Betakaroten

Kemi och metabolism
Betakaroten omvandlas i kroppen till A-vitamin då behov uppstår. Karotenoider är pigmentämnen som ansvarar för röd, orange, gul och grön färg i frukt och grönsaker. Det finns cirka 600 karotenoider, alpha- gamma- och betakarotener, av vilka endast ungefär 50 stycken fungerar som ett förstadie till A-vitamin. 1 betakarotenmolekyl kan producera 2 molekyler A-vitamin. En del andra karotensorter beskrivs i kapitlet Fytokemikalier. Betakaroten är värmekänsligt och förstörs vid upphettning. Enzymet betakarotin-15, 15-dioxygenas stimulerar den kemiska reaktionen som omvandlar betakaroten till A-vitamin. Enzymet produceras vid fallande A-vitaminvärden. Omvandlingen av betakaroten till A-vitamin sker främst i levern och i tunntarmsslemhinnan. Förmågan till omvandling av betakaroten till A-vitamin är nedsatt vid genetiska defekter, mask, parasiter, leversjukdom, alkoholism och diabetes samt vid hypo- och hypertyreoidism. Omvandling är också beroende av tillgång till protein, fett, zink och C-vitamin. Betakaroten som inte omvandlas till A-vitamin cirkulerar i blodet samt lagras i kroppens fettvävnad. Det krävs ca 6 enheter blandade karotenoider för att få en enhet A-vitamin. Det krävs cirka 21 enheter (IE) betakaroten för att få en enhet A-vitamin. En orange färg på händerna uppträder vid stor konsumtion av morötter eller morotsjuice på grund av att underhudsfettet är mättat på betakaroten. Upptag av betakaroten är endast cirka fem procent från råkost, upp till 15 procent från kokta grönsaker och upp till 70 procent från tillskott.

Funktion
Betakaroten har väsentligen samma funktioner som redovisats för A-vitamin. Dock fungerar betakaroten som antioxidant och har dessutom följande egenskaper:
• skyddar mot skador i cellulära komponenter.
• minskar risken för solinducerad hudcancer.
• bidrar till att man får snabbare och bättre brun färg vid exponering för sol eller solbadande samtidigt som den skyddar mot solskada.
• motverkar nattblindhet och ögonsjukdomar.
• bidrar i bildandet av hud och epitelvävnad.
• stärker immunförsvarsfunktionerna i kroppen.
• stärker motståndskraften mot förkylningar och infektioner.
• främjar läkning av benbrott.
• har en positiv effekt i behandling av hud, hår, tänder samt gom.
• stärker och stimulera mjälten, tymus, binjurarna och sköldkörteln.
• bibehåller balansen mellan könshormonerna.
• sänker förhöjda kolesterolvärden.
• krävs för leverns avgiftningsprocess av fettlösliga kroppsfrämmande gifter eller endogena restprodukter och motverkar därigenom leverskador.
• främjar matsmältningen.
• ökar kroppens tolerans mot gifter.
• behövs för smörjning av alla membran och för att stärka slemhinnorna.
• minskar cellpermeabiliteten i såväl hud som slemhinnor, varför allergiframkallande ämnen endast med svårighet kan tränga in.
• hindrar skador i cellulära komponenter, speciellt DNA och cellmembran.
• komplement vid cellgifts- och strålbehandling av cancer, förutom hos storrökare.

Tidiga bristsymtom
Betakaroten räknas knappast som ett essentiellt näringsämne eftersom det är ett förstadium till
A-vitamin. Dock är det väl känt att betakaroten har hälsobefrämjande egenskaper, särskilt eftersom det är en av de viktigaste antioxidanterna.

 

Terapeutisk användning
Betakaroten används tillsammans med A-vitamin vid hög dosering för att minska risken för toxiska reaktioner.

Det används liksom A-vitamin vid:
Akne, eksem, psoriasis, torr hud, hudutslag, solbränna (15–30 mg), erytropoetisk protoporfyri–EPP (30–60 mg), nedsatt immunförsvar, förkylningar (15–30 mg), cancer, leukoplaki, akut leukemi (promyelocytisk), (30–60 mg) alkoholism, hypertyreoidism, riklig mens, menssmärtor, övergångsbesvär, artrit, emfysem, bronkit, sinuit, astma, fotsvamp, cystit, diabetes, hjärtsjukdomar, hepatit, migrän, stress, tand- och gomsjuk¬domar, ögonsjukdomar, trötthet.
Av terapeutiska doser får man en snabbare effekt av solbadande (mörkare hy) och samtidigt skydd mot brännskador och skydd mot den oxiderande påverkan av solljus.

