Metabolism
Denna neurotransmittor tillverkas i kroppen från cystein i levern och från metionin i övriga kroppen.
B6-vitamin krävs för dess omvandling. Metionin byggs inte in i proteiner.
Kvinnor har större behov av taurin än män eftersom kvinnohormonet estradiol hindrar taurinsyntesen i levern. Taurinhalterna i blodet ökar allt eftersom zinkhalterna sjunker. Detta leder till låga halter taurin i hjärnan. Zink är därmed mycket viktigt för taurin.
Funktion
Taurin finns i hög koncentration, speciellt intracellulärt, i centrala nervsystemet, näthinnan, tallkottkörteln och muskler. Taurin gynnar bildning av GABA och motverkar effekterna av glutamat. Taurin är inte en essentiell aminosyra men möjligtvis semiessentiell och ingår i en amininnehållande svavelgrupp. Den tillförs också kroppen genom födan. Taurinets olika roller är ännu inte fullständigt klarlagt. Forskning visar att det krävs taurin i fas 2 i leverns avgiftning. Taurin reglerar biotillgängligheten av kalcium i hjärtmuskeln, blodplättarna och troligen nervsystemet under utveckling.
Dessutom kan den fungera som en antioxidant och som en komponent i biologiskt aktiva peptider som neurotransmittorn glautaurine (gamma-L-glytamul-taurine).
Shils ME. et al. Modern nutrition in health and disease, 8th ed. Philadelphia, Pa: Lea & Febiger.1994; Vol.1:477-485.
Taurinets mest kända funktion är att konjugera gallsalter som emulgerar fett, då den ingår som beståndsdel i den ena av våra 2 viktigaste förekommande gallsalter. Gallsalterna är en förening mellan kolsyra, som bildas ur kolesterol, gallsalter i tarmen, och aminosyran glycin eller svavelföreningen taurin. Gallsalterna är vattenlösliga och emulgerar fettet, d.v.s. omvandlar fettet till många små fettdroppar. En del är så små att de kan tas upp via tarmslemhinnan direkt, men emulgeringen är främst till för att åstadkomma en större yta där tarmens fettspjälkande enzymer kan arbeta. Gallsalterna påskyndar också verkan av bukspottkörtelns fettspjälkande enzym.
Gallsalterna krävs inte bara för absorptionen av vanligt fett utan också för upptaget av de fettlösliga vitaminerna A, E, F och framförallt K. Gallsalterna håller det kolesterol som lämnar kroppen via gallan i lösning och förhindrar bildning av gallsten. Gallsalterna ökar tarmperistaltiken så att tarminnehållet kommer i kontakt med tarmväggen och dess näring kan tas upp av kroppen.
Gallsalterna är inte en utsöndringsprodukt utan ca 90 procent återupptas från tarmen för att åter användas. Brist på gallsalter är inte ovanligt, då aminosyrorna cystein och metionin ofta förekom¬mer i alltför ringa grad i dagens kost.
Man har länge uppmärksammat taurins roll tillsammans med glycin och gamma-aminosmörsyra, som hämmande neurotrans¬mittorer. Vid brist på hämmande neurotransmittorer uppkommer överstimulering och överretning av vissa delar av hjärnan vilket leder till svåra konvulsioner. Forskare vid bl.a. University of Arizona har experimenterat med råttor, hos vilka man framkallat epileptiska anfall orsakade av taurinbrist. Detta indikerar att taurin är ett kraftfullt, selektivt och varaktigt anti-konvultionsmedel. Även hos människor med epilepsi har man funnit att koncentrationerna av taurin är alltför låga medan glycin-nivåerna är klart förhöjda. Antikonvulsionseffekten har även påvisats i studier med människor. Taurin har en uppenbar roll när det gäller att normalisera balansen mellan andra aminosyror, vilken är fullkomligt rubbad vid epilepsi. Brist under barndomen ger anlag för epilepsi, MS och Downs syndrom. Taurin har också visat sig ha en positiv inverkan vid hormonella störningar. Den skyddar hjärtmuskeln från kalium- och kalcium¬brister genom att reglera, med hjälp av manipulation av de osmotiska potentialerna, retligheten hos membranen i hjärtat och får då en antiarytmisk effekt, d.v.s. motverkar avvikelser från den normala hjärtrytmen. Denna effekt har visat sig vara utomordentligt viktig vid bantning där brist på kalium och kalcium annars kan få obehagliga konsekvenser. Under strikta dieter kan tillförsel av svavelrika aminosyror såsom metionin och cystein, grundsubstanser för bildandet av taurin, skydda hjärtmuskeln från kalium- och kalciumbrist. Taurin har en insulinliknande inverkan på blodsockret.
