Annons
Annons

Så lätt kan du få kontroll på sötsuget

De allra flesta som går upp i vikt gör det i december och en bit in i januari. När maten under högtiderna triggat igång belöningscentrat i hjärnan kan det vara svårt att hitta tillbaka till sunda vanor. Det vet lundaprofessorn Charlotte Erlanson-Albertsson som forskat på aptitkontroll i över 40 år. Till slut hittade hon ett ämne i spenat som dämpar sötsug och som ger hjälp till bättre kostvanor.

Inger Palm

22 januari, 2024
Så lätt kan du få kontroll på sötsuget
Dela inlägget

Det är mysigt, trevlig och gott att äta av julens alla läckerheter. Men mer vill ha mer, och har man triggat igång belöningsmekanismen i hjärnan kan det vara svårt att få stopp på sig själv. Vi äter och äter även om vi vet att det inte är bra. Efter trettonhelgen när vi dukat bort julporslinet och tömt kylskåpet på sötsaker och feta röror har faktiskt en majoritet av oss gått upp några kilo i vikt.

Det mest belönande för våra hjärnor är kombinationen av fett och socker. Men det är sockret som dominerar, det ger mer belöning än fett. Så fort vi känner smaken av socker tycker vi att det är gott. Att äta pommes frites med dressing och dricka en söt läsk ger ett snabbt och direkt belönande dopaminpåslag. Då är det svårt att sluta tugga. Hjärnan ropar efter mer och den signalen är stark.

För yngre personer är det oftast lätt att bli av med julkilona, men efter 40–45 års ålder är det svårare och för kvinnor i klimakteriet kan det bli kämpigt. 

Det säljs flest gymkort i januari, och drivkraften att komma in i sunda vanor är stark. Men att träna bort övervikt är svårt. Ett träningspass bränner inte så många kalorier. Fokus behöver ligga på kosten, men det är svårt att bryta vanor. Det påverkar både kroppen och hjärnan, och det går inte heller att banta eller träna bort övervikt. Så hur gör man?

Övervikt handlar inte om dålig disciplin

Professorn i medicinsk kemi och fysik vid Lunds universitet, Charlotte Erlanson-Albertsson, har i 40 år forskat på aptitkontroll och vad som styr hunger och mättnad. Hon upptäckte redan på 1980-talet att hunger- och mättnadshormoner bor i tarmen. Dessutom observerade hon att smala och normalviktiga personer hade mer mättnadshormoner än överviktiga.

– Övervikt handlar inte om dålig karaktär eller dålig disciplin. Hunger och mättnad styrs av hormoner. Men fel mat gör oss sjuka, och förståelsen om det har gjort att så många olika dieter har blivit populära, säger Charlotte och fortsätter:

– Det är vanligt att vi satsar på en diet och om den inte fungerar så väljer vi en ny. Ofta med samma utgång – vi går upp igen. Det är tyvärr vanligt att vi lägger på oss ytterligare några kilo, att vi blir jojobantare, och det tycker inte kroppen alls om. När vi går på svältdiet sparar kroppen på energi och när vi inte lyckas hålla oss till en snål kalorirestriktion och faller tillbaka till gamla matvanor igen, då suger kroppen åt sig kalorierna. 

Dämpar sötsug och psykologisk hunger

Charlotte fortsatte sin forskning med att leta efter ett naturligt ämne som kunde stimulera mättnadshormonerna. Om vi är mätta äter vi inte, men är vi hungriga äter vi tills vi blir mätta. Hunger är en stark biologisk kraft som styrs av hormoner, och den är svår att stoppa, menar Charlotte.

– Då hade jag ett syntetiskt ämne som kunde stimulera mättnadshormonerna men då man inte riktigt vet var ett sådant ämne tar vägen i kroppen eller om det gav biverkningar ville jag inte använda mig av det.

Till slut hittade Charlotte ett ämne i spenat – thylakoider som visade sig kunna stimulera mättnadshormonerna i tarmen. Thylakodierna visade sig kunna dämpa och helt ta bort sötsug. Dessutom ger det mättnad sex timmar efter en måltid.

Forskning som gav resultat

– I vår forskning kunde vi också se att spenatextraktet kan hjälpa oss att tygla den psykologiska hungern, glädjehungern, och aktivera andra belöningssignaler utan att vi måste äta. Det betyder att vi kanske inte alls vill ha en chokladbit efter maten eller vid fikarasten på eftermiddagen, men det kan också betyda att vi nöjer oss med en liten bit choklad istället för en hel chokladkaka.

I boken; Den smaka lyckan – professorn med nyckeln till viktnedgång som är skriven av Inger Palm, beskrivs Charlottes forskning på aptitkontroll, mättnadshormoner och hur spenatextraktet kan hjälpa att inte äta för mycket. Boken beskriver också varför svenskarna gick från att vara ett smalt och normalviktigt folk till att hälften av alla vuxna idag är överviktiga och har fetma.

– Kunskapen om vår mat- och livsstilshistoria, om vilken mat som triggar igång belöningssystemet, att vi förstår att hunger är en biologisk känsla som är enormt stark och och vad som kan normalisera vår aptit är a och o för att vi ska få ett normalt ätbeteende, avslutar Charlotte.

Lundaprofessorn Charlotte Erlanson-Albertsson har forskat på aptitkontroll i över 40 år. Hon har gjort två stora forskningsupptäckter. Det ena var att hon fann att mättnadshormonerna bor i tarmen och att smala personer hade mer mättnadshormoner än tjocka. Charlotte fann så småningom ett ämne i spenat – thylakoider som ger mer mättnad och tar bort sötsuget.

Fakta

Fakta

40 års forskning på aptitkontroll

I 40 år har Charlotte Erlanson-Albertsson forskat på aptit och för cirka 20 år sedan hittade hon ett ämne i spenat – thylakoider – som dämpar sötsug och ger mättnad sex timmar efter en måltid.

Hittills har Charlotte och hennes forsk-
arteam utfört sex studier, varav fem är publicerade. Forskarna har dragit slutsatsen att spenatextraktet kan:

  • dämpa hungerkänslor
  • minska sötsug
  • minska chokladsug
  • öka mättnad efter måltiden
  • ge mättnad upp till 6 timmar efter en måltid
  • bidra till mättnad med mindre mängd mat
  • bidra till viktnedgång
Annons
Annons