Pumpa halloween

Buuu – Därför tycker vi om att bli skrämda

Varför kan vi ibland njuta av att bli riktigt rädda som när vi ser en skräckfilm eller går in i spökhuset på nöjesfältet medan vi knappast njuter av att bli jagade av en främling en mörk natt. Skillnaden ligger i vår hjärnas förmåga att bedöma sammanhang och en känsla av kontroll menar experter på området.

Rädsla har funnits sedan tidernas begynnelse, det är en grundläggande och djupt liggande överlevnadsinstinkt som utvecklats genom historien för att skydda levande organismer mot det som kan hota deras existens. Rädsla kan vara något så enkelt och subtilt som en antenn hos en snigel som dras in när den vidrörs, det kan också vara något så komplext som existensiell ångest hos en människa skriver forskarna och psykiatrikerna Arash Javanbakht och Linda Saab, vid Wayne State University på The converation.

Samma signaler styr rädsla som styr glädje
Om man ser till hjärnan och människans psykologi är det samma signalsubstanser som är triggar vår fly-eller-fäkta-respons som även styr mer positiva upplevelser som glädje och upphetsning, skriver de. Därför är det logiskt att den upphetsning vi känner när vi blivit uppskrämda även kan ha en positiv sida. Men vad är skillnaden på att uppleva spänning och att vara skräckslagen på riktigt?

 

Förståelse för sammanhang är avgörande
Psykiatrikerna förklarar det hela med att det rör sig om sammanhang. När vår tänkande hjärna ger respons till vår känslohjärna upplever vi att vi en känsla av trygghet och vi kan snabbt förändra vår upplevelse av rädsla till en känsla av upphetsning. Som exempel nämner de att när du går in i nöjesfältets spökhus och förväntar dig att ett spöke ska komma och skrämma dig – då vet du att det inte föreligger något verkligt hot och du kan snabbt omvärdera din upplevelse från rädsla till att känna dig road. Till skillnad från om du skulle gå i en mörk allé en kväll och någon börjar jaga dig, då skulle både den känslomässiga och den tänkande delen av din hjärna vara överens om att det var en farlig situation och att det var dags att lägga benen på ryggen.

LÄS OCKSÅ: Deprimerade dras till det negativa

Men hur gör hjärnan då detta?
Rädsla börjar i hjärnan och sprider sig ut i kroppen som anpassar sig för den bästa reaktionen för situationen – om det är att fly eller att stanna och ta striden. Denna reaktion startar i den del av hjärnan som kallas amygdalan. Amygdalan aktiveras till exempel när vi ser ett ansikte som visar en känsla, särskilt om den känslan är rädsla eller ilska. Ett hot såsom åsynen av ett rovdjur triggar rädsla i amygdalan som i sin tur aktiverar andra områden i hjärnan som förbereder oss bland annat genom att påverka stresshormoner. Det påverkar också det sympatiska nervsystemet vilket får flera konsekvenser i kroppen – hjärnan blir hyperalert, pupillerna vidgar sig och vår andning ökar, precis som pulsen. Och kroppsfunktioner som inte är fullt så viktiga för vår omedelbara överlevnad som till exempel matsmältningen sätts på sparlåga.

Vi blir försäkrade att allt är OK
Hippocampus – en annan del av hjärnan – är starkt sammanlänkad med amygdalan. Här tolkas det vi uppfattar som hot och hjälper oss bedöma om hotet är verkligt. Till exempel att se ett lejon i det vilda kan och bör trigga stark rädsla medan om vi ser ett på ett zoo är det mer troligt att vi tycker att det är gulligt. Detta beror på att hippocampus sätter saker i ett sammanhang och genom det dämpar amygdalans rädsloreaktion. Lite förenklat kan man säga att vår tänkande hjärna försäkrar vår känslohjärna att allt är OK.

