Värt att veta om klimakteriet

Klimakteriet är för många kvinnor en period förknippad med oro och obehag. Det gäller dock inte alla, symtomen är olika för olika kvinnor.
Vad beror det på och vad är det som händer i kroppen vid klimakteriet?

Vad är klimakteriet?
Det är tidsperioden efter menopaus (kvinnans sista regelbundna menstruation) som kallas för klimakterium eller övergångsålder. Äggstockarnas östrogenproduktion sjunker successivt under ett antal år för att så småningom upphöra. Det är främst under denna process som klimakteriebesvären uppstår, men även några år innan menopaus kan man få förkänningar av lindrigare besvär.

► Läs också: Lilla guiden till hormoner

Under hur lång tid är man i klimakteriet?
Äggstockarnas nedtrappning av östrogent hormon sker under en period på upp till femton år. Det är under den perioden kvinnan passerar menopaus och kommer in i klimakteriet. Det är då de regelbundna, månatliga blödningarna upphör och ersätts av mer oregelbundna blödningar. Under det första året efter menopaus kommer normalt en till tre blödningar. Hur länge klimakteriet pågår är väldigt individuellt. Det kan börja i fyrtioårsåldern eller så sent som vid femtiofem. Medelåldern för menopaus är 51 år.

Varför får vissa kvinnor större besvär än andra?
Tre av fyra kvinnor drabbas av någon form av obehag. Intensiteten skiljer sig mycket från person till person. Du kan fråga din mamma om hur hon upplevde klimakteriet. Ärftligheten är en viktig faktor i de här sammanhangen. Andra faktorer som spelar roll kan vara ditt allmänna hälsotillstånd, medicinering och rökning.

► Läs också: Allt fler väljer växtöstrogen mot sina klimakteriebesvär

Vilka är symtomen?

Ett av de första symtomen är torrhet och skavningskänsla i ögonen. Sedan kommer lindriga värmevallningar, svettningar och oregelbundna blödningar då ägglossning inte längre sker varje månad. Det bildas inte någon gulkropp och inget gulkroppshormon, progesteron. Samtidigt sjunker östrogenbildningen sakta. När halten sjunkit under en viss nivå stimuleras inte längre
livmoderslemhinnans tillväxt, regleringsblödningarna slutar och menopausen passeras.

Emotionell labilitet
Humörsvängningar och nedsatt sinnesstämning är vanligt under klimakteriet. Alltifrån att känna sig olycklig till en verklig depression förekommer. Det finns vetenskapliga studier som visar att Remifemin minskar labiliteten.

Sömnsvårigheter
Svettningar på natten stör sömnen med trötthet och irritabilitet som följd. Sömnsvårigheter är ett av de tre vanligaste klimakteriesymtomen. Remifemin motverkar sömnproblem.

Benskörhet – osteoporos
Under klimakteriet påverkas skelettet av den avtagande östrogenproduktionen och skelettet blir skörare ju äldre vi blir. Östrogent hormon verkar specifikt osteoporosförebyggande. Remifemin motverkar inte benskörhet och det är därför viktigt att kombinera Remifemin med tillskott av kalcium, D-vitamin och gärna magnesium.

Värmevallningar och svettningar
De ytliga blodkärlen vidgas okontrollerat och en våg av värme sprider sig i kroppen som
reagerar med svettning. Värmekänsla och rödflammighet kommer helt utan förvarning. Många vaknar på natten ”badande i svett”. Remifemin lindrar värmevallningar och svettningar.

Ömtåligare underliv
Under klimakterieåren blir slemhinnorna i slidan och urinröret tunna och torra med en ökad benägenhet för infektioner som följd. Remifemin återställer inte fuktigheten som östrogent hormon. Det går bra att kombinera Remifemin med de svaga östrogenpreparaten för lokalt bruk som finns receptfritt på apotek.

► Läs också: Balansering av hormonerna – en hjälp i klimakteriet! Så gör du

Av Margareta Nilsson