TV-serie sätter våra vanligaste dieter på prov

I Svts nya realityserie ”Bästa dieten” som börjar sändas ikväll får fyra par prova olika populära dieter, i fyra veckors tid. Under tiden överakas de noggrant och undersöks för att se hur kostomläggningen påverkar deras hälsa. Programserien är därmed samtidigt en vetenskaplig studie – om än i liten skala.

Fyra friska par i varierande åldrar och med varierande kostvanor har valts ut att delta. Till skillnad från andra realityserier ligger inte fokus främst på vikt utan på hälsan i stort och ingen av deltagarna lider av någon direkt övervikt. Dieterna som de får prova är LCHF, det vill säga low carb high fat eller lågkolhydratkost, 5:2 eller periodisk fasta, vegankost och sist men inte minst Livsmedelsverkets råd. De sistnämnda är kanske inte direkt dieter men intressanta att undersöka enligt programmakarna. Livsmedelsverkets rekommendationer fungerar dessutom som kontrolldiet, förklarar läkaren Kerstin Brismar, specialist inom diabetes och hormonsjukdomar och professor på Karolinska institutet som övervakar deltagarna och fungerar som konsult år serien.
– Vi valde de dieterna som det talas mest om, säger Kerstin Brismar i en kommentar till Kurera.

En LCHF-frälst inspiratör
Till sin hjälp att lära sig dieterna och hålla sig till dem har paren varsin coachande inspiratör med specialkunskap inom de respektive dieterna. Kurera fick en pratstund med Mia Rundlöf som hittat sin räddning i LCHF. Mia hade själv länge kämpat med övervikt och var på gränsen till att utveckla diabetes typ 2 när hon 2013 hittade en bok om dieten i sin lokala livsmedelsbutik. Hon läste boken från pärm till pärm och gick all-in. Hon märkte snabbt skillnad och idag är Mia normalviktig och en flitig förespråkare av dieten som gett henne hälsan tillbaka. Mia har ett stort matlagningsintresse och arbetar till vardags i ett skolkök där hon tillsammans med sina kolleger gör sitt bästa för att mota bort söt sylt och ketchup men hon driver också ett instagramkonto och det var så Svt hittade henne.

LÄS OCKSÅ: Må bättre med en blodgruppsanpassad kost

Vad är de största vinsterna med att lägga om till LCHF, skulle du säga?
– För min egen del har det inneburit att jag gått ned i vikt och kunnat börja träna men också att jag fått en mental klarhet säger Mia som menar att hon aldrig kommer gå tillbaka till sina gamla matvanor.
Kritiker menar att det kan bli för mycket kött och fett och att det i långa loppet kan bli en belastning för kroppen men det beror helt på hur man utformar dieten menar Mia som äter mycket grönsaker och håller nere fettet.
– Det bästa med den här kosten är att man blir fri från sockret, säger Mia som aldrig haft något återfall.
Mia är noga med att inte blanda ihop LCHF med canivore eller andra extrema dieter.
– Det är inget jag skulle kunna tänka mig säger Mia som inte vill vara utan sina grönsaker.

LÄS OCKSÅ: Återhållsam diet kan ge ett längre liv

”Fyra veckor är lite kort tid”
En utmaning med programformatet är att fyra veckor är lite kort tid berättar Mia som menar att det kan behövas lite längre tid att märka av de positiva effekterna av dieten. Men på fyra veckor hinner man lära sig mycket som Mia ändå hoppas att Katarina och Max Moy-Gard, paret hon coachat ska ha glädje av i fortsättningen. Paret fick bland annat lära sig att nagelfara innehållsförteckningar och leta efter dolt socker och annat som är ajabaja när man går på en LCHF-diet.

Vad var den största utmaningen för paret?
– Det var att de var hungriga hela tiden men det beror på att de åt för lite fett, säger Mia.

”5:2 återställer den inre kompassen”
En annan av inspiratörerna är Lisa Andersson som driver en webbplats för 5:2-dieten och periodisk fasta. En diet som även Kerstin Brismar forskat på tidigare. Lisa liknar sin diet vid en lärare i sunt förnuft.
– Att avstå från mat två dagar i veckan hjälper till att man återfår sin inre kompass för vad som är bra mat, vilken mängd som är lagom och vad som får kroppen att må bra, skriver hon i ett mejl till Kurera.
– En sund inställning ger så många positiva ringar på vattnet och är grunden i god hälsa skriver Lisa som hoppas ha inspirerat paret Kattis Gustavsson och Daniel Dahlgren att fortsätta.

LÄS OCKSÅ: Kureras närings-ABC för veganer

”Vegankost är främst en djuretisk rörelse”
Vegansk kost är enligt Mattias Kristiansson kokboksförfattare och chefredaktör för matmagasinet Vego i grunden en djuretsik rörelse och inte främst en diet man väljer för att förbättra sin hälsa även om han menar att vegankost också kan vara bra för hälsan, förutsatt att man äter bra mat.
– För mig innebar det direkt förändringar som att jag blev piggare, fick mer energi, jag gick ner i vikt och att min hy blev bättre, men det är väldigt individuellt.
Vegankosten medför dessutom stora fördelar för miljön som ingen av de andra dieterna kan stoltsera med.

Hade paret du coachade många fördomar om vegankost?
– De var väldigt öppna och hade själva funderat på att skära ner på animaliska produkter, säger Mattias.

Överraskande resultat
Paren testades noga före och efter de fyra veckorna på de respektive dieterna och Kerstin Brismar blev överraskad av vissa resultat. Även deltagarnas reaktioner på de olika dieterna var något av en överraskning menar Kerstin som såg positiva resultat hos flera av deltagarna och ett ökat intresse för matlagning hos några.

Hur tror du serien kommer tas emot?
– Många kommer känna igen sig, säger Kerstin som tror att TV-tittarna kommer tycka att det är ett roligt och underhållande program.
Kerstin Brismar tror och hoppas också att serien kommer väcka debatt och öka medvetandet om vikten av att äta en bra och vettig kost. Något som framgår tydligt är att vi har olika behov beroende på livsstil och hälsa.
– Alla ska inte äta samma, säger Kerstin.
Men utan att avslöja något berättar Kerstin att andra studier visar att de flesta skulle må bra av att äta enligt Livsmedelsverkets rekommendationer med inslag av periodisk fasta eller minskat kaloriintag.

Av Nina Törmark

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!