Pasta, potatis och ris.
Det finns faktiskt sundare alternativ – det handlar bara om att gräva lite i vår historia.
Här tipsar vegankocken Maximillian Lundin om några bortglömda grödor som är bättre för både vår miljö och hälsa.
Allt fler efterfrågar svensk och närodlad mat, men fortfarande är en stor andel av de grönsaker och grödor som säljs i butik importerade från andra sidan jorden.
Samtidigt har ett stort antal grönsaker och spannmål som tidigare odlats i stor omfattning i Sverige fallit i glömska.
En av de främsta anledningarna till att man slutade odla grödor som gråärta, gotlandslins eller korova beror på att man har velat ha större avkastning på skördarna.
LÄS OCKSÅ: “Kulturspannmål klarar extremväder bättre”
Påverkar mikrolivet i jorden
Det här är synd, menar kocken Maximillian Lundin, som också är Sverigechef på Simple Feast. För ju mer konventionellt vi odlar desto mer negativt påverkas mikrolivet i jorden.
– Att det anses vara mindre problematiskt att odla konventionellt är endast en kortsiktig uppfattning då det finns tydliga samband mellan konstgödning och besprutning av artificiella gifter och urlakning av våra jordar, säger han.
Enligt Maximillian Lundin är det ett säkert kort att odla gamla kultursorter om de odlas i de regioner som de har tagits fram för.
– Dessa sorter har växt och utvecklats tillsammans med vårt klimat och våra jordmåner och är på så sätt bättre anpassade för skiftningar i temperatur, nederbörd, typ av jordmån, insekter och liknande.
LÄS OCKSÅ: Därför behöver du selen
Bättre näringsupptag
Gamla spannmålssorter har också generellt både bättre näringsupptag och innehåller mer mineraler.
– I grova drag kan man säga att dagens industriellt anpassade sådd har en förmåga att absorbera mer vatten i kärnan och därmed blir näringsinnehållet något lägre i relation. Gamla sorter tar också upp ett bredare spektra av mineraler från jorden vilket också visar sig i smak och färg.
Nu träder dock några gamla grödor åter in i rampluset tack vare en rad olika projekt i Sverige genom nätverk som Nordisk råvara och Exceptionell råvara. Men hur tillagar man dem? Här tipsar Maximillian Lundin om fem gamla grödor – och hur du kan använda dem.
-
- 1. Gråärta – Odlades i Sverige redan innan potatisen och blev sedan utkonkurrerad av andra grödor. Innehåller mycket protein och finns i över 40 varianter. Koka dem som kikärtor men tänk på att de tar längre tid då skalet är något tjockare, koka cirka 60-70 min i osaltat vatten. Används med fördel i grytor eller soppor på grund av den poppiga konsistensen.
- Gotlandslins – Odlades brett på Gotland fram till 1800-talets slut. Smaken är nötig och unik. Gotlandslinsen har nu börjat odlats småskaligt igen efter att nästan ha försvunnit helt. Koka dem i 20 minuter efter blötläggning i osaltat vatten. Tillsätt saltet när linserna är krämiga i mitten. Prova att lägga linserna på pizzan, de bidrar med fantastisk smak och konsistens.
LÄS OCKSÅ: 10 kolhydratsnåla alternativ till pasta, potatis och ris - Korova – En klassiker som nu börja komma tillbaka så smått igen. Korovan liknar en rättika i formen men är mycket större. Den är god att äta rå med sin krispighet och sötma. Använd den som du använder morötter, stek lätt, riv eller pickla.
- Svarthavre – Under 1800-talet drabbades områden där svarthavren odlades av stora sjukdomsangrepp och nya förädlade sorter, som vithavre, började odlas istället. Idag finns få odlingar av svarthavre, men den är på uppgång. Den har en smak med toner av mandel. Koka den i lättsaltat vatten och använd den som ris istället. Gör en svensk “minestrone” med svarthavre istället för pasta.
- Emmer – Började odlas för cirka 8 000 år sedan och är en korsning mellan enkorn och ett vildgräs. Emmer har ett högt näringsinnehåll och en unik smak, samt lämpar sig väl för att baka fullkornsbröd. Tänk på att emmer absorberar mer vatten än modernt vete och ger inte samma elasticitet i brödet. Bakar du med emmer så behöver det mer vilotid mellan de olika stegen.
Av Tina Harr