Sören Stadig har alltid sysslat med olika former av idrott. Han spelar fotboll på sommaren, åker skidor på vintern och dessutom blir det mellan tre och fem styrketräningspass per vecka. När han känner att orken inte riktigt räcker till – då tar han en shot adaptogener som snabbt ger ny energi.
Sören är elektriker men han sköter också om ett industriområde med allt från gräsklippning till att agera taxichaufför till och från Arlanda för de tjänstemän som kommer på besök. Det är mycket att hinna med och ibland kan arbetsdagarna bli långa.
– Jag försöker hålla normala arbetsveckor, men det är inte alltid det fungerar. Vintrarna är oftast väldigt intensiva. Men under sommaren är det mycket lugnare och då ser jag till att ta igen vinterhalvårets intensiva arbetsperiod och spenderar mycket tid med familjen, säger Sören.
Behöver extra energi på våren
Efter en lång och arbetsam vinter brukar Sören vara ganska trött. Mörker och kyla bidrar lika mycket till vårtrötthet som de långa arbetsdagarna. Men när våren kommer brukar Sörens fru komma med olika vitamintillskott för att maken ska få förnyad kraft.
– För några år sedan började jag ta Chisan. Jag minns inte om jag läst om den i någon tidning eller om det var min fru som köpte en flaska. Men hur det nu än var så blev jag mycket piggare ganska omgående. Jag brukar ta en shot varje morgon och det gör att jag orkar sticka iväg och träna efter jobbet. Jag skulle nog säga att skillnaden handlar om att jag känner mig sugen att träna. Det är något i produkten som gör att det känns inspirerande och mer lustfyllt att träna, säger Sören.
LÄS OCKSÅ: ”Jag presterar bättre med adaptogener”
På vintern går det utför
Sören har hållit på med idrott sedan han var liten pojke och han tycker fortfarande att det är roligt att idrotta. Vintertid blir det både utförsåkning och längdskidor. I slutet av 1990-talet åkte han Vasaloppet några gånger, även fast han inte tycker att han behärskar tekniken. Under sommaren blir det mycket fotboll och cirkelträning med kompisar.
– Vi är ett gäng som tycker om att träna tillsammans och det gör vi spontant genom att vi skickar meddelande till varandra om tid och plats, de som vill och kan dyker upp, säger Sören.
LÄS OCKSÅ: ”Adaptogener gav mig energin och livsglädjen tillbaka”
Får energi att träna på kvällen
När han tränar som mest blir det nästan varje dag och då tycker han Chisan fyller en bra funktion eftersom det gör att han orkar mer.
– Det är viktigt med träning ju äldre man blir. Jag har haft tur med kroppen och undvikit att bli skadad. Korsbanden i båda knäna har gått av och blev opererad. Jag fick använda kryckor ett tag men rehabiliteringen gick ganska fort. När jag kunde återgå till träningen igen så fungerade knäna lika bra som innan korsbanden gick av, säger Sören.
En annan effekt av adaptogenerna som blev tydligt ganska fort för Sören är att han känner sig piggare på morgonen när han vaknar. Den känslan håller i sig även på eftermiddagen.
– Jag tar inte Chisan varje dag året om, utan brukar göra uppehåll när jag tycker att jag fått upp energi och ork igen. Det verkar faktiskt som om effekten sitter i ett tag efter att man slutat. Det är ju egentligen ganska fantastiskt att lite örter kan göra så stor skillnad, säger Sören.
Av Inger Palm
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Namn: Sören Stadig
Ålder: 52 år.
Familj: Fru Paula och två söner på 14 och 12 år.
Yrke: Driver eget företag som elektriker och fastighetsskötare.
Bor: Virsbo.
Fritidsintressen: Träning. Gillar fotboll, skidåkning och cirkelträning.
Hälsomotto: Det är viktigt att röra på sig och ta hand om kroppen för att må bra. Speciellt när man blir äldre.
