Pumpa halloween

Buuu – Därför tycker vi om att bli skrämda

Varför kan vi ibland njuta av att bli riktigt rädda som när vi ser en skräckfilm eller går in i spökhuset på nöjesfältet medan vi knappast njuter av att bli jagade av en främling en mörk natt. Skillnaden ligger i vår hjärnas förmåga att bedöma sammanhang och en känsla av kontroll menar experter på området.

Rädsla har funnits sedan tidernas begynnelse, det är en grundläggande och djupt liggande överlevnadsinstinkt som utvecklats genom historien för att skydda levande organismer mot det som kan hota deras existens. Rädsla kan vara något så enkelt och subtilt som en antenn hos en snigel som dras in när den vidrörs, det kan också vara något så komplext som existensiell ångest hos en människa skriver forskarna och psykiatrikerna Arash Javanbakht och Linda Saab, vid Wayne State University på The converation.

Samma signaler styr rädsla som styr glädje
Om man ser till hjärnan och människans psykologi är det samma signalsubstanser som är triggar vår fly-eller-fäkta-respons som även styr mer positiva upplevelser som glädje och upphetsning, skriver de. Därför är det logiskt att den upphetsning vi känner när vi blivit uppskrämda även kan ha en positiv sida. Men vad är skillnaden på att uppleva spänning och att vara skräckslagen på riktigt?

 

Förståelse för sammanhang är avgörande
Psykiatrikerna förklarar det hela med att det rör sig om sammanhang. När vår tänkande hjärna ger respons till vår känslohjärna upplever vi att vi en känsla av trygghet och vi kan snabbt förändra vår upplevelse av rädsla till en känsla av upphetsning. Som exempel nämner de att när du går in i nöjesfältets spökhus och förväntar dig att ett spöke ska komma och skrämma dig – då vet du att det inte föreligger något verkligt hot och du kan snabbt omvärdera din upplevelse från rädsla till att känna dig road. Till skillnad från om du skulle gå i en mörk allé en kväll och någon börjar jaga dig, då skulle både den känslomässiga och den tänkande delen av din hjärna vara överens om att det var en farlig situation och att det var dags att lägga benen på ryggen.

LÄS OCKSÅ: Deprimerade dras till det negativa

Men hur gör hjärnan då detta?
Rädsla börjar i hjärnan och sprider sig ut i kroppen som anpassar sig för den bästa reaktionen för situationen – om det är att fly eller att stanna och ta striden. Denna reaktion startar i den del av hjärnan som kallas amygdalan. Amygdalan aktiveras till exempel när vi ser ett ansikte som visar en känsla, särskilt om den känslan är rädsla eller ilska. Ett hot såsom åsynen av ett rovdjur triggar rädsla i amygdalan som i sin tur aktiverar andra områden i hjärnan som förbereder oss bland annat genom att påverka stresshormoner. Det påverkar också det sympatiska nervsystemet vilket får flera konsekvenser i kroppen – hjärnan blir hyperalert, pupillerna vidgar sig och vår andning ökar, precis som pulsen. Och kroppsfunktioner som inte är fullt så viktiga för vår omedelbara överlevnad som till exempel matsmältningen sätts på sparlåga.

Vi blir försäkrade att allt är OK
Hippocampus – en annan del av hjärnan – är starkt sammanlänkad med amygdalan. Här tolkas det vi uppfattar som hot och hjälper oss bedöma om hotet är verkligt. Till exempel att se ett lejon i det vilda kan och bör trigga stark rädsla medan om vi ser ett på ett zoo är det mer troligt att vi tycker att det är gulligt. Detta beror på att hippocampus sätter saker i ett sammanhang och genom det dämpar amygdalans rädsloreaktion. Lite förenklat kan man säga att vår tänkande hjärna försäkrar vår känslohjärna att allt är OK.

LÄS OCKSÅ: Anders vill vidga ramarna för vad som anses normalt

Lär genom erfarenhet och instruktion
Men hur lär vi oss då att förstå skillnaden? I likhet med andra djur lär vi oss rädsla genom egna erfarenheter som att bli anfallen av en argsint hund eller genom att se det hända någon annan. Men vi människor har även den unika förmågan att kunna lära oss genom att bli instruerade alltså genom att någon talar om för oss eller genom läst information. På liknande sätt lär vi oss trygghet som till exempel att se någon kela med en tam och vänligt sinnad hund.

