Att spädbarn skriker är inte så konstigt i sig. Det är ju faktiskt det enda sättet den nyfödda har att uttrycka sig på.
Oftast löser det sig med lite närhet till mamma eller pappa.
Men när det pågår i timmar, varje dag, då kan det finnas skäl börja misstänka kolik.
Kolik går under flera namn. Ibland säger man bara kolik eller så används begreppen spädbarnskolik alternativt 3-månaderskolik. Den gemensamma nämnaren är att det inträffar under barnets första månader i livet.
Hur vet man då om det rör sig om vanligt skrik eller kolik? Först och främst är kolik-skriket ofta väldigt intensivt, barnet gråter otröstligt och blir rött i ansiktet. Vanligaste tidpunkten på dagen som barnet är ledset brukar vara på eftermiddagarna, ungefär vid samma tidpunkt varje dag.
LÄS OCKSÅ: Överkänslighet mot mjölkprodukter
Bryts av med lugna perioder
Skrikperioderna kan varvas med lugna perioder, men snart sätter barnet igång igen. Man brukar också kunna se på det lilla barnets kropp att det rör sig om kolik: barnet drar upp knäna eller sträcker dem rakt ut, kanske knyter händerna spänt och både släpper sig och rapar.
Koliken är ofta som mest besvärlig vid sex till åtta veckors ålder.
Cirka 10-20 procent av alla barn drabbas av spädbarnskolik och man vet faktiskt inte exakt varför. En intressant aspekt är att det inte påverkar barnets utveckling – barnet äter bra och följer sin normala viktutveckling under kolikperioden.
Några saker tror man dock påverkar eller spelar in för att skapa kolikanfallen. Det rör sig bland annat om att barnet kan vara överkänsligt mot något i bröstmjölken eller modersmjölkersättningen. Barnet kan också få i sig luft under matningen, vilket kan orsaka spänningar i mag-tarmsystemet.
LÄS OCKSÅ: Ammar du? Då behöver du troligen mer D-vitamin
Känsligt tarmsystem under utveckling
När ett barn föds är tarmsystemet nämligen inte färdigutvecklat. Dels har tarmens rörelsemekanism, peristaltiken vilket är den som utgör tarmens transporterande förmåga, inte nått full funktion.
Tarmfloran har inte heller utvecklats fullt ut, det vill säga den flora av mjölksyrabakterier som både skyddar mot oönskade bakterier och som även hjälper till med närings- och vätskeupptag är inte tillräckligt omfångsrik. Skälet till att detta är att de goda bakterierna ”flyttar in” först i samband med förlossningen och därför inte haft tillräckligt med tid för att bygga upp en fullgod bakteriekultur i tarmen.
LÄS OCKSÅ: Tre ämnen att undvika till din bebis
Tarmfloran skiftar
Det lilla barnets tarmflora har alltså precis kommit igång, och starten på tarmflorans utveckling avgörs av olika faktorer.
Svensk forskning har visat att sammansättningen kan variera beroende på förlossningsmetod och om barnet får bröstmjölk. Man vet ännu inte hur dessa skillnader kan påverka – bara att det finns skillnader i tarmfloran och dess utveckling utifrån dessa faktorer.
Ett sätt att bygga upp den sköra tarmfloran hos spädbarnet är genom tillskott av mjölksyrabakterier.
Goda tarmbakterier
Ett bra alternativ att stötta tarmutvecklingen kan vara att ge ett bredspektrum-tillskott med de grundläggande goda tarmbakterierna bifidobakterier och laktobakterier. Detta sätt rekommenderas ofta av till exempel barnavårdscentralen och stöds av vetenskapliga studier.
Lactiplus Baby Barndroppar är ett sådant tillskott. Dropparna innehåller hela 60 miljarder levande mjölksyrabakterier från fem verksamma stammar. För precis som hos vuxna, är det floran av arbetsamma och nyttiga tarmbakterier som hjälper tarmen att ta hand om födan och se till att utvinna näringsämne och vätska. Innan den goda bakteriekulturen hunnit utvecklas fullt ut, kan det uppstå en obalans som ett tillskott av mjölksyrabakterier kan hjälpa till att ställa till rätta.
Kolik är ofta väldigt påfrestande för föräldrar som upplever en maktlöshet över att se sitt barn gråta eller skrika otröstligt under flera timmar varje kväll och natt. Nedan följer några tips som du kan prova själv för att hjälpa barnet.
LÄS OCKSÅ: Långtidsstudie: Flera miljögifter i bröstmjölk minskar – men andra ökar
8 tips vad du kan göra själv för att hjälpa barnet
• Minska risken för att barnet sväljer luft vid amning, genom att låta så mycket som möjligt av vårtgården vara i barnets mun.
• Vid flaskmatning – minska hålet i nappen.
• Se till att barnet rapar under och efter måltiden.
• Prova magdroppar med bifidobakterier/laktobakterier för att hjälpa tarmfloran att fungera som den ska.
• Prova olika typer av mjölkersättning, även komjölksproteinfri kost.
• Sluta röka, rökande mödrar har oftare kolikbarn än genomsnittet.
• Prova spädbarnsmassage. Ibland har barnavårdscentralen kostnadsfria kurser.
• Glöm inte att personalen på barnavårdscentralen har stor erfarenhet av spädbarnskolik och kan ge ytterligare råd och tips.
Av Redaktionen
Källor: Vårdguiden 1177 , Trygg Hansa, LactiPlus Baby Barndroppar