LÄS OCKSÅ: Anders vill vidga ramarna för vad som anses normalt

Lär genom erfarenhet och instruktion
Men hur lär vi oss då att förstå skillnaden? I likhet med andra djur lär vi oss rädsla genom egna erfarenheter som att bli anfallen av en argsint hund eller genom att se det hända någon annan. Men vi människor har även den unika förmågan att kunna lära oss genom att bli instruerade alltså genom att någon talar om för oss eller genom läst information. På liknande sätt lär vi oss trygghet som till exempel att se någon kela med en tam och vänligt sinnad hund.

Varför tycker vi då om att bli rädda?
Rädsla distraherar oss, vilket kan vara en positiv upplevelse. I det ögoblick något skrämmande inträffar är vi på helspänn och allt som vi vanligtvis går och grubblar över är som bortblåst som bråk på jobbet eller det där provet vi måste göra – det tar oss direkt till nuet. När vi dessutom delar upplevelsen med andra kan vi också märka att känslorna smittar – vi är sociala varelser och lär oss av varandra. Så när du tittar på din vän inne i spökhuset och ser att hon slutat vara rädd och istället skrattar kan du plocka upp hennes känsloläge vilket kan ha en positiv inverkan på ditt eget.

LÄS OCKSÅ: Därför är tystnad viktig för hjärnan

En känsla av kontroll
Även om alla dessa faktorer – sammanhang, distraktion och social inlärning har inflytande på hur vi upplever rädsla så är den gemensamma nämnaren en känsla av kontroll. När vi kan skilja på vad som utgör och vad som inte utgör ett hot, sortera in upplevelsen i facket för ofarlig händelser och istället njuta av spänningen har vi en känsla av att vi har koll på läget och känslan av kontroll är avgörande för hur vi upplever och reagerar på rädsla. När vi kommit över vår första reaktion att fly eller slåss känner vi oss istället nöjda och litar på vår förmåga att möta det som skrämde oss.

Rädsla kan även vara sjuklig
Rädsla kan också slå över i sjukdom och orsaka stora problem i en människas liv, skriver experterna. Nästan var fjärde vuxen har upplevt någon form av ångestproblematik någon gång i livet och nästan var tionde har upplevt posttraumatisk stress. Ångest och sjuklig rädsla kan uttrycka sig på många olika sätt och startar ofta i unga år.

Översättning av Nina Törmark

Källa: Texten är en fri översättning av artikeln “Why We Love to Be Scared, According to Science” av psykiatrikerna Arash Javanbakht och Linda Saab, vid Wayne State University ursprungligen publicerad på brittiska sajten The conversation.
The Conversation

Vill du lära dig mer om hjärnan?
Gå in på Kureras “Hjärnklok skola” och låt kiropraktor Marin Fransson lära dig mer. 

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Allergisk eller “bara” överkänslig?

Kost

Allergisk eller överkänslig? Kroppen är komplicerad och begreppsförvirringen är stor. Det enda du vet är att du inte mår bra. Vad kan du göra för att komma tillrätta ned besvären och må bra igen? Vi reder ut begreppen.

tv-skärm

TV-serie sätter våra vanligaste dieter på prov

Trendspaning

I Svts nya realityserie ”Bästa dieten” som börjar sändas ikväll får fyra par prova olika populära dieter, i fyra veckors tid. Under tiden övervakas de noggrant för att se hur kostomläggningen påverkar hälsan. Programserien är därmed samtidigt en vetenskaplig studie – om än i liten skala.

Lugn och fokuserad med lecitin

Hälsa

Lecitin är fettsyran som föll i glömska när fiskoljan fick sitt stora genombrott i mitten av 1990-talet. Men lecitin förtjänar bättre – det är en av de viktigaste byggstenarna i kroppens cellmembran och våra hjärnor består till 40 procent av den ganska okända fettsyran.

vattenkran och tvål

Många slarvar med handhygienen

Allmänt

Trots att de flesta känner till att god handhygien bidrar till att hålla oss friska så slarvas det fortfarande en hel del. Endast 42 procent av svenskarna uppger att de tvättar händerna efter att ha snutit sig, hostat eller nyst och 87 procent  efter toalettbesök.

