PFAS, syntetiskt framställda kemikalier, från bland annat brandskum har förorenat grundvattnet på flera platser i Sverige. Många av dessa ämnen bryts inte ner, utan blir kvar i miljön.
Nu går myndigheter och forskningsinstitutioner samman för att öka kunskapen om PFAS och minska hälso- och miljöriskerna med kemikalierna.
37 myndigheter och forskningsinstitutioner har kommit överens om att utöka sitt samarbete för att hantera problemen med så kallade högfluorerade ämnen (PFAS). Myndigheterna har undertecknat en gemensam avsiktsförklaring om samarbete för att minska riskerna och öka kunskapen om PFAS.
► Läs också: Småbarnsfeber kopplas till miljögift
Orsakar problem i miljön
Den gemensamma avsiktsförklaringen inleds så här:
”Högfluorerade ämnen (PFAS) orsakar problem i miljön och har bland annat förorenat dricksvattnet på flera ställen i Sverige. Med anledning av det behövs ett utökat samarbete mellan myndigheter och forskare. Vi avser därför utöka vårt samarbete. Det gör vi för att öka effekten av de resurser som vi lägger på att hantera problemen med högfluorerade ämnen (PFAS).”
Förorenar vattendrag och dricksvattentäkter
Där står vidare att läsa:
”Högfluorerade ämnen används i många olika produkter, till exempel i brandsläckningsskum, textilier, livsmedelsförpackningar, rengöringsmedel och kosmetika. Vi vet också att antalet användningsområden ökar och att ämnena är extremt svårnedbrytbara i miljön. Många är dessutom vattenlösliga och rörliga i mark. De förorenar vattendrag och dricksvattentäkter när de kommer ut i miljön. Förorening av sjöar och vattendrag kan även ge höga halter av PFAS i matfisk.”
Ses som en stort kemikaliehot – och åtgärder behövs
De skriver fortsättningsvis:
”Regeringen har beslutat att inrätta en samordningsgrupp (SamTox) med sju myndighetschefer, som ska samverka för att tidigt kunna upptäcka och åtgärda nya och möjliga kemikaliehot. Den ökande spridning en av högfluorerade ämnen är ett sådant kemikaliehot, och åtgärder kommer även att diskuteras i denna grupp.”
► Läs också: Förpackningar för livsmedel innehåller förbjudna miljögifter
”Stärkt samarbete – en förutsättning för att minska riskerna”
Anders Glynn är toxikolog på Livsmedelsverkets avdelning för risk- och nyttovärdering:
– Ett förstärkt samarbete mellan myndigheter, forskare och andra aktörer är en förutsättning för att minska riskerna för hälsa och miljö med högfluorerade ämnen, säger han i ett uttalande från Livsmedelsverket.
Vill aktivt informera allmänheten om PFAS
Kommunikationen mellan myndigheterna och forskningsinstitutionerna ska öka för att förbättra riskbedömning, regelutveckling, miljöövervakning, forskning, teknikutveckling och den offentliga kontrollen.
De myndigheter och forskningsinstitutioner som skrivit på avsiktsförklaringen vill dessutom aktivt informera allmänheten om PFAS.
► Läs också: EU listar bisfenol A och PFDA som särskilt farliga ämnen
Ska verka för en utfasning av högfluorerade ämnen
Myndigheterna och forskningsinstitutionerna planerar att ytterligare kartlägga förorenade områden och hur mycket människor utsätts för de högfluorerade ämnena.
Myndigheterna ska även medverka till att nya tekniker utvecklas och används för provtagning, analys, vattenrening och sanering av områden som förorenats av PFAS, samt föra dialog med berörda aktörer för att stimulera till att högfluorerade ämnen fasas ut.
Myndigheterna och forskningsinstitutionerna som undertecknat avsiktsförklaringen:
Folkhälsomyndigheten
Formas (Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande)
Fortifikationsverket
FRAM – Centrum för framtidens kemiska riskanalyser och styrning
Göteborgs universitet
Försvarets materielverk (FMV)
Generalläkaren
Institutionen för miljövetenskap och analytisk kemi (ACES)
Stockholms universitet
Karolinska Institutet
Kemikalieinspektionen
Livsmedelsverket
Länsstyrelserna (21 samverkande myndigheter)
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)
Naturvårdsverket
Statens geotekniska institut (SGI)
Sveriges geologiska undersökning (SGU)
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU)
Örebro universitet
Av Redaktionen
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!
Fakta
Perfluorerade ämnen
Är organiska ämnen som innehåller kolkedjor där väteatomer ersatts med fluoratomer. Ämnena är populära i impregneringsmedel eftersom de är både vatten, smuts och fett-avvisande, samtidigt som de tillåter materialet att andas. Kol-fluorbindningar är dock mycket stabila och kan inte brytas ned i naturen.
Polyfluorerade ämnen
Är mycket lika perfluorerade ämnen, men de är inte fullständigt fluorerade utan har väteatomer kvar i kolkedjan. Därför är de inte lika stabila som perfluorerade ämnen. Dessa kan dock innehålla resthalter av perfluorerade ämnen och kan brytas ned till perfluorerade ämnen i miljön.
Högfluorerade (perfluorerade) ämnen
Högfluorerade ämnen är ett samlingsbegrepp för både perfluorerade och polyfluorerade ämnen. Tillsammans kallas de PFAS och är en stor grupp ämnen som är skapade i labb för att kunna motstå smuts, fett och vatten. Det är populära framför allt för sina fett- och vattenavstötande funktioner. De återfinns i mängder av produkter, allt från pizzakartonger till smink.
Gemensamt för högfluorerade ämnen (PFAS) är att de inte kan brytas ner och att de lagras i människors och djurs kroppar, samt i växter, under lång tid. Förutom detta faktum har vissa av dem dessutom visat sig kunna ge organskador, försämrat immunförsvar samt nedsatt fertilitet. Trots det är bara ett par av dessa ämnen begränsade i lagen.
Enligt Kemikalieinspektionen finns det, i dagsläget, fler än 3 000 typer av högfluorerade ämnen i omlopp globalt.
Högfluorerade ämnen på en hudkräms innehållsförteckning kan heta till exempel (finns i till exempel rakgel samt hudkrämer och foundations av olika slag):
Ammonium C6-16 Perfluoroalkylethyl Phosphate, Polyperfluoroethoxymethoxy difluoroethyl PEG phosphate, Polyperfluoromethylisopropyl ether, Perfluorononyl dimethicone, och Polytef (PTFE).
Källor: Naturskyddsföreningen och Kemikalieinspektionen