Fakta
SCHISANDRA
Schisandra är ett bär som visats sig ha en starkt skyddande effekt på hjärtat, kärlsystemet och lungorna men också en stimulerande effekt på det centrala nervsystemet. Schisandra ökar blodcirkulationen samt den fysiska och psykiska prestationsförmågan. Bären ökar den sexuella lusten genom att höja nivåerna av dopamin i nervsystemet samtidigt som de ökar den sexuella förmågan genom en lokal bildning av kväveoxid. Den fysiska tröttheten minskar och syreupptaget ökar medan hjärtfrekvens och bildning av mjölksyra minskar. Det gör att man kan utföra ett hårdare arbete utan att bli lika trött.
Schisandra har ett snabbt upptag i kroppen. 30 minuter efter att man tagit en produkt med schisandra kan man visa på rikliga mängder i organen men också i hjärnan. Schisandra kan passera blod-hjärnbarriären, vilket förklarar den goda effekten på det centrala nervsystemet. Den har en långsam nedbrytning och utsöndring och stora mängder finns kvar i blodet åtta timmar efter intag. Schisandra skyddar och förbättrar leverns funktioner och har också testats vid hepatit samt kan påskynda ett tillfrisknande. Studier har visat att schisandra förbättrar syreupptaget och att bildningen av mjölksyra minskar. Hjärtats slagfrekvens ökar inte lika mycket vid ansträngning som den gör utan bärextraktet.
RYSK ROT
Rysk rot kallas den fysiska adaptogenen. Den har använts vid stressrelaterade besvär, utmattning och som en behandling för att undvika biverkningar av andra läkemedel på grund av örtens leverrenande effekt. Rysk rot har också används vid mental trötthet, stress och impotens.
Studier har visat att rysk rot minskar stress vid all form av ansträngning. Eftersom rysk rot inte kan passera blod-hjärnbarriären har den mer effekt på de kroppsliga funktionerna. Rysk rot har en bakterie- och virusdödande effekt och kan därför tas i förebyggande syfte. Rysk rot stärker immunförsvaret, ökar syreupptagningen och verkar antiinflammatorisk. Rysk rot påverkar mängden proinflammatoriska cytokiner och interleukiner samt TNF-alfa, som är ämnen som påskyndar inflammation. Både interleukiner och cytokiner behövs i kroppen men de ska vara i balans med resten av immunförsvaret. Om halterna av dessa ämnen blir för höga börjar de attackera kroppens egna vävnader. Det är bland annat då en autoimmun sjukdom som reumatism kan uppstå. Kliniska studier på rysk rot har visat att den har en normaliserande verkan. Rysk rot verkar snabbt men har också en långtidsverkande effekt. Redan efter en halvtimma finns substansen ute i kroppens vävnader.
ROSENROT
Rosenrot är den mest dokumenterade adaptogenen. Den hjälper vid trötthet och stress. Förklaringen till rosenrotens unika effekt på stress och trötthet ligger i de adaptogena egenskaperna. Rosenrot ger kroppen en ökad förmåga att anpassa sig till yttre och inre stress. Rosenrot är den adaptogen som har den tydligaste effekten på mental prestation. Rosenrot kan passera blod-hjärnbarriräen. Hjärnan får mer energi av rosenrot vilket minskar tröttheten. Effekten kommer snabbt, ofta redan ett par timmar efter intag. Rosenrot har även effekt på det hormonella systemet. Vid långvarig stress riskerar systemet som ska minska produktionen av kortisol att mattas av. När känsligheten sjunker fortsätter binjurarna att produceras för mycket kortisol. Stresshormonet kortisol som bildas i binjurarna minskar av rosenrot. När kortisolmängden minskar får vi möjlighet att återhämta oss och vila, stresströskeln höjs och det upplevs som minskad trötthet, större initiativkraft och bättre tålamod.
Rosenrot har i flera studier visat sig ha en antidepressiv effekt och har en lika bra och ibland bättre effekt än SSRI-preparat. Rosenrot ökar mängden serotonin och dopamin i hjärnan. Det leder till mer glädje och lust till livet.