Varför tycker vi då om att bli rädda?
Rädsla distraherar oss, vilket kan vara en positiv upplevelse. I det ögoblick något skrämmande inträffar är vi på helspänn och allt som vi vanligtvis går och grubblar över är som bortblåst som bråk på jobbet eller det där provet vi måste göra – det tar oss direkt till nuet. När vi dessutom delar upplevelsen med andra kan vi också märka att känslorna smittar – vi är sociala varelser och lär oss av varandra. Så när du tittar på din vän inne i spökhuset och ser att hon slutat vara rädd och istället skrattar kan du plocka upp hennes känsloläge vilket kan ha en positiv inverkan på ditt eget.

LÄS OCKSÅ: Därför är tystnad viktig för hjärnan

En känsla av kontroll
Även om alla dessa faktorer – sammanhang, distraktion och social inlärning har inflytande på hur vi upplever rädsla så är den gemensamma nämnaren en känsla av kontroll. När vi kan skilja på vad som utgör och vad som inte utgör ett hot, sortera in upplevelsen i facket för ofarlig händelser och istället njuta av spänningen har vi en känsla av att vi har koll på läget och känslan av kontroll är avgörande för hur vi upplever och reagerar på rädsla. När vi kommit över vår första reaktion att fly eller slåss känner vi oss istället nöjda och litar på vår förmåga att möta det som skrämde oss.

Rädsla kan även vara sjuklig
Rädsla kan också slå över i sjukdom och orsaka stora problem i en människas liv, skriver experterna. Nästan var fjärde vuxen har upplevt någon form av ångestproblematik någon gång i livet och nästan var tionde har upplevt posttraumatisk stress. Ångest och sjuklig rädsla kan uttrycka sig på många olika sätt och startar ofta i unga år.

Översättning av Nina Törmark

Källa: Texten är en fri översättning av artikeln ”Why We Love to Be Scared, According to Science” av psykiatrikerna Arash Javanbakht och Linda Saab, vid Wayne State University ursprungligen publicerad på brittiska sajten The conversation.
The Conversation

Vill du lära dig mer om hjärnan?
Gå in på Kureras ”Hjärnklok skola” och låt kiropraktor Marin Fransson lära dig mer. 

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

negin aghili, hud burka

Hudterapeuten Negin har koll på mineralriket

Hud

För snart fem år sedan öppnade hudterapeuten Negin Aghili sin salong och butik i Hornstull på Södermalm i Stockholm. Dit söker sig de som vill arbeta med huden från både ut- och insida. Kurera har varit på besök och diskuterat näring för huden med Negin.

Nu ska fler livsmedel få tillsatt D-vitamin

Politik

Brist på D-vitamin är vanligt på våra breddgrader bland annat då det är svårt att få i sig i tillräcklig mängd på vinterhalvåret. Från 16 maj 2018 ska fler livsmedel berikas med D-vitamin. Fler sorters mjölkprodukter, vegetabiliska drycker som havredryck samt matfetter omfattas. Dessutom höjs nivåerna jämfört med tidigare.

svenska_algen_har_gjort_succe

Svenska hälsoalgen har gjort succé världen över

Antioxidanter och fria radikaler

Trettio års forskning har visat att astaxanthin, naturens starkaste fettlösliga antioxidant, är antiinflammatorisk och påverkar flera olika delar av kroppen. Den kan ge mer energi, förbättra uthållighet och återhämtning efter träning samt förebygga torra ögon och skydda magens slemhinna. Det forskningen har fokus på just nu är att förstå varför astaxanthin förbättrar orken och stärker immunförsvaret.

Konferens visade på många vägar bort från medikalisering

Trendspaning

I en tid då psykiatrin är i blåsväder med avslöjanden i SVTs "Uppdag granskning" om patienter som avlider under bältesläggning inom slutenvården och elchocks-behandlingar som kryper nedåt i åldrarna känns det uppfriskande att det anordnas en konferens med temat Bortom medikalisering – nya perspektiv på depression, stress och utmattning.

sanna ehdin citron

Sanna Ehdin: ”C-vitamin är livsviktigt”

Krönikan

Nästan alla djurarter, från insekter till däggdjur kan producera sitt eget C-vitamin – förutom människan. Därför behöver vi få i oss det via kosten. Vi skulle behöva producera cirka tretton gram C-vitamin per dag för att komma upp i samma mängd som djurens kroppar tillverkar skriver Sanna Ehdin som därför förespråkar tillskott.