Bästa källorna för betakaroten (µg/100g) 1 IE = 0,6 mg karoten
Betakaroten finns i gula och gröna grönsaker samt frukt. Bästa källan finns i starkt grön- och orangefärgade frukter och grönsaker. Den allra rikaste källa av betakaroten är algen dunaliella salina. Det finns också mindre mängder i andra alger som spirulina och klorella.

Bland vanligare födoämnen finns det i:

Morot                             6 800

Persiljeblad                    5 600

Grönkål                          5 350

Sötpotatis                       5 280

Spenat                            3 300

Morotsjuice                    2 620

Mango                            2 350

Papaya                           1 200

Nätmelon                       1 100

Smörsquash                      960

Hubbardsquash                 960

Pumpa (kokad)                   23

Dosering
RDI: 3–6 mg (5–10 000 IE).
ODI: 6–15 mg (10–25 000 IE).
TDI: 15–600 mg (25 000–1 000 000 IE).
Den vanliga husmanskosten ger i genomsnitt 1–3 mg per dag. En växtbaseradkost ger i genomsnitt 6–15 mg.

Toxiska doser
Det finns ingen känd toxicitet. Man får däremot en orangefärgning av huden (karotinemi) som ofta förekommer vid doseringar mellan 26–60 mg (cirka 40–100 000 IE). Detta är helt ofarligt med undantag av toxicitetsrisk hos rökare och de som överkonsumerar alkohol. Doser överstigande 180 mg kan ge lös avföring.

Kontraindikation
Rökare med cancer
Flera studier visar att syntetiskt betakaroten är toxisk för rökare som har cancer. Alkolholister rekommenderas att inte inta megadoser av betakaroten.

Interaktion med läkemedel
Positiv interaktion/ökat behov av tillskott med: antibakteriella medel, antiobesitasmedel, cytostatika, kolesterol- och triglyceridsänkande medel, laxantia, giktmedel, medel vid magsår.

Interaktion med näringsämnen
Upptag ökar om man intar betakaroten med mat och fett.
Megadoser av E-vitamin, över 450 mg hämmar upptag av betakaroten när man tar dessa samtidigt. Höga doser betakaroten ökar behovet av E-vitamin, lutein och lykopen. Brist på zink, C-vitamin, protein och sköldkörtelhormon minskar omvandling av betakaroten till A-vitamin.

Beredningsformer
De 2 främsta formerna är syntetiskt och naturligt betakaroten. Den naturliga formen av betakaroten utvinns ur morotsolja, Dunaliella salina alger samt palmolja. Den naturliga formen erbjuder hela karotenkomplexet, bättre antioxidantskydd, bättre upptag, samt mindre risk för toxicitet än den syntetiska formen.
Betakaroten i tabletter och kapslar finns i 5 000, 10 000 och 25 000 IE.

Nyckelorgan
Lever, lungor, ögon, hud, sköldkörtel och ögonlock.

Absorptionsbefrämjande ämnen
Vitaminer: B-komplexet, kolin, C, D och E. Mineral: Ca, P och Zn.

Synergister
Vitaminer: B2, C, E, B1, B3, B6 och B12. Mineral: Mg, Mn, P, K, Se, Zn och Ca.

Antagonister
Vitaminer: E, D, B1, K, B12, B3 och B6. Mineral: Cd, Fe, Hg, Cu, Ca, Se och Na.

Analyser och mätmetoder
Betakaroten kan mätas i plasma som plasmakaroten.

Exempel på studier, referenser

Lymfocytpåverkan
Dagsdoser på 0, 15, 30, 45 och 60 mg betakaroten gavs till 20 personer i 2 månader. Vid doser över 30 mg sågs en dosrelaterad ökning av lymfocyter (en sorts vita blodkroppar) med markörer för T-hjälparceller mördarceller och interleukin-2-celler. Författarna bedömer att immunförsvarsaktiveringen beror på beta-karotenets karotenoida del.
Watson RR. et al. ”Effect of beta-carotene on lymphocyte subpopulations in elderly humans: evidence for a dose-response relationship”.
Am J Clin Nutr, 1991;53:90-4.

Immunförsvarsstärkande
En studie genomförd av läkare vid Oregon Health Center visade att betakaroten stärkte immunförsvaret hos en del HIV-infekterade personer som dagligen tog det under en månad.
McKeown LA. “Beta-carotene lifts CD4 counts: At dose of 180 mg, study found 17% increase in HIV-infected people”
Medical Tribune, 1993;4:1.

