5 frågor om mammamagen

Omkring 40 000 kvinnor riskerar varje år att få bestående problem efter graviditet och förlossning.
Problem som ofta klassas främst som skönhetsbesvär av vården.
Kurera tog ett snack med Katarina Woxnerud, naprapat och personlig tränare, om mammamagen, på självaste mammatummy day.

Läs också: Förbered dig med gravidyoga

Hur många kvinnor drabbas av bestående problem efter graviditet och förlossning?
Efter förlossningen drar hela magen ihop sig och då minskar även vanligen avståndet mellan magens muskler. Ett år efter en graviditet antas ungefär en tredjedel av alla kvinnor ha kvar en diastas och en breddning mellan magens muskler. I Sverige innebär det att cirka 40 000 kvinnor riskerar att få en bestående diastas varje år.
Vissa kan få besvär av en diastas på exempelvis tre centimeter medan andra inte har det. Bredden mellan magens muskler verkar vara en av flera parametrar man bör mäta och undersöka för att avgöra om en kvinna har besvär eller inte. Men någonstans går det troligen en gräns för vad kroppen kan hantera, alltså hur bred diasatsen kan vara utan att personen får funktionella besvär. Var den gränsen går vet man i dagsläget inte.

Hur lång tid tar det att ”komma tillbaka” efter graviditet?
Det kan variera mycket. Dels beror det troligen på hur tränad kvinnan var innan graviditeten, hur hon tränade under graviditeten, hur förlossningen gick och om det blev några komplikationer, liksom hur hon rör sig i vardagen. Sedan gammalt brukar man säga att det tar ett år att komma tillbaka och det kan kanske vara klokt att ställa in sig på det tidsperspektivet. Sedan kanske det går fortare. Men ge kroppen tid att läka.
Samtidigt bör man inte bara ligga hemma och vila sig i form utan efter någon månad är det dags att ta tag i sin hälsa och sin kropp. Starta lugnt och öka stegvis.
Förslagsvis startar man redan på BB med att hitta sina bäckenbottenmuskler igen. Och därefter försöka få kontakt med sitt magstöd. Det här är viktiga områden för att man ska fungera bra och känna sig stark i vardagen som när man lyfter sitt barn, bär matkassar och tar barnvagnspromenader.
Parallellt med den här stärkande träningen bör man komma igång med promenader, först kanske bara 15-20 minuter de första dagarna och sedan öka på stegvis. Börja även styrketräna med lätta gummiband och egen kroppsvikt för att få igång säte, rygg, axlar och ben. Enkla övningar med lätt vikt kan de flesta starta med redan efter någon vecka. Undvik att hålla andan när du tränar, då brukar det gå fint. Och starta med upprätta övningar.

Läs också: Olga Rönnbergs sju träningstips till nyblivna mammor

Vad är diastas och hur vanligt är det?
En diastas, eller rektusdiastas som det heter lite mer korrekt, är en breddning mellan magens raka muskler. Det här är något som sker helt naturligt under graviditeten i takt med att barnet växer och tar allt mer plats på insidan. Magen töjs ut och de raka magmusklerna dras åt vardera sida. Man brukar beskriva en diastas som ett avstånd på minst tre centimeter någonstans längs med kroppens mitt. Inför förlossningen antas alla kvinnor ha denna breddning. Med andra ord, alla kvinnor har en diastas inför en förlossning, helt naturligt.

Hur mäter man om man har en diastas efter förlossningen?
En diastas mäts vanligen med fingrarna som mått. Man pratar om antal fingrar man får ner bredvid varandra. För att mäta detta ligger man på rygg på golvet, med böjda ben, fötterna i golvet, och ryggen har vanlig svank. Därefter lyfter man upp huvudet och lite av skuldrorna för att få en anspänning i magens muskler. Lägg in fingrarna över naveln och se hur många fingrar du kan få ner i bredd mellan magmusklerna. Mät därefter dina fingrar för att se antal centimetrar. Mät på samma sätt hela vägen från naveln och upp mot bröstbenet, liksom från naveln och ned mot blygdbenet.

Diastasens bredd kan även mätas i ryggliggande med ett ultraljud. Här utgår man från en viloposition, vilket innebär att de båda måtten kan vara olika eftersom måttet ofta förändras när musklerna arbetar. Det är alltså inte helt enkelt att jämföra olika mätresultat med varandra eftersom måttet skiftar beroende på om man vilar eller hur högt upp man lyfter sitt huvud. Att mäta med ultraljud ger vanligen mer exakta mått än att mäta med fingrarna.
Man brukar även prata om diastasens djup och det innebär hur långt ner du kan trycka dina fingrar mellan magens muskler. En djup diastas innebär ofta att man har svårare att arbeta med den djupare stabiliteten. Den här stabiliteten bör aktiveras automatiskt, men efter en graviditet och uttömning av strukturerna är det många som verkar få svårighet med detta.

Läs också: Knip dig till ett bättre sexliv och snyggare hållning!

Går det någonsin att träna lika hårt och lyfta lika tungt när man fött barn?
Det går att träna lika tungt som innan graviditet, bara man ökar stegvis och är uthållig. Att vila sig i form i några månader och sedan starta med sitt gamla träningsprogram fungerar vanligen sämre. Se det som rehabilitering efter en knäoperation eller om du gipsat ett ben. Då startar du med lättare övningar, tränar knäkontroll, ökar stegvis belastningen och ökar hållfastheten. Först därefter kommer man vanligen tillbaka till mer idrottsspecifik träning.
Den som är yngre när hon blir gravid verkar också ha lättare att komma tillbaka.

Ju äldre mamma desto mer kan hon behöva arbeta för att ta sig tillbaka, och ge kroppen mer tid att stärkas stegvis. Sedan beror det självklart på hur förlossningen och graviditeten förlöpte. Ibland kan kvinnan få förlossnings- och /eller graviditetsskador som gör att strukturerna i kroppen inte tål lika mycket belastning. Men för de flesta går det att komma tillbaka efter graviditeten till tung träning eller träning i stor mängd – bara man ger sig själv tid och ökar stegvis.

Av Tina Harr