Liten pojke sitter och leker med en polisbil i sitt lekrum fullt av leksaker i olika material

Barnen exponeras extra mycket för miljögifter eftersom de rör sig på golvet och stoppar allt möjligt i munnen. Foto: Malin Duvstedt

Det här finns i en vanlig dammtuss

Hur många miljöfarliga ämnen virvlar omkring i luften hemma hos dig? Kanske bromerade flamskyddsmedel, åtta olika sorters ftalater, PFOS, bly, metylkvicksilver och nonylfenol-dietoxylat?
De här farliga kemikalierna hittade Naturskyddsföreningen i en vanlig dammråtta från ett sovrum i Stockholm. 

Idag lever vi i ett moln av kemikalier. Nästan allt omkring oss tillverkas med hjälp av kemikalier. Det gäller kläder, möbler, elektronik, byggnadsmaterial, rengöringsmedel och hygienprodukter. Dessutom kemikaliebehandlas många produkter för att de ska få vissa egenskaper. Varje dag får vi därför i oss kroppsfrämmande ämnen genom luften vi andas in, maten vi äter och genom att ämnen kommer i kontakt med huden. Alla kemikalier är inte farliga, men det finns kemikalier som är bekymmersamma. En del är svåra för naturen att bryta ner och vissa lagras i vår kropp.

Ung rödlätt söt Ulrika Dahl i rosa linne framför en blå husvägg

Ulrika Dahl, chef för avdelningen för miljögifter på Naturskyddsföreningen.

 

Förr sa man att ”lite skit rensar magen”. Kan man inte tänka så längre? 
– Jag tycker inte att man ska vara rädd. Däremot ska man vara bekymrad och medveten om att en del kemikalier som finns omkring oss idag kan vara skadliga. Det är viktigt att skaffa sig kunskap, säger Ulrika Dahl, chef på avdelningen för miljögifter på Naturskyddsföreningen.

I boken ”Den flamsäkra katten” som getts ut av Naturskyddsföreningen läser jag med stigande ångest att det är giftiga kemikalier i min hudkräm, i konservburkarna i mitt skafferi, i min dator och tv, i min goretexjacka och högst troligt i både duschdraperiet och plastgolven hemma. Här trodde man att man levde hälsosamt när man åt konservtonfisk och sedan tog en promenad i sin goretexjacka.

Varför känner inte alla till rönen om var det finns giftiga kemikalier i vår vardag?
– Det är svårt att kommunicera tydligt om kemikalier eftersom de är så många, finns i olika varianter och har krångliga namn. Sedan tror jag att medias ”giftlarm” kan få människor att slå dövörat till,  säger Ulrika Dahl.

Stor okunskap även bland  forskare

Det är inte bara privatpersoner som saknar kunskap om kemikalierna. Forskarna har faktiskt inte heller full koll. Även om det forskas mer och mer har de senaste 50 årens rekordsnabba industriella tillväxt fått konsekvenser: Nya kemikalier tas fram och börjar användas långt innan forskarna vet vad de har för effekter på människa och miljö.
År 2000 konstaterade EU att 90 procent av de kemikalier som användes flitigt inom unionen (det vill säga mer än 1000 ton per ämne per år) hade man ingen eller ytterst lite kunskap om. Kemikalieindustrins fortsatta expansion det senaste decenniet har knappast snyggat till siffrorna.

Hormonstörare påverkar din kropp

Idag vet forskarna att vissa vanliga kemikalier i vår närhet, till exempel ftalater, bisfenol A och bromerade flamskyddsmedel kan vara hormonstörande. Det betyder att de stör kroppens naturliga signalsystem eftersom de kemiskt sett liknar våra egna hormoner.
Hormonerna styr funktioner som ämnesomsättning, immunförsvar, könsutveckling och vår förmåga att få barn. Det innebär att hormonstörande ämnen misstänks ligga bakom en förfärande lista effekter på vår hälsa: Beteendestörningar, diabetes, fetma, stört immunförsvar, cancer, astma och allergier, missbildade könsorgan, hjärn- och nervskador och hjärt-och kärlssjukdomar, för att nämna några.
Foster och spädbarn är dessutom extra känsliga för hormonstörande ämnen eftersom de utvecklar många vitala kroppsfunktioner under en kort tidsperiod. Om ett foster utsätts för en hormonstörare under en kritisk utvecklingsperiod kan det ge barnet skador eller sjukdomar för livet.