Hjälp, jag kissar på mig!

Naturlig hälsa

Vaknar du mitt i natten för att du behöver gå upp och kissa? Springer du på toaletten åtta gånger per dygn eller mer? Då är du en av miljontals världen över som lider av överaktiv blåsa. Men det finns hjälp att få, helt naturligt.

person som går

Hur vi går avslöjar neurologiska sjukdomar

Forskning

Neurofysiologiska sjukdomar märks tidigt på gången men hittills har mätningar för att registrera det bara kunnat göras på särskilda kliniker. Nu kan istället bärbara sensorer upptäcka och förvarna om sjukdomar som parkinsons, demens, multipel skleros.

patrik wincent strassad man

Patrik Wincent: Lider du av digital stress?

Krönikan

Läser du detta samtidigt som du tittar på en tv-serie och läser dina mejl? Då är risken stor att du lider av digital stress. Att försöka vara effektiva genom att göra många saker samtidigt leder istället till att vi förlorar tid och risken är stor att vi inte minns något av det, skriver Patrik Wincent.

joggare

Regelbunden motion kan hjälpa vid IBS

Mage

Mag- och tarmsjukdomen IBS innebär ofta begränsad rörlighet för den som är drabbad. Men nu visar forskning vid Sahlgrenska akademin att ökad fysisk aktivitet både förbättrar tarmfunktionen och ökar självkänslan.

herpessår

“Herpesutbrotten ger sig direkt”

Hud

Anna Garner, 59, fick kur efter kur av antivirustabletter för sina besvärliga herpesutbrott. Till sist tröttnade hon och sökte hjälp på naturlig väg. Och det funkade. De aggressiva, värkande och vätskande såren blev genast bättre och har kommit mer och mer sällan efter det.

plast i vatten

“Rädslan för mikroplaster är överdriven”

Eko/miljö

Vårt medvetande om den stora förekomsten av mikroplaster i miljön har ökat på senare år. Men hur stor miljö- och hälsofara det faktiskt rör sig om vet vi ännu inte. Nu varnar forskare för överdrivna och felaktiga slutsatser men långt ifrån alla instämmer i kritiken.

Skådespelerskan om åldersfixering, hälsotänk och håret

Naturlig hälsa

Cecilia Ljung blev känd för den breda svenska publiken som Klara Fina, den fattiga torparens dotter, i Selma Lagerlöfs klassiska berättelse, Kejsaren av Portugallien. Det var i början av 1990-talet och Cecilia har sedan dess synts i många svenska produktioner. Hon blev alla småpojkars favorit som Maja Gräddnos i julkalendern Pelle Svanslös. Senare gjorde hon den kvinnliga poliskommissarien i kriminalserien Höök och vi har också sett henne i långköraren Rederiet.

Höstvandra i lågland – din guide

Äventyr

Vandring måste inte vara strapatser i fjällen. Ge dig själv och din familj en dag, en helg eller en vecka i naturen i närheten. Här tipsar friluftsjournalisten Emma V Larsson om olika leder och ger dig smarta tips  inför en låglandsvandring. Och det går utmärkt att ta med barnen.

flicka handlar mat med sin pappa

Budskap om mat skapar oro hos unga

Kost

Den ständiga flödet av budskap om mat och ätande når både barn och vuxna. Det handlar om allt från hälsa till larm om vissa livsmedel. Barn och unga upplever att det är svårt att avgöra vem eller vad de kan lita på och föräldrarnas ord väger tungt.

rodbetsotto med kamutvete

Rödbetsotto på kamutvete

Recept

Istället för ris som används i en klassisk risotto används här kamutvete vilket ger en mättande och nyttig måltid med lite mer tugg än en vanlig risotto. Rödbetan ger rätten en utsökt karaktär och den blir en läcker färgklick på middagsbordet.