soren stadig

Morgonshoten gör Sören piggare direkt

Fakta

Namn: Sören Stadig
Ålder: 52 år.
Familj: Fru Paula och två söner  på 14 och 12 år.
Yrke: Driver eget företag som elektriker och fastighetsskötare.
Bor: Virsbo.
Fritidsintressen: Träning. Gillar fotboll, skidåkning och cirkelträning.
Hälsomotto: Det är viktigt att röra på  sig och ta hand om kroppen för  att må bra. Speciellt när man blir äldre.

Sören Stadig har alltid sysslat med olika former av idrott. Han spelar fotboll på sommaren, åker skidor på vintern och dessutom blir det mellan tre och fem styrketräningspass per vecka. När han känner att orken inte riktigt räcker till – då tar han en shot adaptogener som snabbt ger ny energi.

Sören är elektriker men han sköter också om ett industriområde med allt från gräsklippning till att agera taxichaufför till och från Arlanda för de tjänstemän som kommer på besök. Det är mycket att hinna med och ibland kan arbetsdagarna bli långa.
– Jag försöker hålla normala arbetsveckor, men det är inte alltid det fungerar. Vintrarna är oftast väldigt intensiva. Men under sommaren är det mycket lugnare och då ser jag till att ta igen vinterhalvårets intensiva arbetsperiod och spenderar mycket tid med familjen, säger Sören.

Behöver extra energi på våren
Efter en lång och arbetsam vinter brukar Sören vara ganska trött. Mörker och kyla bidrar lika mycket till vårtrötthet som de långa arbetsdagarna. Men när våren kommer brukar Sörens fru komma med olika vitamintillskott för att maken ska få förnyad kraft.
– För några år sedan började jag ta Chisan. Jag minns inte om jag läst om den i någon tidning eller om det var min fru som köpte en flaska. Men hur det nu än var så blev jag mycket piggare ganska omgående. Jag brukar ta en shot varje morgon och det gör att jag orkar sticka iväg och träna efter jobbet. Jag skulle nog säga att skillnaden handlar om att jag känner mig sugen att träna. Det är något i produkten som gör att det känns inspirerande och mer lustfyllt att träna, säger Sören.

 

LÄS OCKSÅ: "Jag presterar bättre med adaptogener"

På vintern går det utför
Sören har hållit på med idrott sedan han var liten pojke och han tycker fortfarande att det är roligt att idrotta. Vintertid blir det både utförsåkning och längdskidor. I slutet av 1990-talet åkte han Vasaloppet några gånger, även fast han inte tycker att han behärskar tekniken. Under sommaren blir det mycket fotboll och cirkelträning med kompisar.
– Vi är ett gäng som tycker om att träna tillsammans och det gör vi spontant genom att vi skickar meddelande till varandra om tid och plats, de som vill och kan dyker upp, säger Sören.

LÄS OCKSÅ: "Adaptogener gav mig energin och livsglädjen tillbaka"

Får energi att träna på kvällen
När han tränar som mest blir det nästan varje dag och då tycker han Chisan fyller en bra funktion eftersom det gör att han orkar mer.
– Det är viktigt med träning ju äldre man blir. Jag har haft tur med kroppen och undvikit att bli skadad. Korsbanden i båda knäna har gått av och blev opererad. Jag fick använda kryckor ett tag men rehabiliteringen gick ganska fort. När jag kunde återgå till träningen igen så fungerade knäna lika bra som innan korsbanden gick av, säger Sören.
En annan effekt av adaptogenerna som blev tydligt ganska fort för Sören är att han känner sig piggare på morgonen när han vaknar. Den känslan håller i sig även på eftermiddagen.
– Jag tar inte Chisan varje dag året om, utan brukar göra uppehåll när jag tycker att jag fått upp energi och ork igen. Det verkar faktiskt som om effekten sitter i ett tag efter att man slutat. Det är ju egentligen ganska fantastiskt att lite örter kan göra så stor skillnad, säger Sören.

Av Inger Palm

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Fakta

Namn: Sören Stadig
Ålder: 52 år.
Familj: Fru Paula och två söner  på 14 och 12 år.
Yrke: Driver eget företag som elektriker och fastighetsskötare.
Bor: Virsbo.
Fritidsintressen: Träning. Gillar fotboll, skidåkning och cirkelträning.
Hälsomotto: Det är viktigt att röra på  sig och ta hand om kroppen för  att må bra. Speciellt när man blir äldre.

Fakta

SCHISANDRA
Schisandra är ett bär som visats sig ha en starkt skyddande effekt på hjärtat, kärlsystemet och lungorna men också en stimulerande effekt på det centrala nervsystemet. Schisandra ökar blodcirkulationen samt den fysiska och psykiska prestationsförmågan. Bären ökar den sexuella lusten genom att höja nivåerna av dopamin i nervsystemet samtidigt som de ökar den sexuella förmågan genom en lokal bildning av kväveoxid. Den fysiska tröttheten minskar och syreupptaget ökar medan hjärtfrekvens och bildning av mjölksyra minskar. Det gör att man kan utföra ett hårdare arbete utan att bli lika trött.
Schisandra har ett snabbt upptag i kroppen. 30 minuter efter att man tagit en produkt med schisandra kan man visa på rikliga mängder i organen men också i hjärnan. Schisandra kan passera blod-hjärnbarriären, vilket förklarar den goda effekten på det centrala nervsystemet. Den har en långsam nedbrytning och utsöndring och stora mängder finns kvar i blodet åtta timmar efter intag. Schisandra skyddar och förbättrar leverns funktioner och har också testats vid hepatit samt kan påskynda ett tillfrisknande. Studier har visat att schisandra förbättrar syreupptaget och att bildningen av mjölksyra minskar. Hjärtats slagfrekvens ökar inte lika mycket vid ansträngning som den gör utan bärextraktet.