Gränsvärden på gränsen?
Det anmärkningsvärda med just hormonstörande ämnen är att det inte verkar finnas några raka samband mellan dos och effekt. ”Ju mindre desto bättre” gäller alltså inte alltid. Den hormonstörande kemikalien tamoxifen används exempelvis i behandling av bröstcancer, eftersom den hämmar tumörtillväxten i en viss dos. Men i lägre doser stimulerar tamoxifen istället tillväxten av tumörer.
På senare år har man gjort lågdosstudier av hormonstörande ämnen på försöksdjur. Där har man påvisat negativa effekter av hormonstörare i doser så små att man förr inte ens kunde mäta dem.
Myndigheternas rekommendationer för kemikalier, de så kallade gränsvärdena, tar inte hänsyn till forskningen som pekar på att hormonstörarna är farliga oavsett mängd. I boken ”Den flamsäkra katten” förklarar kemikalieforskaren Ingemar Pongratz problemet så här:
– Begreppet ”hormonstörande” anses vara för vagt. Eftersom hormonstörande ämnens skadlighet varierar beroende på hur stor dos en person får i sig och när en person utsätts, kan man inte bevisa att ett ämne alltid orsakar en viss sjukdom. Man kan bara prata om ”förhöjda risker”.

Cocktaileffekten – inte så festlig som den låter
Riskbedömningarna för kemikalier görs idag med utgångspunkt i ett ämne var för sig. Därför behöver man vetenskapliga rapporter som styrker sambandet mellan ett visst ämne och en viss sjukdom.
– Det är jättesvårt att bevisa att ett visst ämne är ensam orsak till en sjukdom, säger Ulrika Dahl och fortsätter:
– Försök med miljögifter på människor görs alltid på djur, eftersom man så klart inte kan ge höga doser miljögifter till människor. Den enda gång människor exponeras är i verkliga livet och då är det väldigt svårt att utesluta inverkan av andra faktorer.
En av de försvårande faktorer Ulrika pratar om kallas för cocktaileffekten. I verkligheten utsätts vi aldrig för en kemikalie i taget, utan för en cocktail av naturfrämmande kemikalier. Ingen forskare vet vad den gör med våra kroppar. Däremot ser man trender på att kombinationer av olika kemikalier kan ge större effekt än den mest farliga kemikalien i blandningen. Ibland mycket större effekt.

Kan man lita på myndigheterna?

När medialarmen om giftiga kemikalier ljuder hänvisar myndigheterna nästan alltid till de rekommenderade gränsvärdena. Detta trots att gränsvärdena inte tar hänsyn till cocktaileffekten, rönen om att hormonstörande ämnen kan vara farliga oavsett dos eller att barn troligen är mer känsliga för kemikalieexponering än vuxna.

Kan man inte lita på myndigheternas rekommendationer?
– Jag kan tycka att gränsvärden är ett väl fyrkantigt och svart-vitt tankesätt, säger Ulrika.
– Bara för att en giftig kemikalie förekommer i 0,1 enheter under det tillåtna gränsvärdet betyder det inte att den plötsligt är hälsosam. Man ska också vara medveten om att gränsvärdena justeras neråt med tiden, i takt med att forskarna lyckas påvisa att ett ämne visst var farligare än man trodde från början.