Bröstcancer
I en ettårig studie jämfördes 83 kvinnor med bröstcancer och 113 friska kvinnor. Kvinnor med bröstcancer hade signifikant högre triglyceridvärden. Låga betakarotenvärden var signifikant associerade till cancer men bara om triglyceriderna var förhöjda.
Potischman N. et al. “Associations between breast cancer, plasma triglycerides and cholesterol”. Nutr Cancer, 1991;15:205–15.

HIV
21 HIV-positiva personer fick antingen 180 mg betakaroten dagligen eller placebo i 4 veckor och sedan det motsatta. Betakaroten behandlingen resulterade i en ökning av vita blodkroppar och CD4 jämfört med placebo. Författarna menar att betakaroten tycks ha en immunostimulerande effekt hos HIV-patienter.
Coodley GO. et al. “Beta-carotene in HIV infection”. J Acquir Immune Defic Syndr, 1993;6;272 –6.

UV-skada och cancer
Upprepad exponering för UV-bestrålning reducerar karotennivåer i blodet. Låga karotenvärden ökar risken för UV-skada i vävnad och cancer.
White WS. et al. “Ultraviolet light-induced reductions in plasma carotenoid levels”. Am J Clin Nutr, 1988;47:879 –83.

Livmodertappscancer
I en kontrollerad studie fann man att höga nivåer av karoten i blodet minskar risken för livmodertappscancer med 80 procent.
Brock KE. et al. “Nutrients in diet and plasma and risk of in situ cervical cancer”. J Natl Cancer Inst, 1988;80:580-5.

Höga serumvärden av karotenoider samt selen minskar risken av dödlighet
Bland 632 kvinnor i åldern 70–79 visade sig att de kvinnor som hade höga serumvärden av karotenoider samt selen hade minskad risk för cancer, hjärt/kärl sjukdomar, infektioner och cancer. Låga värden möjliggör mer oxidativ stress och inflammation.
Ray AL. et al. “Low serum selenium and total carotenoids predict mortality among older women living in the community: The Women’s Health and Aging Studies”. J Nutr, 2006;136:172–6.

Alkoholism
I denna studie av alkoholister har forskarna funnit att mycket högt alkoholintag ger en ökning av betakaroten, men personer med leverskador, speciellt cirros, har sänkt halt av betakaroten i blodet. Hos de sistnämnda kan ett tillskott av betakaroten vara rimligt men man måste då kontrollera att personen inte dricker p.g.a. den möjliga hepatotoxiska (leverskadande) interaktionen mellan betakaroten och alkohol.
Ahmed S. et al. “Interactions between alcohol and beta-carotene in patients with alcoholic liver disease”.
Am J Clin Nutr, 1994;60:430–6.

Rökning
Hos 91 afroamerikanskor med låg inkomst jämfördes halterna av karotenoider hos rökare respektive icke rökare. Efter korrigering av flera faktorer hade rökare serumkoncentrationer på 71–79 procent av alfakaroten, betakaroten, kryptoxantin och lykopen jämfört med icke-rökare. Serumkoncentrationerna var lägre hos storrökare.
Pamuk ER. et.al. “Effect of smoking on serum nutrient concentrations in African-American women”.
Am J Clin Nutr, 1994;59:891–5.

Munhålecancer
Åtta kliniska studier har visat att betakaroten och E-vitamin minskar utveckling av leukoplaki (vita fläckar som kan vara förstadium till cancer) i munhålan, även om den sortens okontrollerade studier har begränsningar. Dosintervallen har för betakaroten varit 30–60 mg/dag och för E-vitamin maximalt
600 mg per dag. Den gemensamma teorin är att antioxidanter kan reducera fria radikalers kumulativa skador.
Garewal HS. et al. ”Emerging role of beta-carotene and antioxidant nutrients in prevention of oral cancer”.
Arch Otolaryngol Head Neck Surg, 1995;121:141–4 .

Lungcancer och hjärtsjukdom hos rökare och asbestarbetare
I en stor, dubbelblind, placebo-kontrollerad studie studerades effekten av 30 mg betakaroten dagligen och 25 000 retinol (A-vitamin) dagligen under i genomsnitt 4 års tid. Studien avbröts i förtid då inga positiva effekter kunde ses av behandlingen och resultaten pekade mot att behandling kunde ge ökat insjuknande i lungcaner, ökad risk att dö i lungcancer och hjärtkärlsjukdom hos rökare och arbetare utsatta för asbets.
Omenn GS. et al. ”Effects of a combination of beta caroten and vitamin A on lung cancer and cardiovascular disease”.
N Eng J Med, 1996;334:1150–5.

