Kvinnohälsa: Stress påverkar binjurar och sköldkörtel

Stress är ett naturligt tillstånd och en viktig funktion för människans överlevnad. Men kroppen är inte gjord för långvarig stress och när stressen blir kronisk och återhämtningen uteblir kan det skapa stora obalanser i kroppen och leda till flera olika sjukdomstillstånd.

Våra kroppar är konstruerade för att klara av stress och reaktionen i sig är en viktig överlevnadsinstinkt. Hjärnans reaktion när vi utsätts för stress är att skicka signaler till kroppen att producera adrenalin och kortisol, detta för att hjälpa oss fly från farliga situationer och hormonerna som frisätts gör oss redo för kamp eller flykt. När vi däremot drabbas av långvarig fysisk och psykisk stress uppstår negativa effekter på kroppen.

Binjureutmattning av stress

Hjärnan, nervsystemet samt binjurarna samverkar för att försöka skydda kroppen från skadlig stress. Det är därför långvarig stress bland annat kan påverka binjurarnas funktion på lång sikt. Binjurarna har flera uppgifter, varav en är att producera tillräckligt av stresshormonet kortisol. Kortisol frisätts bland annat vid stress, vid träning och när vi ska vakna på morgonen. Det dämpar även inflammationer och styr tarmens rörelser.

LÄS OCKSÅ: Allt fler får sköldkörtel- och binjureutmattning

Uppstår efter lång period med höga kortisolnivåer

Vid långvarig stress kan kroppen befinna sig i ett tillstånd då tillverkningen av kortisol och adrenalin pågår dygnet runt i stället för vid behov. Binjureutmattning uppstår efter en lång period med för höga kortisolnivåer. Förmågan att hantera stress påverkas bland annat av kroppens sömn- och näringsstatus. Den ökade mängden stresshormoner och den belastning långvarig stress utgör för kroppen är energikrävande. B-vitaminer, C-vitamin och magnesium är viktiga näringsämnen för kroppens stresshantering och de förbrukas i en högre takt när vi är stressade. Rätt näring i kombination med livsstilsförändringar kan ge god effekt mot stressens negativa effekter.

LÄS OCKSÅ: Sju tecken på att du har för mycket av stresshormonet kortisol

Underfunktion i sköldkörteln

Sköldkörtelns viktigaste funktion är att producera de hormoner som styr kroppens ämnesomsättning, tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3). Sköldkörtelns funktion styrs i sin tur av hormonet TSH, tyreoideastimulerande hormon, som bildas i hypofysen.

LÄS OCKSÅ: 17 tecken på underfunktion i sköldkörteln

Underfunktion är vanlig

Den vanligaste sköldkörtelsjukdomen är hypotyreos, underfunktion. Underfunktion i sköldkörteln innebär att ämnesomsättningen blir lägre vilket ger en rad olika symtom, till exempel trötthet, viktökning och frusenhet. Det finns flera sorters hypotyreos och vanligast är att bristen på sköldkörtelhormon beror på kronisk sköldkörtelinflammation. Då attackerar immunförsvaret sköldkörteln vilket ger en bestående inflammation som i sin tur gör att funktionen långsamt försämras. Risken för att få hypotyreos är större om man har en annan autoimmun sjukdom eller om en släkting har hypotyreos.

LÄS OCKSÅ: 11 tips för naturlig hjälp vid sköldkörtelproblem

Kan orsakas av utmattade binjurar

Även utmattade binjurar kan vara en bidragande orsak till störningar i sköldkörtelns funktion. Hypotyreos kan förekomma i alla åldrar men är vanligast hos kvinnor i åldern 40-70 år. Kvinnor insjuknar 5-10 gånger oftare än män och cirka 3 procent av svenska kvinnor beräknas vara drabbade.
Symtomen kommer ofta gradvis under lång tid. Tidiga symtom kan vara trötthet och mindre ork, frusenhet, koncentrationssvårigheter, nedstämdhet och viktökning. Symtom som kan tillkomma med tid kan vara hes och djup röst, torr hud och torrt hår, tunnare hår och håravfall, förstoppning, mensrubbningar, infertilitet, minnessvårigheter samt led och muskelvärk.

Av Therese Hagberg