Nästan 600 växter har utplånats från jordens yta de senaste 250 åren visar en ny studie. Dubbelt så många som fåglar, däggdjur och groddjur tillsammans.
Studien bygger på uppgifter från fältarbete, litteraturstudier och herbarier som sammanställts under tre decennier och visar att 571 växtarter har försvunnit i modern tid. Det är fyra gånger fler arter vad som finns listat i den nuvarande förteckningen av utdöda växter. Det är också mer än dubbelt så många som de arter av fåglar, däggdjur och groddjur som har registrerats som utrotade rapporterar Stockholms Universitet.
Få kan nämna en utdöd växt
De flesta känner till något däggdjur eller en fågel som har dött ut under de senaste århundradena, varav dronten är ett välkänt exempel, eller den asiatiska floddelfinen som ansågs utdöd så sent som 2006. Men det är inte många som kan säga namnet på en utdöd växt. Studien ger för första gången en översikt över vilka växter som dött ut, varifrån de har försvunnit och i vilken takt det har skett.
LÄS OCKSÅ: Ny metod räknar ut nyttan av grönska i stadsmiljön
”Siffrorna är underskattade”
I studien har forskarna kommit fram till att utrotningen av växter har skett upp till 500 gånger snabbare än vad som har varit en normal förlust av arter under jordens historia. Även djur försvinner med en mycket högre hastighet än normalhastigheten, minst 1 000 gånger snabbare, och forskarna tror att siffrorna för växter är underskattade.
Utrotningen av växter är snabbast på öar, i områden med medelhavs- eller tropiskt klimat, till exempel på Hawaii och i Sydafrika. Områden med hög artrikedom och många unika arter som är sårbara för människans aktiviteter. Det visade sig också att träd och buskar, samt arter med begränsad utbredning har störst risk att försvinna. Växter som bara fanns i ett litet geografiskt område och exempelvis var begränsade till en enda ö, som Hawaii i Stilla havet eller Madagaskar i Indiska oceanen.
LÄS OCKSÅ: Många däggdjursarter riskerar att försvinna i snabb takt
Träd behöver längre tid för att fortplanta sig
Forskarna tror att det kan bero på att träd och buskar kan ha mindre fröbanker än örtartade växter, men även på att en del träd behöver leva väldigt länge innan de blommar och sätter frö. En annan viktig orsak är att kunskapen om träd och buskar är större än om örtartade växter något som gör det lättare att bedöma om en art dött ut.
Resultaten tyder på att den ökade utrotningshastigheten kan bero på att arters livsmiljö förändras, vilket i sin tur kan bero på allt från insamling av växter till skogsavverkning. Arter som är begränsade till ett visst område är extra känsliga för den sortens aktiviteter.
LÄS OCKSÅ: Ökade anslag till miljöforskning inom EU
Kartläggning viktig för att förutspå utvecklingen
För att kunna förutspå framtida utdöenden är viktigare att veta var och i vilken sorts miljö en växt lever än vad det är för typ av växt. Förändringar i livsmiljön har en tendens att utplåna de flesta ursprungliga växter, oberoende av deras egenskaper.
Studien visar också att så kallade ”hotspots” av biologisk mångfald, det vill säga områden med exceptionellt hög artrikedom, med många unika arter som dessutom är utsatta för omvälvande livsmiljöförändringar, är viktiga för att förstå globala mönster för utrotningen i dag och i framtiden.
LÄS OCKSÅ: Forskarlarm efter dramatisk minskning av insekter
”Växter utgör ryggraden i väldens ekosystem”
Forskarna hoppas att studien kan bidra till att förhindra framtida utrotning och att de data som har tagits fram kan användas för olika bevarandeinsatser, framförallt i områden där växterna och mångfalden är mindre kända, som till exempel i Afrika och Sydamerika.
– Växter påverkar allt liv på jorden, de förser oss med syret vi andas och maten vi äter, de utgör ryggraden i världens ekosystem. Att växter dör ut är därför dåliga nyheter för alla arter, säger Eimear Nic Lughadha, medförfattare och bevarandeforskare vid Royal Botanic Gardens, Kew.
Av redaktionen
Källa: Stockholms universitet