Taurin är den aminosyra som finns i största mängd i hjärtat. Den bibehåller kalium och kalcium i hjärtmuskeln och stödjer därmed hjärtats funktion. Forskarna fortsätter att undersöka dess viktiga roll för hjärtats hälsa.
Studier har påvisat högre halter taurin i hypofysen och tallkottkörteln efter utsättande för naturligt fullspektrum ljus. Människor som inte får tillräckligt med dagsljus kan utveckla mentala störningar och depression som kan vara relaterade till taurinbrist.
Trots att taurinbehoven tillgodoses genom syntesen av metionin eller cystein så betraktas taurin av många näringsexperter såsom en essentiell aminosyra hos barn. Den behöver också tillsättas vid intravenös behandling, vid brist på B6, metionin eller cystein.
Bristsymtom och terapeutisk användning
Hormonobalans, dåligt upptag av fettlösliga ämnen, MS, Downs syndrom, epilepsi, mjölkbrist vid amning, hjärtklappning, hjärtsvikt, hjärt-/kärlsjukdomar, retinit pigmen¬tosa, diabetes, fotosensibilitet, höga bilirubinhalter, förhöjda kolesterolvärden, gallsten, depression, likgiltighet, trötthet, utmattning, sömnstörningar och snabb viktförlust.
Brist hos katt leder till blindhet, men inte hos människa. Möjligtvis kan brist öka risken för epileptiska anfall och hjärtarytmier. Brist kan även uppstå vid alkoholmissbruk, zinkbrist, candidainfektion i tarmen.
Förutom användning av taurin vid ovanstående symtom kan det användas i följande terapeutiska syften:
• vid stress eftersom taurin förbrukas fortare då
• antiarytmisk och hjärtstärkande effekt, liknande digitalis/Lanacrist
• nedsatt immunsystem
• ökar IQ hos patienter med Downs syndrom
• tillsammans med zink vid ögonbesvär
• hypernatremisk uttorkning
• trauma
Källor i kosten
Om du lider brist på taurin kan nivåerna inte återställas enbart genom kosten. Höga halter av taurin finns i animaliskt protein och ägg men existerar inte i vanliga vegetabilier.
Bra källor för svavel och cystein är ägg, vetekli, fisk, ärtväxter, kött, höns, brysselkål, lök, vitlök, pepparrot, kål, råris, sesamfrö, pumpakärnor, havregryn, avokado, ost och mjölk.
Dosering
500–3 000 mg per dag mellan måltiderna, helst tillsammans med fruktjuice.
Toxicitet
Taurin kan stimulera frisättandet av magsyra och kan orsaka ulcerös kolit. Därför bör inte taurin kombineras med intag av aspirin. Får inte intas tillsammans med alkohol. Ökar insulinkänsligheten samt sänker blodsockret.
Kontraindikationer
Personer hyperkänsliga mot taurin och gravida och ammande kvinnor, bör undvika tillskott av taurin eller inta under läkaröversikt.
Synergister
Pyrodoxin omvandlas i kroppen till pyrodoxal 5-fosfat som är den aktiva formen av vitamin B6 vilken är viktig för bildningen av taurin från cystin. A-vitamin, zink och mangan hjälper också till vid bildandet av taurin.
Antagonister
Individer som inte äter någon animalisk föda tros lida brist på taurin. Det finns flera olika sjukdomstillstånd där omsättningen av taurin är hög t.ex. hjärtsjukdomar och anfallssjukdomar. Indirekt kan brist på vitamin B6 minska bildandet av taurin. Aminosyrorna alanin, glutaminsyra och pantotensyra kan hämma taurin metabolismen. Taurinhalterna i blodet stiger när zinknivåerna är låga och resulterar i låga taurinnivåer i hjärnan vilket i sin tur leder till anfall. Hög alkoholkonsumtion och användning av salicylater kan också orsaka taurinbrister. Estradiol minskar bildningen av taurin i levern.
Exempel på studier, referenser
Taurin förebygger och förbättrar diabetes
En liten studie visar att intag av taurintillskott både förebygger samt förbättrar diabetestillståndet hos barn. Blodsockervärden samt njurstatus förbättras med intag av taurintillskott.
Franconi F. et al. “Taurine supplementation and diabetes mellitus”. Curr Opin Clin Care, 2006;9:1:32–6.
Källor
Laidlaw SA, et al. ”Newer concepts of the indispensable amino acids”. Am Clin Nutr, 1987; 46:593–605.
Laidlaw SA. et al. ”The Taurine content of common foodstuffs”. J ParentEnteral Nutr,1990;14:183–88.
Mallinckrodt E. et al. ”Taurine: a role in osmotic regulation in mammalian brain and possible clinical significance”. Life Sci, 1980;26:1561–8.
Paauw JD. et al. ”Taurine supplementation at three different dosages and its effect on trauma patients”. Am J Clin Nutr, 1994:60:203–6.