Soja är ingenting vi bara häller i grytor eller har till sushin. Numera är sojabaserad mat populär i frysdisken, mjölkhyllan och som torrvara. Men dess nytta diskuteras ständigt.
För de som inte vill äta kött finns mängder av produkter som alternativ – många gjorda av sojabönan. Sojakorv, sojamjölk och tofu är vanliga och finns i de flesta välsorterade butiker. Och med mattrender som GI och LCHF har själva sojabönan blivit poppis, även hos de som äter kött.
Men ju mer vanliga sojaprodukterna blir, desto högre har debatten om sojabönans egenskaper blivit. Kritikerna har bland annat lyft fram det faktum att sojabönan innehåller flera giftiga ämnen, bland annat lektin. Detta naturliga ämne bryts dock ner då bönan blötläggs och tillagas. Kanske inte så mycket att debattera i längden, och om det var det enda skulle nog sojan leva ett mer skyddat liv undan kritiken.
Innehåller isoflavonoider
En intressant fråga, enligt de flesta, är om sojan ger eller motverkar cancer. Svaret är nej, sojan motverkar inte cancer. Sojabönor och andra baljväxter innehåller isoflavonoider, en undergrupp av det så kallade fytoöstrogenet. Detta är ett växtöstrogen som i strukturen påminner om kvinnans hormon östrogen, vilket dock är en bidragande faktor till bröstcancer. Växtöstrogenet kan hämma det vanliga östrogenet och många forskare har visat att det kan vara effektivt mot cancer. Studier kring detta pågår ständigt, men det verkar som om de flesta är överens om att det är mängden soja som är central. Den amerikanska läkaren Bob Arnot skriver i sin bok ”The Breast Cancer Prevention Diet” att soja i för låg eller hög dos kan orsaka cancer.
26 procent lägre risk
Växtöstrogenerna minskar också risken för prostatacancer. En svensk studie visade för några år sedan att män med höga intag av fytoöstrogenrik kost har 26 procent lägre risk att drabbas av prostatacancer än män med låga intag. Dock kan män påverkas negativt av soja då koncentrationen av spermier blir sämre. Detta gäller främst män som är överviktiga.
Inte bra för barn
För spädbarn som inte tål vanlig komjölk finns det barnmat och mjölkersättningsprodukter gjorda på soja. Även dessa innehåller höga halter av fytoöstrogen, men vad de har för påverkan på de små barnen är inte helt känd men riskerna kan vara diabetes och bröstcancer.
Så, är sojan vår vän eller fiende?
Som med så många andra saker tycks måttlighet gälla – det är bra i lagom stora doser.
Läs också: För- och nackdelar med soja
Av Madelene Holm
Ordlista
Fytinsyra finns i produkter som bröd, nötter, frön och baljväxter, däribland sojabönan. Detta ämne binder zink, kalcium, järn och andra mineraler och hindrar kroppen från att ta upp dem. Fermentering och jäsning är dock effektivt mot fytinsyra – bröd som jäst länge innehåller alltså mindre av det.
Lektin är en så kallad antinutrient och finns i den obehandlade sojabönan. I naturen fungerar substansen som ett skydd mot parasitdjur men våra magar har svårt att bryta ner det och det kan hindra upptagningen av näringsämnen som kolhydrater. Lektinet är dock värmekänsligt och minskar vid blötläggning och tillagning av bönor.
Trypsinhämmareär en annan antinutriant som finns i soja och som påverkar bukspottskörtelns nedbrytande av proteiner.
Fytoöstrogenär ett växtämne som liknar hormonet östrogen och finns i sojabönan. Debatten kring dess hälsoegenskaper är livlig och det har diskuterats om växtöstrogen kan ge cancer. Forskningen tycks dock visa att det snarare är tvärtom men allt handlar om hur mycket östrogen man får i sig.