Cancer hos barn
Serumnivåerna av bl.a. A-vitamin och E-vitamin mättes dels hos 418 barn med nydiagnostiserad cancer, dels hos 632 friska barn. Låga serumvärden hade ett signifikant samband med cancerinsjuknande. Ett samband fanns även mellan betakaroten och leukemi, lymfom, hjärntumörer, skelett- och njurcancer. Forskarna menar att låga vitaminvärden inte är cancerframkallande i sig utan snarare bör ses mer som en försvagning av kroppens försvarssystem i samband med cancern.
Malvy DJ. et al. ”Serum beta-carotene and antioxidant micronutrients in children with cancer”. Int J Epidemiol, 1993;22:761–71.

Karotenrik mat minskar risken för äggstockscancer
Ökat intag av frukt och grönsaker som innehåller hög mängder karotenoider minskar risken för äggstockscancer.
Cramer DW. et al. “Carotenoids, antioxidants and ovarian cancer risk in pre- and postmenopausal women”. Int J Cancer, 2001;94:128–34.

Fett och omvandling av karoten till A-vitamin
Studier har visat att vi inte kan omvandla karotenoider till A-vitamin om det inte finns fett i maten.
Solomons NW. et al. “Plant sources of provitamin A and human nutriture”. Nutr Rev, 1993;51:199-204.

Provitamin A/Betakaroten
Betakaroten är en kraftfull antioxidant. Den har ingen toxicitet, förutom möjlig lätt ökad risk för rökare att utveckla cancer. Tillskott av betakaroten före, under och efter solexponering skyddar huden mot skadliga UV-strålar och hjälper till att förebygga hudcancer. Finns i alla gula, röda, orangefärgade och mörkgröna frukter och grönsaker. Många vegetarianer hävdar att retinol/A-vitaminbehovet kan tillgodoses enbart från karotenoider från vegetabiliska källor. A-vitamin finns endast i animalisk föda.
“Beta carotene and vitamin A: Casting separate shadows?” The Nutrition Report, 10:2.


Skriv ut artikel


Molnen har skingrat sig och skapat ett hjärta av den blå himlen

Bättre hjärthälsa lättare än många tror

Allmänt

Den 29 september varje år inträffar World Heart Day, en dag som skapats för att informera människor världen över om världens ledande dödsorsak: hjärt- och kärlsjukdom. Varje år har dagen ett nytt tema och i år är budskapet att bättre hjärthälsa är lättare än man tror – och att dödssiffran skulle kunna sjunka drastiskt om bara fler visste hur stor skillnad små, enkla förändringar kan göra. Här får du veta mer.

4 värstingar att undvika i din hudkräm

4 värstingar att undvika i din hudkräm

Hud

En hudkräms innehållsförteckning kan innehålla många, långa konstiga ord. Bakom namnen kan det gömma sig ämnen som kan vara allergiframkallande, miljöfarliga och kan störa ditt (och dina barns) hormonsystem – vilket kan få allvarliga följder. Naturskyddsföreningen har listat fyra värstingar i hudvård som alla är tillåtna, och som du alltså själv måste lägga på minnet och hålla utkik efter för att kunna undvika. Alternativet är förstås att välja ekologiskt och miljömärkt – så slipper du memorera denna lista.

D-vitaminstatus påverkar symtombild vid psykisk sjukdom

D-vitaminstatus påverkar symtombild vid psykisk sjukdom

Forskning

Nu kopplar ny forskning D-vitaminnivå till svårighetsgraden av schizofreni. Forskare har upptäckt att D-vitaminbrist kan stå för en del av schizofrenas symtom och deras hypotes är att korrigering av D-vitaminbrist hos personer med sjukdomen - inte minst - skulle kunna minska vissa av de symtom som idag har begränsade medicinska behandlingsmöjligheter.

tips_for_hjartat_580

7 hjärträddare att känna till

Hälsa

Hjärtsjukdom är världens ledande dödsorsak - men det går att skjuta hjärtproblemen på framtiden många år genom att ta hand om sig. Förutom att konditionsträna, förbättra sin puls och på så sätt spara på antalet hjärtslag, finns det även andra tips för att hålla hjärtat vid god vigör. Här är sju tips för hjärtat du bör känna till.