Många viljor i kemikaliepolitiken

En grundregel inom både svensk och europeisk miljöpolitik kallas för försiktighetsprincipen.
Den innebär att om det finns en vetenskapligt grundad misstanke att ett ämne kan vara skadligt ska man vidta åtgärder för att röja undan risken. Det ska alltså inte behövas hundraprocentiga bevis. Ändå tillåts idag kemikalier som i djurförsök orsakat missbildade könsorgan, reproduktionssvårigheter och cancer.

Varför använder man inte alltid försiktighetsprincipen?
– Det finns en stor tröghet i det politiska systemet. Idag tas beslut om kemikalierestriktioner i EU, där många ska diskutera och komma överens. Det krävs ett stort mod av enskilda nationer att gå före EU i de här frågorna, förklarar Ulrika.
– Nyligen har förbjudit fyra sorters ftalater utan att vänta in EU. Nu riskerar de att dras inför EU-domstolen.

Exponeras trots förbud
Inom EU är några av de farligaste ftalaterna förbjudna i barnleksaker. Däremot är de tillåtna i andra produkter, vilket innebär att barn ändå exponeras för ämnet genom till exempel duschdraperier, plastgolv och hygienprodukter.
– Om man använder försiktighetsprincipen måste man våga ta fajten också. Men det finns också positiva exempel på länder som vågat gå före. Danmark, Belgien och Frankrike var till exempel först med att förbjuda Bisfenol A i nappflaskor och ganska snabbt följde hela EU efter. Nu hoppas jag att Sverige på samma sätt vågar backa upp Danmark om ftalatförbudet, säger Ulrika.

Motstånd från industrin

Det är inte bara de politiska beslutsprocedurerna som gör att forskarnas och miljörörelsens krav på skärpta regler går långsamt. Förslag om skärpningar motarbetas dessutom ihärdigt av kemibranschen. De menar att förslag om skärpta regler skulle drabba tillväxt och sysselsättning hårt.
– Man kan inte sticka under stol med att kemiindustrin med sin lobbyverksamhet är extremt stark. Jag anser att handelsfrihet är något man i de flesta fall ska vurma för. Men när det gäller hot mot folkhälsan måste man använda försiktighetsprincipen. Det görs tyvärr inte alltid idag, säger Ulrika.

Känns det inte hopplöst ibland?
– Jo, absolut. Jag kan känna en stor frustration över att saker går för långsamt. Men det går framåt också. Idag finns en högre medvetenhet bland folk och en större vilja bland politikerna att jobba över partigränserna med de här frågorna.

Kemikaliebanta och dammsug
– Så minskar du hälsoriskerna

Naturskyddsföreningen jobbar vidare för att påverka politikerna. Man ska inte behöva stå i affären och läsa innehållsförteckningar med förstoringsglas, som Ulrika uttrycker det. Om det ens finns en innehållsförteckning.

Vad kan man göra som privatperson för att undvika gifterna?
– Idag kan du inte helt undvika att få i dig farliga kemikalier, men du kan ”kemikaliebanta”. Om du minskar din totala kemikalieexponering kan kroppen förhoppningsvis bättre ta hand om de kroppsfrämmande ämnen du ändå får i dig, säger Ulrika och fortsätter:
– Ett bra tips är att köpa KRAV- och miljömärkt så mycket som möjligt. Märkningen finns för livsmedel och rengöringsprodukter men också för elektronik och leksaker. Försök också att minska på konsumtionen. Produkter som möbler, elektronik eller kläder kan avge en större mängd kemikalier när de är nyinköpta. Det är till exempel bra att tvätta nya kläder en gång innan du använder dem – speciellt om det är barnens kläder. Tänk efter lite extra när du handlar livsmedel eller saker som ska komma i kontakt med barn.

