnesstraditionen kan hjälpa oss att acceptera det vi upplever, även när det gör ont, anser Åsa Nilsonne som ser en parallell med patienter som uppsöker vården för att de har ont någonstans i kroppen med att de har ont någonstans även i sitt känsloliv. Vår smärtupplevelse påverkas starkt av våra tankar om smärtans betydelse. En fysisk smärta kan bli mindre besvärande om vi får reda på att den inte beror på något farligt, och likadant kan det vara med en psykologisk smärta, berättar Åsa Nilsonne.
– Vi vet att deprimerade personer ofta även har ont i kroppen, och att människor med kroppslig smärta kan utveckla depressioner. Det är nämligen delvis samma delar av hjärnan som är aktiva när vi har ont på grund av en rent kroppslig händelse, och när vi lider emotionellt. Därför blir ny forskning om kroppslig smärta även intressant för vår förståelse av vårt känslomässiga lidande.
Kan alla mentala problem lösas med rätt attityd och mindfulness?
– Nej. Däremot kan mindfulness vara till hjälp när vi ska lösa problem, eftersom vi kan bli bättre på att förstå vad vi tänker och känner. Då blir vi även bättre på att hantera de problem som dyker upp och bättre på att orka ha ont i bland.
Av Tina Harr