två väninnor som kramas

14 sätt att bli lyckligare

Mental hälsa

Det kan verka enkelt, men ibland är det inte så lätt att känna glädje och lycka. Stress, tuffa besked eller svåra motgångar och mycket annat kan får oss ur balans. Oavsett om du tappat fotfästet eller inte – här är 14 tips som hjälper dig att känna mer lycka.

an-sofi forsberg och tapping point

Midful Tapping del 3: Handskas med ditt bagage

Mental hälsa

Alla kommer till världen med olika förutsättningar, ovanpå det gör vi olika livsresor. Det som styr hur vi reagerar i olika situationer beror till stor del på vårt bagage enligt Kjell och Ann-Sofi Forsberg, grundare av metoden Mindful Tapping. I tredje lektionen lär instruktörerna Micke "Syd" Andersson och Hanna Noorberg ut en meditativ metod som syftar till att skapa balans i hjärna och nervsystem.

nypon_gjorde_att_mats_slapp_operation

Nypon gjorde att Mats slapp operation

Värk

Svår artros konstaterade läkaren efter att ha undersökt Mats Nygrens trasiga fotled för drygt ett år sedan. En operationstid sattes upp. Men innan tiden för operation kom så kunde Mats ställa in. Han tyckte inte att det fanns någon anledning att lägga sig under kniven eftersom han i princip hade blivit smärtfri med hjälp av nypon.

man håller i sitt knä näringsterapeut maria hellström

Tre tips för smidiga muskler och leder

Värk

Näringsterapeuten Maria Hellström tipsar om tre bra sätt för att bevara smidigheten i muskler och leder. Träning ihop med rätt kost och näring räcker långt för att bibehålla rörlighet och styrka oavsett ålder.

hund apporterar plantera i kruka

Måna om mångfalden i magen

Mage

Långt ifrån alla bakterier är skadliga, faktum är att vi består till större del av bakterier än vi gör av celler. Konsten är bara att se till att vi har rätt balans.

man badar midjemått

Låt kilona rinna ut med badvattnet

Vikt

Att ta ett varmt bad kan ha fler gynnsamma effekter på hälsan än att vi kopplar av och blir rena. Ett bad kan nämligen sänka blodsockret och öka kaloriförbränningen, detta enligt brittiska studier som visade att en timmas bad ökade energiförbrukningen med hela 80 procent.

CBD-olja klassas som läkemedel

Allmänt

Fyra företag som sålt hampaprodukter med den så kallade CBD-oljan innehållande ämnet cannabidiol tvingas nu upphöra med försäljningen. Detta efter att Läkemedelsverket klassat produkterna som läkemedel.

skrivbord på Kurera

Vi söker en kreativ och hälsointresserad webbredaktör

Övrigt

Vi söker en nyfiken, kreativ och hälsointresserad webbredaktör som gillar att ha många bollar i luften och kan hjälpa oss att utvecklas digitalt. Du kommer att arbeta redaktionellt med att skapa innehåll för kurera.se och sociala medier som Facebook, Instagram och Youtube. Ditt arbete som webbredaktör innefattar även en del administrativt och tekniskt arbete. Arbetet kräver att du är en duktig skribent, har god känsla för färg och form samt att du vet vad som skapar engagemang.

Tallbarksextrakt lindrar pollenallergi

Bark från tall lindrade pollenallergi

Naturlig hälsa

José San Martin blev allergisk mot gräspollen för åtta år sedan. Han blev trött och snuvig och varje dag efter lunch kändes det som han ville lägga sig ner och sova. För ett år sedan kom räddningen, ett barkextrakt som blockerar frisättningen av histamin. Det fick José på fötter igen. Förra sommaren var han inte längre trött och näsan hade slutat rinna.

ansikte texten grön omställning

Grön omställning: Ansiktsvård och fukt

Hud

Vi använder oss av hudvård för att få fin hy och skydda vårt största utsöndringsorgan – huden. Även om långtifrån alla lägger ned tid och pengar på hudvård kan det vara bra att veta hur det fungerar och varför vi ska välja naturliga produkter.

ensamperson blickar bortåt

Relationsskolan: ”Vilka är dina hinder?”

Sex- och relationer

De som längtar efter en relation har kanske svårt att se att det finns något i dem själva som hindrar dem från att möta någon. Och som står i vägen för ett sunt och varaktigt förhållande. Men alla bär vi på olika präglingar som kan ställa till det menar relationesexperten Cornelia Södergren.