Varannan förälder till barn med övervikt tycker att barnet är normalviktigt. Fyra av tio föräldrar till barn med övervikt oroar sig för att barnet skall bli magert. Det visar en europeisk studie. I studien framgår att föräldrarna tycker att det finns många hinder för att kunna hålla hälsosamma matvanor och ett annat uttalat problem är att andra familjemedlemmar ”bryter” mot de regler man sätter upp i hemmet.
Susann Regber har som barnsjuksköterska i många år arbetat med barn som har fetma. I sin avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har hon studerat föräldrarnas roll i det hälsofrämjande och förebyggande arbetet för att motverka barnfetma hos yngre barn. Forskningen är en del i en europeisk studie som omfattar totalt 16 220 barn i åldrarna 2-9 år, varav 1 800 bor i Partille, Alingsås och Mölndal.
Viktigt med rätt uppfattning av viktstatus
Föräldrarna fick dels uppskatta sitt barns viktstatus och hälsa, samt beskriva sin egen oro för barnets vikt. Föräldrarnas uppfattning jämfördes sedan med barnens faktiska mätvärden. Då kunde man se att omkring 40 procent av föräldrar till barn med såväl övervikt som fetma oroar sig för att barnet ska bli underviktigt. Bland föräldrar till barn som redan har undervikt är andelen som oroar sig för detta 33 procent. Varannan förälder till ett barn med övervikt i Central- och Nordeuropa uppfattade sitt barn som normalviktigt. I Sydeuropa var samma siffra 75 procent.
– Hur föräldrar uppfattar sitt barns viktstatus är av stor betydelse för att kunna främja en hälsosam viktutveckling. Våra studier visar att föräldrarnas insikter om fetma hos barnen visserligen ökar i takt med barnets ålder och med ökad BMI hos barnet, men också att en viktutveckling i förskoleåldern kan gå från övervikt till fetma utan att nödvändiga livsstilsförändringar vidtas, säger Susann Regber.
Finns många hinder i vardagen
Regber menar att många föräldrar helt enkelt är beroende av objektiv information från till exempel barnavårdscentraler och skolhälsovården för att se tillväxtökningen och kunna agera. Som en del av studierna arrangerade forskarna gruppdiskussioner med barn och föräldrar. I samtalen framhöll föräldrarna att det finns många hinder för att kunna hålla hälsosamma matvanor: långa arbetsdagar, ekonomiska begränsningar, och den ständiga tillgängligheten och marknadsföringen av onyttig mat och dryck. Ett annat problem som lyftes fram var att andra familjemedlemmar som till exempel make/maka, far- eller morföräldrar bröt de regler man satt upp i hemmet.
– Men föräldrarna framhöll också exempel som främjade goda matvanor, som att barn serverades god och hälsosam mat på dagis och i skola, säger Susann Regber.
Rönen i den aktuella avhandlingen bygger på det Europeiska forskningsprojektet IDEFICS, där forskare från olika delar av Europa studerar livsstil, diet och fetma samt dess hälsoeffekter på barn mellan 2 och 10 år.
Av Redaktionen