Det är dyrt med mens.
Ett sätt att spara in pengar är att använda en menskopp. På ett år kan du spara 540 kronor genom att använda menskoppen – på tio år 5 400 kronor.
Fortfarande är bindor och tamponger de vanligaste mensskydden trots att de inte är särskilt skonsamma för vare sig miljön eller för våra kroppar – och dessutom är de betydligt dyrare.
Använder sju menskoppar under sin livstid
Menstruerande personer lägger omkring 50 kronor i månaden eller 600 kronor per år på bindor och tamponger. Använder du istället en menskopp blir månadskostnaden fem kronor eller 60 kronor per år.
Man räknar med att en kvinna använder ungefär 12 000 bindor och tamponger under sin livstid – eller sju menskoppar.
De flesta menskoppar tillverkas av polymer, alltså plaster som TPE och silikon, och förs upp i slidan där den samlar upp blodet i stället för att suga upp det, som tamponger och bindor gör.
Koppen kan sitta inne dygnet runt, men bör tömmas några gånger per dygn och rengöras före och efter mens.
Läs också: Få balans på hormonerna och må bra
Funnits sedan 1930-talet
Menskoppar är dock inget nytt. De har funnits ända sedan 1930-talet men var till en början hårda och svåra att använda, dessutom ansågs det fortfarande på många håll vara tabu att röra sitt underliv, vilket troligtvis bidrog till att menskoppar inte slog igenom som bindan och tampongen.
Menskoppar fick ett uppsving igen på 80-talet och idag har intresset blommat upp tack vare sociala medier, och nu finns det omkring ett 80-tal menskoppsmärken runtom i världen.
I fattiga länder kan menskoppen bidra till att unga flickor stannar i skolan och att de får färre infektioner, då det är vanligt att kvinnor använder hemmasnickrade mensskydd som tygbitar och löv.
Läs också: Endometrios? Så får du naturlig hjälp!
Kräver att det finns rinnande vatten
Antonia Simon är ordförande för Mensen, en organisation som arbetar för att motverka tabun och öka människors kunskap kring menstruation, och tycker att det finns flera fördelar med att använda en menskopp. Som att det är skonsammare för miljön, att den inte torkar ut slemhinnorna på samma sätt som tamponger och att det blir billigare i längden.
Men hon poängterar också att menskoppen inte fungerar för alla och att den kräver att den fysiska och sanitära utrustningen finns på plats – det vill säga att det finns rinnande vatten i anslutning till toaletten när man ska skölja den.
– Sedan är inte menskoppen gjord för alla kroppar. Det är också en ekonomisk fråga, då det kan krävas att man provar flera stycken innan man hittar en som passar och det har inte alla råd med då det är en stor engångssumma, säger hon.
Av: Tina Harr
Här kan du läsa alla artiklar i artikelserien om mens
Källor: Menskoppen.se , Menskopp.se