Annons

E-nummer med hälsorisker att undvika

Listan med E-nummer som används i livsmedel av olika slag är lika lång som omöjlig att förstå. Visste du till exempel att syntetiskt framställda E102 kan orsaka astmaanfall och utslag – medan naturligt utvunna E160d är ofarlig röd färg från tomater?

Carolina Eriksson

Webbredaktör
30 april, 2023
E-nummer med hälsorisker att undvika

Listan med E-nummer som används i livsmedel av olika slag är lika lång som omöjlig att förstå. Visste du till exempel att syntetiskt framställda E102 kan orsaka astmaanfall och utslag – medan naturligt utvunna E160d är ofarlig röd färg från tomater?

Det gäller att skaffa sig hyfsad koll på vad E-numren egentligen står för, särskilt om man strävar efter att äta ekologiskt och så rena råvaror som möjligt. E-nummer används för att förlänga hållbarheten, ge en mer aptitlig färg, förbättra konsistensen eller ge sötma i en stor mängd halv- och helfabrikat och sötsaker. Men även som ytbehandling av frukt och grönsaker.

LÄS OCKSÅ: Här är de miljövänligare textilvalen

330 godkända E-nummer i EU

Inom EU är cirka 330 tillsatser godkända idag, men endast 53 av dem är tillåtna i ekologiska livsmedel. Generellt sett kan det vara bra att veta att E-nummer som börjar på 1 är färgämnen, de som börjar på 2 är konserveringsmedel. Börjar de på 3 handlar det om antioxidationsmedel och de som börjar på 4 är konsistensmedel. Många som börjar på 9 är sötningsmedel, som exempelvis maltitol, erytriol, xylitol och aspartam.

Här nedanför är ett axplock av syntetiska E-nummer med kända hälsorisker, och lika många naturliga E-nummer utan sådana risker. För en fullständig guide till E-nummer, kolla in föreningen Äkta varas guide här!

Annons

5 E-nummer att undvika

  • E 102 – Tartrazin: syntetiskt framställt färgämne som ger gul färg och används i bl a läsk, såser, smaksatta och syrade mjölkprodukter, senap, soppor och fiskrom. Ett så kallat azofärgämne som kan orsaka överkänslighetsreaktioner som astmaanfall, utslag och rinnande ögon och näsa. Har även misstänkts kunna orsaka hyperaktivitet hos barn. Innan Sverige gick med i EU fick det enbart användas i ett fåtal produkter, som cocktailbär, sprit och drinkmixer.
  • E 122 – Azorubin/Karmosin: Syntetiskt framställt rött färgämne som används i godis, läsk och bakverk men även, precis som E102, i soppor, såser, senap och fiskrom. Även det ett så kallat azofärgämne som kan ge upphov till samma hälsorisker som E102. Var förbjudet i Sverige före EU-inträdet och är förbjudet i Kanada och USA.
  • E220– Svaveldioxid: Konserveringsmedel som motverkar bakterier och har utvunnits ur förbränning av svavel. Ger i vattenlösning en syra vars salter kallas sulfiter. Har även antioxidativ effekt. Används i till exempel torkad frukt, frukt- och grönsaksberedningar, potatismospulver, fiskvaror, öl, vin och spritdrycker. Kan orsaka överkänslighetsreaktioner, inte minst hos astmatiker. Under 2022 varnade den europeiska livsmedelsmyndigheten för att säkerhetsdatan är otillräcklig och att vissa konsumenter kan få i sig för mycket svaveldioxid.
  • E127 –Ett syntetiskt framställt rött färgämne som är misstänkt cancerframkallande. Finns i inlagda krusbär och cocktailbär.
  • E 431 – Polyoxietylen (40) stearat: Stabiliserings- och emulgeringsmedel som används i vin. Framställt syntetiskt av etylenoxid och stearinsyra, som är en fettsyra som kan vara tillverkad av fett från djur. Har visat sig cancerframkallande i djurförsök och blev förbjudet i USA redan 1952. Kan även innehålla ohälsosamma biprodukter.

LÄS OCKSÅ: Förbud mot cancerframkallande kemikalier på gång

5 naturligt utvunna tillsatser – utan kända hälsorisker

  • E 100 – Kurkumin: naturligt extraherat gult-orange färgämne, ur roten från växten Curcuma longa, som i mald form kallas gurkmeja. Används i till exempel curry, industriost och margarin.
  • E 160d – Lykopen: rött färgämne framställt ur tomater. Används i bland annat soppor och såser.
  • E 440 – Pektiner: förtjockningsmedel framställt genom extrahering av bland annat apelsin- eller citronskal där pektin förekommer. Används ofta i sylt, som veganskt alternativ till geleringsmedel i godis samt i marmelad. Finns dock i en mer naturlig form och en mer kemiskt behandlad variant, så kallat ”amiderat pektin” som tagits fram för att kunna användas i fler typer av produkter. Vilken variant det är framgår dock sällan i ingrediensförteckningen. Det kan stå 440(i) och 440(ii), där den senare är den amiderade, kemiska varianten och den första (i) är en godkänd tillsats i ekologiska livsmedel.
  • E 163 – Antocyaner: naturligt röd-blått färgämne som utvinns ur framförallt druvskal och svarta vinbär. Används bl a i godis och glass.
  • E 901 – Bivax: ytbehandlingsmedel av naturligt vax som utvinns ur bivaxkakor. Används som ytbehandlingsmedel till exempelvis citrusfrukter, äpplen, persikor, godis, nötter och kaffebönor och är en godkänd tillsats i ekologiska livsmedel.

Källa: Äkta vara och Livsmedelsverket

Av Carolina Eriksson

Annons