”Sjukmanskosten” – huvudorsaken till välfärdssjukdomar

Diabetes, fetma och andra välfärdssjukdomar ökar i rekordfart bland barn och ungdomar, mycket på grund av kosten vi äter. Här är en lista på skadliga ämnen i maten.

Vi har många problem i vår matkultur, främst med hur livsmedelsbranschen tar fram nya produkter och styr folkets val av livsmedel. Det finns ett starkt grupptryck att äta snabb- och skräpmat, samti­digt som vår miljö blir alltmer belastad.

Här är en förteckning över olämpliga och skadliga ämnen i maten:

• Stora mängder härdade fetter och socker i många livsmedel. Dessa produkter ger ingen näring men stör kroppens näringsbalans och är beroendeframkallande.
• Artificiella sötningsmedel som aspartam och succinat, samt tillsatser och färgämnen.
• Plastvaror, kemikalier, pesticider och gödningsmedel, som förorenar miljön och oss.
• Tungmetaller som bly, kadmium, aluminium och kvicksilver förekommer i förorenad luft och jord, förorenade vattendrag och förorenad mat och förgiftar långsamt våra barn och oss själva. Vi har svåra problem med förorenad fisk i sjöar, älvar och världshav, samtidigt som man odlar fisk med sämre näringsinnehåll än vild fisk. Dessa odlingar bidrar i sin tur också till stora miljöföroreningar.
• Hormoner och antibiotika, samt andra läkemedel som släpps ut i våra vattendrag kan finnas i vatten, mjölk- och köttprodukter.
• Nitrater, som man finner i charkuterier, pålägg, bacon, skinka och korv, kan bilda cancero­gena kemikalier i mag-tarmkanalen.
• Fler och fler genmanipulerade livsmedel, som orsakar allergier och toxiner. De långsiktiga effekterna är okända och tyvärr finns det än så länge ingen tydlig information på förpack­ningarna om detta.
• Stark påtryckning från reklam och omgivning att äta näringsfattig men samtidigt kaloririk mat. Användning av mat som tröst, hot eller muta för att styra barnet är vanligt; alltför många föräldrar låter barnen påverka och styra matinköpen.
• Undermålig skolmat och dåliga mellanmål på grund av bristande kunskaper och ogenom­tänkt målsättning för våra barns hälsa, till exempel godis- och läskedrycksautomater på skolorna.
• Direktiv från statliga myndigheter, till exempel Skolverket och Folkhälsoinstitutet, samt EU är allt för slappa, flata och bristfälliga. Man motarbetar inte skräpmatskulturen som skapar lidande, onödiga dödsfall och stora kostnader. Trots försämringar av barnens hälsa de senaste åren görs lite för att åtgärda detta. Om antalet cykel- och bilolyckor skulle öka i samma takt som fetma och diabetes hos barn, skulle det troligtvis bli rikslarm och krafttag skulle tas. Man uppmuntrar inte till inköp av näringsrik och ekologisk mat.

Av Peter Wilhelmsson.