Stressexperten: Ta det inte personligt

Karin Isberg är stressexpert och författare till boken ”15 sätt att bli fri från stress” där hon ger råd om hur man snabbt och enkelt kan sänka stressen i sitt liv. Kurera har som enda tidning fått möjlighet att publicera en artikelserie som bygger på boken. I del fem påminner Karin oss om att sluta ta saker personligt.

I förra artikeln berättade Karin Isberg om hur vi kan bli stressade i onödan när vi hamnar i konflikt eftersom vi ofta drar slutsatsen att vi är angripna. Att vi drar slutsatser om vad som pågår och sedan är övertygade om att de slutsatserna är sanna beror på något som kallas för kognitiva bias, berättar Karin.
– En kognitiv bias är en form av genväg i tänkandet som våra hjärnor använder sig av.
Varje kognitivt bias – varje genväg – finns av en anledning och oftast handlar det om att spara tid. När hjärnan måste fatta snabba beslut, har den inte tid att ta in alla sinnesintryck. Därför filtrerar den bort, förenklar och drar slutsatser, menar Karin.

Bakom ligger ett behov av trygghet
En annan viktig funktion för kognitiva bias är att hjälpa hjärnan att förstå förklarar Karin. Förståelse ger en känsla av kontroll och känslan av kontroll är detsamma som att kunna slappna av och känna sig trygg.
– Hjärnan söker mening i det som sker och drar slutsatser utifrån information den redan har.
Karin ger ett exempel på hur det kan gå till när hjärnan skapar förståelse och uppmanar oss att göra följande experiment.

Läs den här texten:
Eilngt en uneörskding på ett egnskelt uivtnierset seplar det inegn roll i viekln odrnnig bksortnävea i ett ord såtr, det edna som är vtikigt är att fsötra och ssita bavstoken såtr på rtät patls. Rseetn kan stå hlelur om blluer och de felsta kan ädnå lsäa tetxen uatn porbelm. Dttea broer på att vi itne leäsr vjrae bkosatv för sig uatn odern som hlehet.

Du kunde säkert läsa texten utan problem och du tror att du läste:
Enligt en undersökning på ett engelskt universitet spelar det ingen roll i vilken ordning bokstäverna i ett ord står, det enda som är viktigt är att första och sista bokstaven står på rätt plats. Resten kan stå huller om buller och de flesta kan ändå läsa texten utan problem. Detta beror på att vi inte läser varje bokstav för sig utan orden som helhet.

Hjärnan drar logiska slutsatser
Men du läste inte det. Du såg ett bokstavskaos och din hjärna gjorde vad den alltid gör, försöker hitta logiska förklaringar även om det inte finns några. Du får därmed en känsla av att du förstår, det vill säga har kontroll, och då känner du dig trygg och slappnar av, förklarar Karin
– Det är det här som gör att du drar slutsatser om att vad andra gör handlar om dig, trots att det väldigt sällan är så.

Har inget med dumhet att göra
Du är verkligen inte dum för att du tror att vad andra gör handlar om dig, förtydligar Karin. Det är än en gång din hjärnas kognitiva bias som ställer till det för dig.
– Framför allt är det en bias som kallas för spotlighteffekten som är inblandat. Spotlighteffekten får dig att tro att du står i centrum för andra människors uppmärksamhet, att allt ljus är riktat mot dig.
Inte heller detta betyder att det är något fel på dig, förklarar Karin. Precis som med alla andra bias är syftet gott, det handlar om att du ska kunna vara på din vakt och försvara dig mot faror.

Några exempel på hur tankarna kan gå:

• Den som knuffar till dig i matkön beter sig buffligt just mot dig.
• Den som fäller en syrlig kommentar är oförskämd just mot dig.
• Den som gäspar när du pratar är arrogant just mot dig.

Karin är noga med att påpeka att det är viktigt att inte klandra sig själv när vi tar det som sker personligt.
–Påminn istället dig själv att det inte är sanningen utan att det är hjärnan som gjort en tolkning utifrån sitt behov att förstå vad som sker.

Reflektera över:

• Finns det någon situation som du är övertygad om att den handlar om dig?
• Är det verkligen sant att det handlar om dig eller skulle det kunna vara din hjärnas kognitiva bias, till exempel Spotlighteffekten, som får dig att tro det?

Tips för att sänka stressen
När du märker att du tar någonting personligt, ställ dig en snabb fråga. Handlar det här verkligen om mig eller är det bara min hjärnas tolkning?
Mer än så behövs inte för att du ge dig själv möjligheten att ifrågasätta dina slutsatser.

Ju mindre du tolkar det som sker personligt, desto mer onödig stress slipper du förklarar Karin.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!