Detta bör du veta om högt blodtryck

Detta bör du veta om blodtryck

Allmänt

Nära en tredjedel av Sveriges befolkning har högt blodtryck, hypertoni. Inte lika många har hypotoni, lågt blodtryck, men de finns där. Vad innebär begreppen egentligen - och vad finns för naturliga åtgärder, som inte inkluderar mediciner? Här är några saker du bör känna till om blodtrycket.

Foto: Pavel Maira

My Martens tips om kost och hälsa

Hälsa

My Martens, känd bland annat som bloggare, träningsprofil samt från TV-programmet "Ensam mamma söker" tycker till om hur man får en mer hälsosam vardag - och berättar hur hon själv gör. Här är hennes tips.

Så många män och kvinnor fejkar orgasm

Så många kvinnor och män fejkar orgasm

Sex- och relationer

Åh, mm, oh... Ååh! Händer det ibland att du fejkar orgasm? Då är du (tyvärr?) inte ensam. Närmare hälften av alla kvinnor och 16 procent av alla män i Sverige fejkar nämligen klimax då och då – var tionde person så ofta som varje gång. Det visar en ny undersökning från RFSU.

D-vitamin uppmärksammas med en egen dag

D-vitaminet uppmärksammas med en egen dag

Kost

Vare sig vi vill inse det eller inte börjar nu hösten att bli ett faktum. Under nästkommande sex månader kommer soltimmarna att vara få, vilket innebär att det blir ännu viktigare att se till att kroppen får i sig tillräckligt med D-vitamin. Av den anledningen uppmärksammar Kurera idag D-vitaminets dag, som inträffar årligen på dagen för höstdagjämningen.

Spermier tappar kraft av solskydd visar ny forskning

Spermier tappar kraft av solskydd visar ny forskning

Gravid/barn

Nästan hälften av alla godkända UV-filter i traditionella solskyddskrämer stör spermiernas funktion vilket kan leda till att spermierna inte klarar att befrukta ett ägg, konstaterar en ny studie från Danmark. Även kvinnor tros påverkas negativt. Forskarnas fynd kan utgöra en del av svaret på varför 10-15 procent av alla par drabbas av ofrivillig barnlöshet - varav många aldrig får svar på varför. "Om fler bara kände till att det finns naturliga solskyddskrämer utan kemiska UV-filter, och att det även går att skydda sig mot solen med hjälp av vitaminer och mineraler, skulle det nog kunna innebära färre hormonella störningar i samband med fertilitet", säger hälsorådgivaren Barbara Rehberg Eintrei.

Till alla särlevande föräldrar: Lägg känslorna åt sidan – sätt era barn först

7 naturliga tips för att slippa urinvägsinfektion

Naturlig hälsa

Ungefär varannan kvinna råkar någon gång ut för urinvägsinfektion, även kallat cystit eller blåskatarr. Även män kan drabbas men gör det inte lika ofta. Ungefär hälften av de som drabbas får återkommande besvär. Urinvägsinfektion uppstår när främmande bakterier vandrar upp genom urinröret till urinblåsan och orsakar irritation. Här är sju tips på hur du slipper drabbas.

Låg fysisk kapacitet stor riskfaktor för ökad dödlighet - men rökning allra farligast

Låg fysisk kapacitet ger ökad dödlighet – men rökning allra farligast

Forskning

Dålig kondition är en större riskfaktor för dödlighet än vad högt blodtryck eller höga kolesterolvärden är. Enbart rökning innebär däremot en ännu större risk. Det visar en studie vid Sahlgrenska akademin, där medelålders män följts upp under totalt 45 år. "Vår studie visar att fördelarna med att vara fysiskt aktiv genom hela livet är tydliga", säger Per Ladenvall, forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

8 sätt att boosta kroppen mot förkylning

Bästa knepen för att slippa förkylning

Naturlig hälsa

Hösten är här och förkylningstider väntar. Här är åtta bästa knepen som gör att du bekämpar förkylningen snabbare, alternativt gör att du kanske slipper bli sjuk alls… Tio om du lägger till sömn och stressreducering - två saker som både kan stjälpa och hjälpa vårt immunförsvar och som förvånansvärt få förstår vikten av att prioritera.

magnesiumrika livsmedel

Forskning ger magnesiumoxid upprättelse

Forskning

Att det är svårt att få i sig tillräckligt med magnesium via kosten har gjort att allt fler svenskar äter magnesiumtillskott. Magnesiumsorterna är många, två vanligt förekommande är magnesiumoxid och magnesiumcitrat där oxid länge ansetts vara sämre än citrat. Den låga statusen har dock varit oförtjänt, senare forskning visar att magnesiumoxid tas upp bättre i cellerna än det mer populära magnesiumcitratet.

