Funktion
Tyrosin är en icke-essentiell aminosyra som bildas ur aminosyran fenylalanin. Det är en föregångare till sköldkörtelhormonerna, samt dopa, dopamin, norepinefrin (noradrenalin) och epinefrin (adrenalin). Hud- och hårpigmentet melanin härstammar ur tyrosin.
L-tyrosin liknar tryptofan i sitt sätt att tränga igenom blod-hjärnbarriären samt förbättra fall av depression och även minnet. Man menar också att tyrosin i kombination med tryptofan kan ha en bättre sömngivande effekt än tryptofan ensamt. Det har även inrapporterats att den har kunnat hjälpa vissa Parkinsonpatienter. Brist på tyrosin hos kvinnor som använder p-piller kan leda till depression.
Den ökar mental skärpa och bidrar till en balanserad produktion av neurotransmittorer, vilka överför nervimpulser mellan neuroner och påverkar humör och mental skärpa.
Tyrosin spelar en förmedlande roll vid syntesen av neurotransmittorn norepinefrin från aminosyran fenylalanin.
Tyrosin omvandlas till sköldkörtelhormonet tyroxin och är föregångare till de adrenokortikotropa hormonerna (t.ex. adrenalin) och till dopamin, en föregångare till norepinefrin och epinefrin. Eftersom norepinefrin är en aptitdämpande neurotransmittor, åstadkommer denna aminosyra, i likhet med fenylalanin, en minskning av aptiten. Båda dessa aminosyror omvandlas nämligen i hjärnan till norepinefrin.
Denna aminosyra stimulerar också frisläppandet av tillväxthormon som ökar muskelmassan och minskar fettupplagring.
Fria radikaler kan skada proteiner, fetter och nukleinsyror (DNA och RNA) i kroppen. Till antioxidanterna, som minskar effekten av de fria radikalernas inflytande, räknas förutom vitamin A-, C-, E- och B-vitaminkomplex, även aminosyrorna cystein och tyrosin.
Bristsymtom och terapeutisk användning
Parkinsons, impotens, depression, drogavvänjning, rökavvänjning, hypotyreoidism, vitiligo, ADHD.
Tyrosin kan vara effektiv i behandlingen av allergier, särskilt hösnuva. Israeliska experiment visar att tyrosin kan reglera högt blodtryck. Brist leder till låg kroppstemperatur och lågt blodtryck. Den används som en komponent i proteintillskott för patienter som lider av fenylketonuria, en genetisk sjukdom som hindrar omsättningen av fenylalanin, en förelöpare till tyrosin.
Källor i kosten
Biff, skinka, revbensspjäll, gås, kalkon, tonfisk, vetekli, soja, banan, pumpakärnor, sesamkärnor, jordnötter, sötmandlar, Keso, ricottaost, torrmjölk.
Dosering
1 000–3 000 mg per dag på morgonen och vid sängdags om det behövs.
Låga doser är ofta effektivare än höga för att åstadkomma en ökning av neurotransmittorer.
Tyrosin likasom alla enskilda aminosyror bör intas minst 30 minuter före måltider. Det skall helst också intas tillsammans med ett multivitamin-mineraltillskott.
Toxicitet
Personer som lider av migrän bör vara försiktiga eftersom höga doser tyrosin kan utlösa attacker.
Kontraindikationer
Bör inte användas av personer med fenylketonuri, melanom, högt blodtryck, gravida eller ammande kvinnor eller personer som intar MAO-hämmande eller andra antidepressiva läkemedel. Dessa kontraindikationer bör i högsta grad även iakttas vid konsumtion av läsk och annat som innehåller aspartam (Nutrasweet) sötningsmedel som i största del består av L-fenylalanin. Svensk forskning testar tyrosin mot schizofreni, världens första randomiserade och kontrollerade studie med tyrosinbehandling.
Synergister
Folsyra, koppar, C-vitamin.
Antagonister
Eftersom tyrosin behövs vid stress har kronisk stress en tendens att minska tyrosinnivåerna i hjärnan vilket kan leda till svårigheter att förstå, få ett grepp på saker och ting. Dieter som inte innehåller något kött kan leda till tyrosinbrist eftersom frukt, grönsaker och sädesslag endast innehåller låga halter.
Norepinefrinförelöpare: tyrosin och fenylalanin
Tyrosin är förelöpare av norepinefrin, och L-fenylalanin är också förelöpare för dopamin, en annan neurotransmittor som kan spela en viktig roll i samband med depression. Följande tabell visar tillverkning av katekolaminer från tyrosin. Kom också ihåg att en del av tyrosinet även kommer att omvandlas till sköldkörtelhormonet tyroxin.
Exempel på studier, referenser
D-fenylalanin och depression
I en öppen studie behandlades 11 patienter med svår depression med D-fenylalanin (350 mg per dag) under 4 veckor. Forskarna fann inget bevis, men förslog en ny utvärdering med mycket högre doser. Senare blev det positiv respons hos 31 av 40 deprimerade patienter med stora doser av L-fenylalanin (upp till 14g per dag).
Mann J. et al. ”D-fenylalanin in endogenous depression”. AM J Psych, 1980:137:1611–12.
Sabelli HC. et al. ”Clinical studies on the fenylalanin hypothesis of affective disorder”. J Clin Psych, 1986;47:66–70.