Annons
Annons

Arbete med förebyggande kostråd går långsamt

Det är allmänt känt att goda matvanor ger stora hälsovinster. Men trots att Socialstyrelsen kom med riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder redan 2011 går det trögt med det förebyggande arbetet inom vården.

Redaktionen

27 april, 2018
Arbete med förebyggande kostråd går långsamt
Dela inlägget

Det är allmänt känt att goda matvanor ger stora hälsovinster. Men trots att Socialstyrelsen kom med riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder redan 2011 går det trögt med det förebyggande arbetet inom vården.

Enligt en ny undersökning från Livsmedelsverket behöver mer göras för att patienter ska få ett bra stöd i att förbättra sina matvanor. I undersökningen intervjuades representanter för 18 landsting och regioner.

Vetenskapligt stöd ifrågasätts
Dåliga matvanor är idag den största riskfaktorn för ohälsa i Sverige. Samtidigt har det gått trögt för landstingen att börja arbeta förebyggande med bra matvanor, skriver Livsmedelsverket i ett pressmeddelande. Orsakerna uppges vara flera. Som exempel angavs att matvanor är ett svårt och komplext ämne, att det vetenskapliga stödet för kostråden ifrågasätts och att arbetet i viss mån saknar stöd från politiker och ledning.

LÄS OCKSÅ: Hjärthälsan påverkas av livsinställningen

”Lång väg kvar”
– Precis som det tar tid att förändra sina matvanor, har det tagit tid för primärvården att ställa om till att arbeta mer förebyggande. Det finns fortfarande mycket kvar att göra innan alla landsting och regioner kan erbjuda ett bra stöd till personer som behöver hjälp att förbättra sina matvanor, säger Åsa Brugård Konde, nutritionist på Livsmedelsverket i pressmeddelandet.

LÄS OCKSÅ: Sverige bidrar till att stoppa internationellt matfusk

Stor variation på utbildningarna
I intervjuerna framkom att flera landsting och regioner har utbildat personal om matvanor och andra levnadsvanor. Men vilka som utbildas och i vilken omfattning varierar stort. I de flesta fall saknas en plan för hur personalen ska fortsätta utbildas på sikt, det saknas även uppföljning av de utbildningar som genomförts.
– Skillnaderna tycks vara stora mellan landstingen i hur mycket de arbetar med matvanor och satsar på kompetensutveckling, säger Åsa Brugård Konde, som menar att de stora skillnaderna innebär att möjligheterna att få hjälp idag beror på var i landet man bor.

LÄS OCKSÅ: Nu ska fler livsmedel få tillsatt D-vitamin

Efterlyser stöd från myndigheter
Det kunskapsstöd och de verktyg som finns idag är bra enligt de som intervjuats men många efterlyser mer stöd från Livsmedelsverket och andra myndigheter med att göra chefer och politiker uppmärksamma på hur viktigt det är att primärvården arbetar förebyggande med bra matvanor och vad som krävs för att det ska fungera.

Av redaktionen

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!

Annons
Annons