Kvinnor diskrimineras ofta i vårdsammanhang på grund av att den mesta forskning fortfarande fokuserar på män. Det menar Alexandra Charles, ordförande i 1,6miljonerklubben.
Ett exempel, menar hon, är hjärt- och kärlsjukdom som idag är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor – och där unga kvinnors hjärthälsa dessutom blir allt sämre.
– Hjärtforskningen saknar fortfarande genusperspektiv, skriver hon på Kurera debatt.
Hör upp beslutsfattare inom sjukvård och myndigheter – och alla andra. Jag har något på hjärtat.
Så här är det.
Kvinnor utgör 50 procent av jordens befolkning. Trots det är den mesta forskning fortfarande fokuserad på män. Forskning när det gäller olika typer av tillstånd, sjukdomar, behandlingsmetoder och mediciner. Vissa områden är värre än andra. Men – ska det vara så? Det är 2015. Är det inte dags att ta även kvinnors hälsa på allvar?
Ett exempel är området kvinnlig hjärt- och kärlhälsa. Det är dags att kräva ordentliga krafttag för att minska kvinnlig hjärt- och kärlsjukdom!
När det gäller yngre kvinnors hjärt- och kärlhälsa har den försämrats. Varför då kan man fråga sig? Ja, det kan ju bero på faktorer som fysisk inaktivitet, mer stillasittande, ökad stress och obehandlad kvinnlig form av hjärtsvikt. Men jag kan bara spekulera – för hjärtforskningen saknar fortfarande genusperspektiv.
Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland kvinnor. Men vi vet fortfarande alldeles för lite om kvinnlig hjärthälsa. Det är definitivt hög tid att skapa opinion i detta ämne och att satsa forskningspengar även på kvinnlig hjärt- och kärlsjukdom. För att även denna grupp – återigen: alltså hälften av jordens befolkning – ska kunna få en så bra och rättvis behandling det bara går.
Så var börjar vi?
Ja, det finns ett antal punkter som rent realistiskt inte borde vara alltför svåra att uppnå – och som skulle innebära en stor skillnad. Till exempel:
1. Inför allmänna hälsoundersökningar för alla 40- 50- och 60-åringar
Yngre kvinnors hjärthälsa har försämrats. Detta måste tas på allvar.
2. Ställ dig upp!
Svenska kvinnor sitter allt mer, det påverkar hjärt- och kärlhälsan mycket. Det är något vi kvinnor själva lätt kan göra något åt: stå vid våra skrivbord oftare.
3. Fysisk aktivitet som medicin
Sjukvården borde börja tillämpa den fantastiska nya möjlighet som finns sedan ett antal år tillbaka – och börja att skriva ut fysisk aktivitet på recept oftare.
4. Forska mer på kvinnor!
Man bör känna till att kvinnlig typ av hjärtsvikt idag saknar behandling – och att mer forskning behövs!
5. Synliggör och redovisa skillnader på hjärtkliniker
Man ska även känna till att kvinnor underbehandlas med blodfettssänkande medel efter infarkt. Detta bör synliggöras och skillnaderna bör redovisas på hjärtklinikerna. Det skulle kunna leda till en mer jämlik behandling på klinikerna och en bättre uppföljning från myndigheter och beslutsfattare.
6. Bättre statistik och genusmedvetenhet i sjukvårdens kvalitetsregister
Färre kvinnor än män får blodförtunnande medel vid förmaksflimmer. Även samtliga sådana skillnader bör synliggöras och redovisas i alla kvalitetsregister inom hjärtsjukvården.
7. Större fokus på könsskillnader i primärvården
Kvinnor med högt blodtryck underbehandlas och når därför inte upp till de rekommenderade målen. Det behövs mer fokus på könsskillnader i primärvården och mer lokal statistik så att fler kvinnor kan få korrekt behandling. Och återigen – synliggör skillnaderna!
8. En läxa till de kvalitetsansvariga inom hjärtsjukvården
Hjärtforskningen saknar fortfarande ett könsperspektiv. Det är dags att införa köns- och genusaspekter i undervisningen – på alla nivåer. De kvalitetsansvariga inom hjärtsjukvården bör få i uppgift att lägga sitt fokus på att åtgärda – och förbättra – dessa omotiverade könsskillnader och sedan återkoppla med nationell, regional och lokal statistik.
I vissa personers öron låter detta kanske som ett argt ”rödstrumpepåstående” – men vore det så vore det i så fall väldigt bra – för sorgligt nog är följande ett faktum: En stor del av all forskning fram till idag fokuserar på manlig hälsa – och kvinnors hälsa diskrimineras därför ofta i olika sammanhang.
Det finns biologiska, fysiologiska och farmakologiska skillnader mellan kvinnor och män. Det måste man ta hänsyn till – både vid hälsa och sjukdom. Och så klart – inte minst – även vid forskning.
Det är okej att bli upprörd. Jag är upprörd. Men hoppfull. Hur känner du?
Av Alexandra Charles, ordförande i kvinnoföreningarna 1,6- och 2,6miljonerklubben
Kurera debatt är en debattsida för friskvård och naturlig hälsa.
Här ges möjligheten att ventilera sin åsikt, ge replik eller kort och gott skapa debatt.
Sidans debattartiklar och skribenter är fristående från Kurera och behöver alltså inte vara åsikter Kurera delar.
Vill du skriva ett inlägg på Kurera debatt kontaktar du redaktionen på webbredaktor@kurera.se.
Fakta
Alexandra Charles grundade 1998 kvinnoföreningen 1,6 miljonerklubben efter att ha hört hjärtprofessorn och chefen för Centrum för Genusmedicin Karin Schenck-Gustafsson samt gynekologiprofessorn Britt-Marie Landgren berätta om hur mansdominerad forskningen är och hur kvinnor diskrimineras i vården.
Namnet kom sig av det antal kvinnor i Sverige som då var över 45 år. Tio år senare, 2008, bildades 2,6miljonerklubben för de yngre kvinnorna mellan 18 och 45 år.
Hon är även upphovskvinna till 1,6 miljonerklubbens systerorganisationer i Norge, Tyskland, Ryssland och Bryssel.
Klubben arbetar för en bättre och mer rättvis behandling för kvinnor i alla åldrar samt bättre jämställdhet och mer genusperspektiv inom vård och forskning.
De jobbar för att sprida objektiv information om kvinnohälsofrågor, införa det kvinnliga perspektivet i medicinsk forskning och läkarutbildning, verka för bättre vård och kunskap om förebyggande vård samt verka för ett holistiskt seende när det gäller kvinnohälsofrågor – kropp och själ hör samman.
Utöver sjukvården engagerar sig klubben i kvinnors situation på arbetsmarknaden, invandrarkvinnors situation, miljö, ekonomi och kultur.
1,6 miljonerklubben är idag en av landets största kvinnoföreningar och har cirka 33 000 medlemmar.