Antibiotika betyder ”mot liv”, probiotika betyder ”för liv” eller livsbefrämjande. Antibiotika har räddat livet på miljoner människor under de senaste 50 åren. Tyvärr har den alltför ofta använts i onödan och därmed också skapat besvär. Antibiotika dödar farliga bakterier men dödar också kroppens egna goda bakterier så att tarmens känsliga ”ekosystem” kommer ur balans. Denna dysbios (felaktig balans i tarmfloran) gynnar en ökad tillväxt av ovänliga bakterier, svamp, parasiter och virus. Antibiotikans negativa effekter på normalfloran beror på dess spektrum.
Bredspektrumantibiotika ger som regel svårare störningar på ekologin än antibiotika med ett smalt spektrum. De negativa effekterna av antibiotika kan delas in i fyra reaktioner som nedsätter kroppens normala funktion:
• nedsatt immunförsvar
• överväxt av skadliga bakterier
• överväxt av svamp och parasiter
• antibiotikaresistenta mikroorganismer.
• Antibiotikarelaterade besvär:
• diarré
• urinvägsinfektion
• svampinfektion
• ökad infektionskänslighet
• allergi och intolerans mot födoämnen.
OBS! Det kan ta mellan tre månader upp till ett år efter en antibiotikabehandling innan bakteriefloran stabiliserat sig. Efter många antibiotikakurer kan bakteriefloran bli kroniskt försvagad och ett kontinuerligt behov av probiotikatillskott uppstår. Inta alltid probiotika under, och flera månader efter, en antibiotikakur. Inta probiotika minst 4 timmar efter intag av antibiotika.
Använd inte antibiotika i onödan
Vid infektionens tidiga stadier får man oftast en mycket framgångsrik behandling med milda biologiska medel och behöver inte ens använda antibiotika:
- Lokal infektion kan ofta åtgärdas med kolloidalt silver och/eller vitlöksomslag.
- Parasiter kan behandlas med örterna Artemisia annua, kvassia och vitlök eller kombinationen färsk valnöt, nejlika, malört och vitlök. Ät gärna någon deciliter med pumpakärnor varje dag.
- Vid febertillstånd kan man i första hand använda Echinacea (Echinacea angustifolia) som har antibiotiska egenskaper förutom att den stärker kroppen vid feber. Fläderblomste är både svettdrivande och febernedsättande och fläderbärsextrakt, kolloidalt silver, propolis, grapefruktskärnextrakt är alla effektiva mot mikrober.
- Virusinfektioner kan behandlas med:
• höga doser C-vitamin: 1 000–2 000 mg varannan timme tills man får lös mage. Doseringen minskas då med 500-1 000 mg per dag och intas tills infektionen är under kontroll. Avtrappningen bör ske successivt.
• höga doser A-vitamin (50 000–300 000 IE) under infektionens första dagar. OBS! Höga doser A-vitamin under flera veckors tid kan ge toxiska bieffekter.
• zink är det viktigaste mineralet för immunförsvaret. Ta gärna 60–100 mg per dag under infektionens första vecka och trappa sedan ned successivt till 20–60 mg. - Använd probiotiska tillskott
- Vid urinvägsinfektioner har tranbärsextrakt visat sig vara ett utmärkt alternativ som förebyggande medel och även för behandling. C-vitamin, mjölonte/tinktur (Uva ursi) och vitlöksvatten är utmärkta komplement vid urinvägsinfektioner.
- Efter en operation rekommenderas extra stora doser A-vitamin, C-vitamin, zink, B5-vitamin och probiotiska tillskott.
- Använd läkemedel när det behövs. Det finns tillfällen när man har aggressiva svamp-, parasit- och bakterieinfektioner där örtmediciner och probiotika inte räcker till. Man kan då behöva specifika antiobiotika- eller parasitdödande medel. En CDSA- eller parasitanalys från Genova Diagnostics (Scandlab) visar vilka örter och läkemedel som slår ut de bakterier, svamp eller parasiter man drabbats av. Använd gärna höga doser av C-vitamin (2 000–10 000 mg) tillsammans med antibiotikabehandling. Antibiotikabehandlingen blir mer effektiv, och immunförsvaret får extra stöd, samt att leverns naturliga avgiftningsförmåga förstärks.