Läkaren gratulerade till det sänkta kolesterolet. Men resultaten berodde inte på medicinen. Marita Larsson hade på eget bevåg bytt statinerna mot rödris.
En dag i februari fick Marita Larsson ett brev. Provsvaren från hennes hälsokontroll hade kommit. Dessvärre såg hennes värden inte helt bra ut, skrev läkaren. Marita hade fått högt kolesterol.
– Mitt totalkolesterol låg på 7,1. Det var för högt skrev läkaren, säger Marita.
Kort test av kolesterolmedicin
I maj fick Marita komma tillbaka för nya prover. Den här gången på fastande mage för att få ett mer korrekt provsvar. Då låg totalkolesterolet ännu högre: 7,9 konstaterade doktorn med en förmodad rynka i pannan. Marita fick kolesterolsänkande statiner utskrivna och en ny tid för provtagning i augusti.
– Jag började äta Simvastasin, som medicinen heter. Men efter bara några dagar fick jag fruktansvärd värk i muskler och leder!
Vanliga biverkningar
Muskelvärk är en av de allra vanligaste biverkningarna av statinmedicinering. Utöver värk är muskelsvaghet och nedsatt njurfunktion vanligt. Marita hade haft muskel- och ledvärk förr, men det här var någonting helt annat, säger hon. Hon hade ont dygnet runt, både när hon satt still och rörde sig. På nätterna låg hon sömnlös på grund av smärtorna.
– Först förstod jag inte vad det var. Sen insåg jag att det var statinerna. Det var det enda jag hade förändrat under den där senaste veckan.
Rödris på prov
Marita frågade om råd på sin lokala hälsokostbutik. Där fick hon tips om att prova på Redasin – ett naturmedel med folsyra, vitamin B6 och B12, Q10 samt rödris. Det röda riset bildas genom att låta en svamp växa på fuktigt, vitt ris. Riset har visat sig vara kolesterolsänkande i vetenskapliga försök.
– Jag bestämde mig då för att sluta med statinerna och istället ta Redasin på prov. Om det inte skulle ha gett någon förbättring på nästa provtagning efter sommaren skulle jag kanske behöva ta statinerna ändå, säger Marita.
Läkaren gratulerade
Efter sommaren gjorde Marita sin tredje kolesterolkoll. I brevet med provsvaren gratulerade läkaren till de fina resultaten: Totalkolesterolet hade gått ner från 7,9 till 6,2 och räknades nu bara som ”lätt förhöjt”. Läkaren rekommenderade att Marita skulle fortsätta med statinerna, eftersom de gav en sådan god effekt.
– Jag blev så full i skratt, säger Marita. Provresultaten var ju ett direkt resultat av att jag hade ätit Redasin i två och en halv månad. Statinerna tog jag bara i en vecka innan jag slutade.
”Inte statinerna som sänkt kolesterolet”
Marita hade inte träffat sin läkare sedan hon tog de första proven och hade inte haft någon möjlighet att berätta att hon hade bytt statinerna mot Redasin.
– Det var absolut inte min avsikt att undanhålla det, säger Marita. Men jag har bara lämnat blodprov hos sjuksköterskor på vårdcentralen och kontakten med läkaren har varit via brev från honom. I februari när vi ses igen ska jag berätta att det är Redasin och inte statinerna som sänkt kolesterolet. Det ska bli spännande att höra vad läkaren säger!
Inga andra livsstilsförändringar
Marita har varit noga med att inte göra några andra förändringar i sin livsstil under denna tid.
– Jag var noga med att inte ändra något annat, eftersom jag verkligen ville veta om det var medicinen som gav effekt, både när jag provade statinerna och när jag provade Redasin.
Slipper biverkningar
Marita har inte känt av några biverkningar från Redasin.
– Muskelvärken som kom av statinerna försvann redan veckan efter att jag slutade med läkemedlet. Jag är jätteglad att jag har hittat något som fungerar!
Marita har även rekommenderat andra att gå över till Redasin.
– Samma dag som jag hade varit på hälsokosten och blivit tipsad om Redasin sprang jag ihop med en bekant som hade haft samma problem som jag. Hon hade börjat med statiner mot högt kolesterol, men fått ont i muskler och leder. Hon bad mig berätta vad jag fick för resultat av att ta rödris. När jag fick mitt provsvar om att Redasin hade sänkt mitt kolesterol, utan minsta biverkningar dessutom, ringde jag henne direkt. Nu ska hon också byta till rödris.
Av Maja Sönnerbo
Kolesterol
Kolesterol eller blodfetter mäts med flera olika mått. Vanligast är att man pratar om totalkolesterolet, som är en sammanräkning av de olika kolesterolvärdena. Enligt läkarpraxis ska totalkolesterolet helst vara under 5 mmol/l (millimol per liter blod).
Totalkolesterol mellan 5,0 och 6,4 räknas som lätt förhöjt, 6,5 till 8 som måttligt förhöjt och över 8 som uttalat förhöjt.
Gärna högt HDL
I en kolesterolmätning mäts också LDL (det onda kolesterolet) och HDL (det goda kolesterolet). Här vill man gärna se låga värden av LDL men höga värden av HDL, eftersom det har en skyddande effekt på hjärta och kärl.
Kolesterolet påverkas av ärftliga anlag men kost och motion spelar också roll.