Annons
Annons

10 riskfaktorer för en obalanserad sköldkörtel 

Sköldkörteln är en osynlig tonsättare som är avgörande för hur vi mår. Med dagens alla ”måsten” kan vi lätt ta fel på vad den bakomliggande orsaken till vårt mående beror på. Kureras expert Fredrik Ölander reder ut vad du kan tänka på för att uppnå en balanserad hormonell hälsa – och riskfaktorerna för en obalanserad sköldkörtel.  

Redaktionen

19 november, 2023
Oigenkännbar vinna håller i en röd sköldkörtel i plast
Dela inlägget

På framsidan av halsen sitter en liten men bestämd tonsättare, likt en fjäril, som vi kallar för sköldkörteln eller tyreoidea. Denna körtel har en avgörande roll i vår kropp då den styr ämnesomsättningen och påverkar vårt känslomässiga och fysiska välbefinnande. 

Sköldkörteln är den som styr kroppens hormoner med hjälp av sköldkörtelhormonet throxin (T4) och trijodtyronin (T3). T4 och T3 påverkar allt från energinivå till viktreglering. För att producera sköldkörtelhormon behöver kroppen bland annat rätt mängd jod. Varken för mycket eller för lite. T3 anses vara den som aktiverar kroppens funktioner.

Två varianter av obalanserad sköldkörtel

I vår hjärna finns hypofysen som är en liten körtel vars uppgift är att frisätta det tyreoidea stimulerande hormonet TSH. Det är TSH som vanliga vården brukar mäta. TSH har till uppgift att känna av balansen av hormon i kroppen och därefter reglera nivåerna. Är sköldkörtelhormonerna låga ökar TSH produktionen och är de höga sänks produktionen. Ett finstämt instrument som är ömtåligt varför vi behöver tänka på några saker för att minimera riskerna för obalanser (se listan bredvid).  

De två vanligaste obalanserna man kan ha är: hypotyreos, en underaktiv sköldkörtel, vilket bromsar ämnesomsättningen och kan leda till trötthet, viktökning och depression. Den andra obalansen är hyperthyreos, en överaktiv sköldkörtel, vilket accelererar ämnesomsättningen och kan orsaka viktnedgång, hjärtklappning och ge ångest. 

LÄS OCKSÅ: Selen stöttar sköldkörteln

Sök de bakomliggande orsakerna

Det är inte alltid helt lätt att ta reda på vad den bakomliggande orsaken till vårt mående kan beror på. Även personalen på vårdcentralen har många måsten varför det är lätt för vården att skylla på stress, klimakteriet eller ålder när diagnos ska sättas. Det hade varit bättre om de i stället hade satt sig ner och frågat om din hemmamiljö, vilka eventuella miljögifter du kan utsättas för, hur din kost ser ut och vilken näringsstatus du har. Bästa blodprovstesterna vid utredning av sköldkörteln är TSH, T3 fritt, T4 fritt, CRP, TPO-ak, TRAK och ibland Tyreoglobin-ak.  

Hälsosamma livsstilsval

Det är viktigt att förstå att sköldkörtelns skicklighet att reglera ämnesomsättningen och påverka vår fysiska och psykiska hälsa är beundransvärd. Genom att förstå dess komplexitet och utmaningar kan vi stämma in på den harmoni som den strävar efter att upprätthålla i vårt liv.  

Hälsosamma livsstilsval och en medvetenhet om vad som påverkar oss kan bidra till att bibehålla en balanserad hormonell hälsa.  

Av Fredrik Ölander

Fredrik Ölander är funktionsmedicinsk terapeut och Kureras expert.

 

Fakta

10 riskfaktorer för en obalanserad sköldkörtel 

  1. Sömn: Otillräcklig eller dålig sömn kan påverka hormonbalansen, inklusive hormoner som reglerar aptit, stress och reproduktion. 
  2. Stress: Hög stressnivå kan leda till ökad produktion av stresshormoner som kortisol och adrenalin. 
  3. Kost: Matvanor påverkar hormonella reaktioner, som insulin vid intag av kolhydrater och leptin som reglerar aptit. 
  4. Träning: Regelbunden motion kan påverka hormonerna positivt genom att frigöra endorfiner och öka hormonerna som är involverade i muskeluppbyggnad och fettmetabolism. 
  5. Miljögifter: Exponering för kemikalier i miljön, som bekämpningsmedel och ftalater i plast, kan störa hormonbalansen och leda till hormonella problem. Men även vanliga hygienartiklar såsom hårprodukter, hudkrämer, skönhetsartiklar. I hushållet finns alla städartiklar, sprayer, rengöringsprodukter m.m. 
  6. Åldern: Hormonella förändringar är vanliga med åldern, inklusive pubertet, klimakteriet och åldrandets påverkan på hormonproduktionen. 
  7. Vikt: Övervikt och fetma kan påverka hormoner som insulin och leptin, vilket kan leda till metaboliska problem. 
  8. Läkemedel: Vissa läkemedel kan påverka hormonbalansen, inklusive preventivmedel, kortikosteroider och sköldkörtelmediciner. 
  9. Alkohol och droger: Överdriven konsumtion av alkohol och droger kan störa hormonbalansen och påverka produktionen av hormoner som testosteron och östrogen. 
  10. Hormonella sjukdomar: Sjukdomar som diabetes, hypotyreos och polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) påverkar direkt hormonbalansen i kroppen.  
Annons
Annons