Fråga i butiken

Ulrika rekommenderar också att du visar din affär att du bryr dig.
– Fråga om miljömärkningar. Eller ställ frågan om produkter innehåller någon av de farliga kemikalier som finns på EU:s kandidatlista. Företag har enligt lag skyldighet att svara dig inom 45 dagar. Det bästa är att mejla företagen. Då brukar frågan hamna hos rätt person och så finns det svart på vitt att folk bryr sig. Ju fler vi är som frågar desto snabbare kommer företagen att ta sitt ansvar.
– Ett av mina bästa och enklaste tips är att dammsuga ofta. Dammsug och våttorka! I dammet fastnar nämligen mycket av de giftiga ämnen som kommer från plast, textilier och elektronik i ditt hem. Så när du dammsuger följer kemikalierna med. Glöm heller inte våttorkningen. Den får bort även de minsta damm- och giftpartiklarna, berättar Ulrika.
Jag har aldrig förr känt en sådan överhängande lust att dammsuga.

Av Maja Sönnerbo


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Bella håkansson kollage olika outfits

Sugen på yoga? Så väljer du rätt kläder och utrustning – Experten tipsar

Träning

Bella Håkansson är yogalärare och ayurvedisk livsstilscoach. Hon bloggar på Kurera och hennes önskan är att förmedla yoga till så många människor hon bara kan, på de sätt hon kan. För Bella är yoga så mycket mer än bara kroppspositioner, det är ett holistiskt synsätt – ett sätt att leva. Förutom att vara en genuin yogi är Bella även modemedveten och väldigt stylish. Så – vem passar bättre att svara på frågor om yogamode än Bella tänkte vi på Kurera. Sagt och gjort. Här är hennes svar.

Raw hallonparfait med kanderade mandlar

Raw hallonparfait med kanderade mandlar

Glutenfritt

Du behöver inte vänta till trädgårdens hallon har mognat i sommar för att äta hallonparfait, det går lika bra att använda frusna bär. Här är ett raw – det vill säga glutenfritt och helt veganskt – recept på en riktigt god parfait med kanderade mandlar.

Närbild kyckling

Smittskyddsläkare vill införa säljförbud efter kycklingsmitta

Hälsa

Det bör införas gränsvärden för smittämnen i alla livsmedel. Det föreslår nu smittskyddsläkare efter ett drygt års problematik med campylobacter från färsk kyckling. Även Livsmedelsverket får sig en känga. "Vi smittskyddsläkare anser att Livsmedelsverket nog skulle kunna göra mer med den lagstiftning som finns", säger smittskyddsläkaren Signar Mäkitalo till TT.

sallad med blommor

19 vilda och ätbara växter du ska plocka NU

Kost

Visste du att det finns många vilda växter, blad och blommor som du kan äta? Som är både milda och goda och dessutom erbjuder ett inslag av fräscht nytänk i sommarsalladen? Men med flera av dem har du bara ett fåtal veckor på dig innan de antingen slutar blomma eller blir för beska i smaken. Så yalla yalla – ut och skörda!

Övning: Skrivbordsyoga

Kort övning: Skrivbordsyoga

Träning

Här är en enkel övning från Kureras nya samarbetspartner Yogobe: Skrivbordsyoga. Övningen tar bara två minuter att utföra och innebär förutom ökad rörlighet även en paus som du med fördel kan ta en gång i timmen.

Inger oja

När den dagliga stressen försvann sov Inger bra på natten igen

Naturlig hälsa

Inger Oja, 53, har länge varit trött och stressad på dagarna. Det beror på att hon haft problem med nattsömnen i många år. Hon somnar oftast snabbt men vaknar efter två, tre timmar och ligger sedan vaken fram tills det är dags att stiga upp. Ingenting hon försökt med har fungerat fram tills för ett år sedan när hon provade ett nytt kosttillskott som lovade normalisera nivån av stresshormonet kortisol och ge en bra nattsömn. "Det hjälpte mig redan första natten och jag har sovit djupt och länge sedan jag började med produkten. Det var många år sedan jag vaknade utvilad och fungerade bra på dagarna", säger Inger till Kurera.

