Annons

Vi äter allt mer halloumi – från Europas största användare av antibiotika till djur

Antibiotikaanvändningen till djur skiljer sig stort åt i Europa – och i en tid då antibiotikaresistens bedöms vara ett stort hot mot folkhälsan kan det vara av vikt att ta reda på vilket land livsmedlen du handlar kommer från. Inte minst vad gäller halloumiost, något vi i Sverige äter allt mer av – där ett av Sveriges i särklass största importländer också är Europas största användare av antibiotika vid djuruppfödning.

Redaktionen

2 juli, 2019
Vi äter allt mer halloumi – från Europas största användare av antibiotika till djur
Dela inlägget

Antibiotikaanvändningen till djur skiljer sig stort åt i Europa – och i en tid då antibiotikaresistens bedöms vara ett stort hot mot folkhälsan kan det vara av vikt att ta reda på vilket land livsmedlen du handlar kommer från. Inte minst vad gäller halloumiost, något vi i Sverige äter allt mer av – där ett av Sveriges i särklass största importländer också är Europas största användare av antibiotika vid djuruppfödning.

De senaste årens ökade intresse för vegokost har medfört att Sveriges import av halloumi har exploderat. Importen av halloumi har ökat från 21 ton år 2010 till 4 000 ton förra året. Vi äter allt mer av osten såväl i våra hem som ute på restaurangerna – och osten serveras både på snabbmatsrestauranger och mer fine dining-restauranger.

Men.
Osten som säljs i Sverige importeras från Cypern, som är värre än alla europeiska länder när det gäller antibiotikaanvändning vid djuruppfödning. Att vi äter cypriotisk halloumi beror på att namnet är ett registrerat varumärke som bara får produceras på just Cypern, rapporterar Svt.

LÄS OCKSÅ: Regeringen tar nya tag i arbetet mot antibiotikaresistens

”Problematiskt”
Elina Åsbjer är veterinär på Centrum för djurvälfärd, som hör till Sveriges Lantbruksuniversitet SLU.
– Det är självklart problematiskt. Cypern har troligtvis en överanvändning av antibiotika till lantbrukens djur. Problemet är att risken för antibiotikaresistens ökar, säger hon till tv-kanalen.

Annons

Mycket stora skillnader
Länderna i Europa skiljer sig stort åt vad gäller i vilken utsträckning de använder antibiotika i sin djuruppfödning. Länder i Norden ligger lägst, rapporterar Svt. Detta mycket tack vare stränga djurskyddslagar och en stor medvetenhet kring risker med antibiotikaresistens.
Allra lägst ligger Norge med 2,9 milligram antibiotika per korrigerad djurenhet. Länder i södra Europa använder mycket antibiotika och allra värst är Cypern. Enligt europeiska läkemedelsmyndighetens senaste rapport fick de cypriotiska djuren 453 milligram per korrigerad djurenhet.

LÄS OCKSÅ: ”Ge inte djur antibiotika i onödan”

”Ofarlig att äta”
Även om halloumin, enligt Elina Åsbjer, i sig inte innehåller antibiotika och är ofarlig att äta menar hon att det finns stora risker med en alltför generös antibiotikaanvändning. Och att detta redan idag är ett stort problem.
– Det är över 30 000 människor som dör inom Europa årligen, till följd av infektioner orsakade av antibiotikaresistenta bakterier, som inte går att behandla. Så det här är ett hot mot folkhälsan, säger hon.

Stort hot mot folkhälsan
Näst efter klimatförändringarna anses antibiotikaresistens vara det största hotet mot mänskligheten – och enligt FN beräknas tio miljoner människor år 2050 dö i antibiotikaresistenta infektioner. Om inte krafttag tas nu.

Ändå är medvetenheten i flera länder låg när det gäller riskerna med för generös antibiotikaanvändning. Något Elina Åsbjer menar är oroande.
– Vi riskerar ju att komma tillbaka till en tid då vi inte hade någon antibiotika överhuvudtaget. I dag tar vi ju för givet att vi kan enkelt kan behandla olika infektioner. Risken är att fler människor kommer att dö av till exempel lunginflammation igen.

Annons

LÄS OCKSÅ: Livsmedelsverket: ”Antibiotikaresistenta bakterier – vår tids största folkhälsoproblem”

Uppmanar oss utöva konsumentmakt
Av den anledningen borde svenska konsumenter ta chansen att påverka situationen, med hjälp av sin köpkraft, menar hon. Och helt enkelt välja att köpa produkter från länder med en lägre antibiotikaförbrukning, menar hon.

Alternativ till halloumi
Namnet halloumi är sedan länge varumärkesskyddat, vilket betyder att ingen annan ostproducent får kalla sin ost det. Men enligt tidningen Land finns det sedan årsskiftet finns en svensk motsvarighet till den cypriotiska osten, som går under namnet ”Eldost”, för den som vill utöva sin konsumentmakt och dessutom köpa inhemsk ost.

Det finns också en vegansk halloumi från märket Violife som tidningen Vego recenserar så här:
Halloumiosten får fint med färg när man steker den och blir mjuka i konsistensen utan att tappa form. Riktigt god smak och ett oväntat bra alternativ till halloumi. Lite grynig i konsistensen och man skulle önska sig lite mer stuns. Blir säkert underbar om den paneras före stekning. Ah! Vi har inga priser eller försäljningsställen för tillfället, men fråga din ICA-handlare och se om de kan ta in.

Källor: Svt, Land och Vego.

Av Isabelle G Hedander

Annons
Fakta

Gör din egen halloumi

Det här behöver du:
• 10 liter mjölk
• 1 dl filmjölk (så färsk som möjligt)
• 1 dl yoghurt (så färsk som möjligt)
• 3 ml löpe
• Havssalt

Så här gör du:
1. Värm mjölken till 36 grader i en stor gryta.
2. Ta av från värmen, tillsätt filmjölken och yoghurten och låt stå i 30 minuter.
3. Rör i löpen och låt blandningen stå med lock på i ytterligare 60 minuter. Nu har mjölken stelnat.
4. Bryt massan med en kniv eller ballongvisp så att den delar sig i centimeterstora kuber. Värm till 42 grader under omrörning och ta av grytan från värmen. Rör om då och då under 30 minuter.
5. Fånga upp ostmassan med en trådsil och lägg den i ett durkslag. Obs! Låt vasslen vara kvar i grytan. Lägg en tyngd på massan och låt stå i 1–2 timmar, men vänd massan efter halva tiden.
6. Värm vasslen i grytan till 85 grader.
7. Skär osten i stora bitar och lägg ner dem i den varma vasslen.
8. Låt grytan stå på värmen så att den håller runt 85 grader i 30 minuter, eller tills ostarna flyter upp.
9. Ta upp dem och gnid in dem med salt. (Spara gärna vasslen och gör ricotta, se nästa sida.)
10. Lägg ostarna på en sval plats och låt dem rinna av i 24 timmar. Förvara dem sedan i kylen (du kan också frysa dem).
11. Stek ostarna i olja i en het stekpanna någon minut på varje sida. Den proteinrika fjälloumin är en bra ersättare till tallrikens kött.

Källa: ”Mandelmanns köksbok – självhushållade recept från Djupadal” (Bonnier Fakta).

Annons