Foto: Inger Palm

”Visste inte att magen kunde må så bra”

Mage

I 25 år har Karolina Stenqvist haft problem med magen. Hon blev alltid svullen efter maten och led av förstoppning och magknip. För två år sedan provade hon ett dricka koncentrerad ostvassla som är rikt på kroppsegen mjölksyra, vilket är basen för bra maghälsa. "Ingenting fungerade förrän jag provade detta. Magen blev helt bra och effekten kom snabbt", säger Karolina.

Näringsfysiologens bästa råd: Så är du rädd om ditt hjärta

Näringsfysiologens bästa råd: Så är du rädd om ditt hjärta

Naturlig hälsa

1,4 miljoner människor är drabbade av hjärt-kärl-sjukdomar i Sverige idag, och till stor del beror detta på vår livsstil. Hjärt-kärlsjukdomarna inkluderar alla de sjukdomar som har med hjärtat och kärlen att göra, vilket bland annat är hjärtinfarkt, hjärtsvikt, kärlkramp samt stroke och blodproppar. Anki Sundin, näringsfysiolog och sakkunnig inom kost- och näringslära, tipsar om hur vi kan bli bättre på att ta hand om vårt hjärta.

Högkänsliga har hemliga superkrafter

Högkänsliga har hemliga superkrafter

Hälsa

Är du den som upptäcker en farlig situation och reagerar snabbt för att skydda människor omkring dig? Är du lite av en ”Sherlock Holmes” som ser detaljer och är bra på att dra slutsatser? Känner du på dig när någon mår dåligt eller är du bra på att genomskåda en lögn? Stämmer detta in på dig så kan du vara född med en extra hög känslighet, så kallad högkänslig personlighet.

Energifylld glad kvinna på strand

Mer energi och livslust med bidrottninggelé

Naturlig hälsa

För tolv år sedan var Pia Wåhlmark helt slut av allt arbete hon tagit på sig. Hon slet ändå på med jobbet i flera år efter det, men blev sjukskriven, deprimerad och var utan mens. Med hjälp av tillskott med bidrottninggelé fick hon tillbaka livslusten och glädjen. "Jag var överlycklig att mensen kommit tillbaka och jag är så mycket piggare och gladare nu", säger hon.

Fem tillfällen du kan ha nytta av gurkmeja

5 tillfällen du har nytta av gurkmeja

Kost

Med näringsämnen i vanliga livsmedel kan man både förhindra och uppkomsten och dämpa redan befintliga inflammationer i kroppen. Gurkmeja är ett sådant livsmedel. Här är fem gånger då du kan ha nytta av den gula kryddan.

Allt fler drabbas av prostatacancer – läs mer om naturlig hjälp

Allt fler drabbas av prostatacancer – men det finns naturlig hjälp

Hälsa

Idag, den 15 september, är det internationella prostatacancerdagen. Prostatacancer är den vanligaste cancersjukdomen i Sverige och även den cancerform som tar flest mäns liv. Sjukdomen ökar och för första gången har antalet nydiagnostiserade fall varit fler än 10 000 personer, två år i rad. Här kan du läsa mer om sjukdomen – och om hur du kan förbättra ditt utgångsläge.

Livsmedelsverket larmar: Allvarliga brister i kontrollen av dricksvatten

Livsmedelsverket larmar: Allvarliga brister i kontrollen av dricksvatten

Allmänt

Tänk vad skönt att vi har så rent dricksvatten i Sverige, har många nog tänkt efter en resa till ett land där vatten måste handlas på flaska. Men hur rent är vårt vatten egentligen? Nära var fjärde dricksvattenanläggning i högsta riskklassen kontrollerades inte ens i fjol, visar en ny rapport. Och nu larmas det om att många kommuner saknar såväl resurser som kompetens för att ens kunna utföra tillräckliga kontroller. "Några har allvarliga brister i sin livsmedelskontroll, särskilt när det gäller dricksvattenanläggningar, berättar Cecilia Svärd, chef för Livsmedelsverkets utvärderingsavdelning".

Foto: Pavel Maira

My Martens 10 hälsofavoriter

Intervju

Kurera har träffat My Martens, bloggare, träningsprofil, entreprenör och känd från TV-programmet Ensam mamma söker. Vi bad henne dela med sig av tio hälsofavoriter. Här är hennes lista.