Dorotea Pettersson med en stor klocka

Sluta prokrastinera och få saker gjorda i tid

Mental hälsa

Att prokrastinera, skjuta upp uppgifter som behöver göras, är ett vanligt beteende men inte desto mindre jobbigt för de som gör det i stor utsträckning. I sin nya bok ”Jag ska bara … konsten att få det gjort i tid” ger författaren och tidscoachen Dorotea Pettersson råd och tips om hur man tar sig ur prokrastineringsfällan.

ammande spädbarn har ögonkontakt med sin mamma

Ammande mammor upplever bristande stöd från sjukvården

Gravid/barn

Allt fler kvinnor upplever problem med att amma, visar en ny Sifo-undersökning. Många mammor uppger att de tycker stödet från sjukvården är bristfälligt, särskilt om amningen har varit problematisk. Drygt hälften upplever bristande information om amning inför förlossningen och 20 procent är missnöjda med det stöd man har fått efter förlossningen. "Det är otroligt viktigt att utbildad vårdpersonal ger det stöd som efterfrågas", säger Anette Ekström, barnmorska och professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde.

Guide: Så väljer du rätt salt

Hälsa

Visste du att ditt val av matsalt kan ha stor påverkan på din hälsa? Många slentrianköper samma plastburk med raffinerat bordssalt men med ett aktivt val av salt kan din hälsa förbättras. Här får du veta mer.

Barbro Parkatti

Barbro hittade en lösning mot glömskan

Naturlig hälsa

Barbro Parkatti i Skinnskatteberg är 81 år. Hon är pigg för sin ålder och joggar en timme varannan dag tillsammans med hunden Tilda. Något hon haft problem med de senaste åren är minnet. Hon glömmer lätt namn. Men för ett år sedan började hon ta ett kosttillskott som är bra för glömska och är mycket nöjd med resultatet.

Par hånglar på säng

Nej till sex på arbetstid

Politik

En motion om sex på arbetstid har nu fått avslag. Det är kommunfullmäktige i Övertorneå som säger nej till förslaget om att kommunens personal ska få använda sin friskvårdstimme till sex. Det rapporterar P4 Norrbotten.

olika piller

Studie om fytosteroler stöttar tillskott för att sänka sjukvårdskostnader

Forskning

Fytosteroler som kosttillskott kan hjälpa hjärtpatienter – och kraftigt sänka sjukvårdskostnader, enligt en ny studie. Enligt studien skulle 5,3 miljarder euro per år kunna sparas om personer med höga kolesterolvärden ökade sitt intag av ämnet fytosteroler, som finns i växtriket. "En tydlig bild träder fram av de fördelar som kan uppnås genom en mer utbredd användning av kosttillskott hos dem som löper störst risk att drabbas", säger Ingrid Atteryd, svensk ordförande för Food Supplements Europe, i en kommentar.

The Ultimate Vegan Burger med avokadokräm

Den ultimata veganska burgaren med avokadokräm

Mat

Den här underbart goda burgaren är inspirerad av matlegenden Jamie Oliver och hans recept The Best Vegan Burger. De är inte busenkla att göra men går alldeles utmärkt att frysa in, så gör många. Burgarna är dessutom fantastiska att grilla.

hand skriver orden sepsis

Vitaminbehandling kan minska dödlighet i sepsis

Naturlig hälsa

Sepsis, det vill säga blodförgiftning, drabbar omkring 40 000 svenskar per år. Tillståndet verkar dock kunna botas med en blandning av vitaminer och kortison. Det indikerar i alla fall en första observationsstudie från ett sjukhus i USA där vitaminbehandlingen minskade dödligheten från 40 till åtta procent. "Är det så bra som de här preliminära resultaten visar skulle det innebära att vi fick ett kraftfullt behandlingsalternativ till ett av medicinens dödligaste tillstånd", säger infektionsläkare Adam Linder vid Lunds universitet som själv forskar på sepsis, till Sveriges radio.

