Många sjuksköterskor och läkare inom primärvården vill prata med patienterna om vikten av näringstillförsel och hälsosamma matvanor mer än vad de gör idag.
Anledningarna till att de inte gör detta idag är framför allt brist på tid och resurser, visar en ny undersökning.
– Nu behöver vårdens beslutsfattare prioritera frågan och ge personalen förutsättningar. Att prata mat räddar liv, säger Anette Jansson, dietist på Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket har med hjälp av TNS-SIFO undersökt hur primärvården arbetar med rådgivning kring matvanor. Resultatet visar att en stor majoritet av vårdpersonalen tycker att det är mycket viktigt att vården arbetar med rådgivning kring matvanor, 61 procent av läkarna och 92 procent av sjuksköterskorna. Även de flesta chefer, 76 procent, är av samma uppfattning.
► Läs också: Goda matvanor minskar cancerrisken – och bidrar till längre livslängd
Hälften vill prata mer om kostvanor
Vårdpersonalen inom primärvården säger att de i ganska stor utsträckning arbetar med rådgivning om matvanor utifrån Socialstyrelsens riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder, 44 procent av läkarna och 76 procent av sjuksköterskorna uppger att de gör det mycket eller ganska mycket. Men samtidigt säger omkring hälften av dem att de skulle vilja arbeta mer med det. De allra flesta menar att tidsbrist är det som hindrar dem från att prata mat med patienterna, 66 procent av sjuksköterskorna och 84 procent av läkarna, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande.
”Att prata mat räddar liv”
Anette Jansson är dietist på Livsmedelsverket. Hon säger i ett uttalande:
– Det är mycket positivt att så många läkare och sjuksköterskor ser samtal om matvanor som viktigt i det sjukdomsförebyggande arbetet, och dessutom vill ägna mer tid åt det. Nu behöver vårdens beslutsfattare prioritera frågan och ge personalen förutsättningar. Att prata mat räddar liv.
► Läs också: Dina matvanor beror på din socioekonomiska status
Stor effekt för individen och folkhälsan
Undersökningen visar att sjuksköterskor generellt tycks vara mer medvetna om matvanornas betydelse för hälsan. Medan både läkare och chefer tycker att det är viktigare att arbeta med rådgivning kring tobak, alkohol och fysisk aktivitet.
– Det är olyckligt att kunskapen inte är allmänt känd om den effekt som bra matvanor har för att förebygga ohälsa. Att arbeta med förändringsarbete kring matvanor kan få stor effekt både för individen och för folkhälsan. Det gäller så klart att alltid utgå från individens vilja och förutsättningar. Men det är bra att tänka på att även små förändringar spelar roll, säger Anette Jansson.
Relaterad läsning (externa länkar):
- En kvantitativ undersökning om rådgivande samtal om matvanor inom primärvården (PDF)
- Ohälsosamma matvanor riskerar den svenska folkhälsan – Debattartikel i Dagens Samhälle 10 februari 2017
- För vårdpersonal – samtal om mat
- Webbutbildningen Samtal och råd om bra matvanor
Av Isabelle G Hedander
Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!