RYSK ROT
Rysk rot kallas den fysiska adaptogenen. Den har använts vid stressrelaterade besvär, utmattning och som en behandling för att undvika biverkningar av andra läkemedel på grund av örtens leverrenande effekt. Rysk rot har också används vid mental trötthet, stress och impotens.
Studier har visat att rysk rot minskar stress vid all form av ansträngning. Eftersom rysk rot inte kan passera blod-hjärnbarriären har den mer effekt på de kroppsliga funktionerna. Rysk rot har en bakterie- och virusdödande effekt och kan därför tas i förebyggande syfte. Rysk rot stärker immunförsvaret, ökar syreupptagningen och verkar antiinflammatorisk. Rysk rot påverkar mängden proinflammatoriska cytokiner och interleukiner samt TNF-alfa, som är ämnen som påskyndar inflammation. Både interleukiner och cytokiner behövs i kroppen men de ska vara i balans med resten av immunförsvaret. Om halterna av dessa ämnen blir för höga börjar de attackera kroppens egna vävnader. Det är bland annat då en autoimmun sjukdom som reumatism kan uppstå. Kliniska studier på rysk rot har visat att den har en normaliserande verkan. Rysk rot verkar snabbt men har också en långtidsverkande effekt. Redan efter en halvtimma finns substansen ute i kroppens vävnader.

ROSENROT
Rosenrot är den mest dokumenterade adaptogenen. Den hjälper vid trötthet och stress. Förklaringen till rosenrotens unika effekt på stress och trötthet ligger i de adaptogena egenskaperna. Rosenrot ger kroppen en ökad förmåga att anpassa sig till yttre och inre stress. Rosenrot är den adaptogen som har den tydligaste effekten på mental prestation. Rosenrot kan passera blod-hjärnbarriräen. Hjärnan får mer energi av rosenrot vilket minskar tröttheten. Effekten kommer snabbt, ofta redan ett par timmar efter intag. Rosenrot har även effekt på det hormonella systemet. Vid långvarig stress riskerar systemet som ska minska produktionen av kortisol att mattas av. När känsligheten sjunker fortsätter binjurarna att produceras för mycket kortisol. Stresshormonet kortisol som bildas i binjurarna minskar av rosenrot. När kortisolmängden minskar får vi möjlighet att återhämta oss och vila, stresströskeln höjs och det upplevs som minskad trötthet, större initiativkraft och bättre tålamod.
Rosenrot har i flera studier visat sig ha en antidepressiv effekt och har en lika bra och ibland bättre effekt än SSRI-preparat. Rosenrot ökar mängden serotonin och dopamin i hjärnan. Det leder till mer glädje och lust till livet.

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

 

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

 

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.

KBT på nätet hjälper deprimerade hjärtpatienter

Mental hälsa

Det hör inte till ovanligheterna att hjärtpatienter drabbas av depression. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.

“Vården måste bli bättre på att ta hand om patienter med Addisons sjukdom”

Kurera debatt

Med bättre kunskap om kortisolbrist bland husläkare och på sjukhus skulle patienter med diagnosen Addisons sjukdom kunna leva ett betydligt enklare och friskare liv. De skulle få hjälp med vardagliga besvär på sin vårdcentral, snabbare akut hjälp och dessutom kunna gå på rutinkontroller oftare. Det skriver Eva Rafner, ordförande i Svenska Addisonföreningen i denna debattartikel, där hon efterlyser större kunskap inom primärvården. Förbundet gav nyligen ut boken ”Ständigt på vakt”, om föräldrar till barn med kortisolbrist".

 

Vilka växter är giftiga – och vilka är säkra för din katt?

Hälsa

När vi väljer att dela vårt liv med en katt medför det att vi behöver vara uppmärksamma på sådant vi inte skänkte en tanke innan – som vilka blommor och krukväxter vi köper hem. Ta för vana att alltid kolla upp växten du är på väg att köpa redan i butiken och tveka inte att söka veterinär om du tror att din katt fått i sig en giftig växt. Här kommer en lista på växter du bör undvika och sådana du kan välja istället.

Goda och enkla frukostrecept

Recept

Frukost sägs ju vara dagens viktigaste mål. Här är två härliga frukostrecept - en uppdaterad variant av havregrynsgröten och en smarrig frukostklassiker som du förbereder kvällen innan och som tillagar sig själv under natten.

Därför är ditt vitamintillskott livsviktigt

Hälsa

Maten innehåller inte lika mycket näring som den gjorde för 40-50 år sedan. Det gör att vi äter mer för att fylla behoven och det är en av flera anledningar till att vi väger mer idag. Forskningsresultat från Tyskland, har bland annat visa att innehållet av vitaminer och mineraler i frukt och grönsaker minskade dramatiskt mellan 1985 och 1996. Därför kan det vara en god idé att då och då komplettera med kosttillskott.