Flicka går i ljus skog med häst och hund

Pollenallergimedel effektivt även mot pälsallergi

Naturlig hälsa

Pollensäsongen är i full gång och både traditionella pollenmediciner som naturliga alternativ säljer som smör. Men – vad få vet är att vissa pollenknep fungerar förträffligt även mot pälsdjursallergi. När tidningen Ridsport med hjälp av drygt 230 testpiloter utvärderade nytt naturligt pollenmedel mot just pälsdjursallergi upplevde nästan samtliga lindring. En av dem är Robin Oikarinen, som trots kraftig hästallergi valt yrket hovslagare och i och med detta tillbringar större delen av livet i stallet: "Jag kunde minska användningen av allergitabletterna. Hade jag bara varit en stund i stallet istället för större delen av dygnet hade jag nog inte behövt någon medicin alls", säger han till tidningen.

Votering i riksdagen

Riksdagen säger nej till förslaget om obligatoriska vaccinationer

Hälsa

Det allmänna vaccinationsprogrammet bör göras obligatoriskt. Det ansåg riksdagsledamöterna Sofia Arkelsten (M) och Jesper Skalberg Karlsson (M) och lämnade in varsin motion om saken till Sveriges riksdag. Nu har riksdagen fattat beslut i frågan och säger nej till förslaget – och även till förslagen i samtliga inlämnade vaccinmotioner.

Nina bakar i sitt kök

Ninas yrsel och muskelspänningar försvann med magnesium

Hälsa

När Nina Hermansen, 45 år, höll ett alldeles för högt tempo fick hon domningar och yrsel vilket medförde att nattsömnen blev dåligt. Medicinerna hon fick gjorde henne inte bättre, hon blev bara sämre. Plötsligt befann sig Nina i en ond cirkel med en ohälsa som eskalerade. Då bestämde hon sig för att ta reda på vad hon egentligen behövde för att bli frisk igen. Lösningen var ett magnesiumkomplex.

kyckling på grillen

Kycklingbakterierna fortfarande kvar – trots flera åtgärder

Kost

Turerna kring kycklingsmitta har varit många och i sommar pågått under ett år. Under hösten 2016 meddelade Folkhälsomyndigheten att betydligt fler svenskar än vanligt insjuknat till följd av campylobacter – en ökning som efter mycket om och men, bland annat, härletts till ett installationsfel på en av Kronfågels stora anläggningar, där transportlådor sköljdes med förorenat vatten. Men trots att det felet åtgärdades i januari, och att även andra åtgärder vidtagits, smittas fortfarande fler än vanligt av färsk kyckling – och ingen minskning av sjukdomsfallen alls har kunnat ses perioden januari-mars, rapporterar branschnätverket Food Supply.

Kvinna borstar tänderna med en bra tandkräm

Örterna som får tandköttet att sluta blöda

Hälsa

Blöder ditt tandkött när du borstar tänderna? Då har du fått en inflammation som kan vara början till tandfickor och tandlossning. I dag är tandlossning en dold en folksjukdom som faktiskt drabbar varannan vuxen över 50 år. God munhygien är a och o men har du ett blödande tandkött kan du ta hjälp av en munskölj gjord på bland annat ekologiskt odlad salvia, sårläka och rathaniarot. Läkeörterna är antiinflammatoriska och får ditt tandkött att läka och sluta blöda.

färgglad omelett på tallrik

Lunchtips: Grekisk omelett

Glutenfritt

En snabb och enkel lunch full av näring. Utsökt sälta från fetaost, härlig krämighet från avokado och proteiner från äggen. Den goda toppingen med granatäpplekärnor och valnötter ger förutom supernäring även ett skönt tuggmotstånd. Denna måste du testa!

7 tecken på att du inte tål gluten

Hälsa

Att undvika gluten har blivit något av en trend och många upplever sig må bättre med gluten uteslutet ur kosten. Skulle du också må bättre utan gluten? De här symtomen kan du som är glutenintolerant uppleva.