Pumpa halloween

Buuu – Därför tycker vi om att bli skrämda

Varför kan vi ibland njuta av att bli riktigt rädda som när vi ser en skräckfilm eller går in i spökhuset på nöjesfältet medan vi knappast njuter av att bli jagade av en främling en mörk natt. Skillnaden ligger i vår hjärnas förmåga att bedöma sammanhang och en känsla av kontroll menar experter på området.

Rädsla har funnits sedan tidernas begynnelse, det är en grundläggande och djupt liggande överlevnadsinstinkt som utvecklats genom historien för att skydda levande organismer mot det som kan hota deras existens. Rädsla kan vara något så enkelt och subtilt som en antenn hos en snigel som dras in när den vidrörs, det kan också vara något så komplext som existensiell ångest hos en människa skriver forskarna och psykiatrikerna Arash Javanbakht och Linda Saab, vid Wayne State University på The converation.

Samma signaler styr rädsla som styr glädje
Om man ser till hjärnan och människans psykologi är det samma signalsubstanser som är triggar vår fly-eller-fäkta-respons som även styr mer positiva upplevelser som glädje och upphetsning, skriver de. Därför är det logiskt att den upphetsning vi känner när vi blivit uppskrämda även kan ha en positiv sida. Men vad är skillnaden på att uppleva spänning och att vara skräckslagen på riktigt?

 

Förståelse för sammanhang är avgörande
Psykiatrikerna förklarar det hela med att det rör sig om sammanhang. När vår tänkande hjärna ger respons till vår känslohjärna upplever vi att vi en känsla av trygghet och vi kan snabbt förändra vår upplevelse av rädsla till en känsla av upphetsning. Som exempel nämner de att när du går in i nöjesfältets spökhus och förväntar dig att ett spöke ska komma och skrämma dig – då vet du att det inte föreligger något verkligt hot och du kan snabbt omvärdera din upplevelse från rädsla till att känna dig road. Till skillnad från om du skulle gå i en mörk allé en kväll och någon börjar jaga dig, då skulle både den känslomässiga och den tänkande delen av din hjärna vara överens om att det var en farlig situation och att det var dags att lägga benen på ryggen.

LÄS OCKSÅ: Deprimerade dras till det negativa

Men hur gör hjärnan då detta?
Rädsla börjar i hjärnan och sprider sig ut i kroppen som anpassar sig för den bästa reaktionen för situationen – om det är att fly eller att stanna och ta striden. Denna reaktion startar i den del av hjärnan som kallas amygdalan. Amygdalan aktiveras till exempel när vi ser ett ansikte som visar en känsla, särskilt om den känslan är rädsla eller ilska. Ett hot såsom åsynen av ett rovdjur triggar rädsla i amygdalan som i sin tur aktiverar andra områden i hjärnan som förbereder oss bland annat genom att påverka stresshormoner. Det påverkar också det sympatiska nervsystemet vilket får flera konsekvenser i kroppen – hjärnan blir hyperalert, pupillerna vidgar sig och vår andning ökar, precis som pulsen. Och kroppsfunktioner som inte är fullt så viktiga för vår omedelbara överlevnad som till exempel matsmältningen sätts på sparlåga.

Vi blir försäkrade att allt är OK
Hippocampus – en annan del av hjärnan – är starkt sammanlänkad med amygdalan. Här tolkas det vi uppfattar som hot och hjälper oss bedöma om hotet är verkligt. Till exempel att se ett lejon i det vilda kan och bör trigga stark rädsla medan om vi ser ett på ett zoo är det mer troligt att vi tycker att det är gulligt. Detta beror på att hippocampus sätter saker i ett sammanhang och genom det dämpar amygdalans rädsloreaktion. Lite förenklat kan man säga att vår tänkande hjärna försäkrar vår känslohjärna att allt är OK.

LÄS OCKSÅ: Anders vill vidga ramarna för vad som anses normalt

Lär genom erfarenhet och instruktion
Men hur lär vi oss då att förstå skillnaden? I likhet med andra djur lär vi oss rädsla genom egna erfarenheter som att bli anfallen av en argsint hund eller genom att se det hända någon annan. Men vi människor har även den unika förmågan att kunna lära oss genom att bli instruerade alltså genom att någon talar om för oss eller genom läst information. På liknande sätt lär vi oss trygghet som till exempel att se någon kela med en tam och vänligt sinnad hund.

Varför tycker vi då om att bli rädda?
Rädsla distraherar oss, vilket kan vara en positiv upplevelse. I det ögoblick något skrämmande inträffar är vi på helspänn och allt som vi vanligtvis går och grubblar över är som bortblåst som bråk på jobbet eller det där provet vi måste göra – det tar oss direkt till nuet. När vi dessutom delar upplevelsen med andra kan vi också märka att känslorna smittar – vi är sociala varelser och lär oss av varandra. Så när du tittar på din vän inne i spökhuset och ser att hon slutat vara rädd och istället skrattar kan du plocka upp hennes känsloläge vilket kan ha en positiv inverkan på ditt eget.

LÄS OCKSÅ: Därför är tystnad viktig för hjärnan

En känsla av kontroll
Även om alla dessa faktorer – sammanhang, distraktion och social inlärning har inflytande på hur vi upplever rädsla så är den gemensamma nämnaren en känsla av kontroll. När vi kan skilja på vad som utgör och vad som inte utgör ett hot, sortera in upplevelsen i facket för ofarlig händelser och istället njuta av spänningen har vi en känsla av att vi har koll på läget och känslan av kontroll är avgörande för hur vi upplever och reagerar på rädsla. När vi kommit över vår första reaktion att fly eller slåss känner vi oss istället nöjda och litar på vår förmåga att möta det som skrämde oss.

Rädsla kan även vara sjuklig
Rädsla kan också slå över i sjukdom och orsaka stora problem i en människas liv, skriver experterna. Nästan var fjärde vuxen har upplevt någon form av ångestproblematik någon gång i livet och nästan var tionde har upplevt posttraumatisk stress. Ångest och sjuklig rädsla kan uttrycka sig på många olika sätt och startar ofta i unga år.

Översättning av Nina Törmark

Källa: Texten är en fri översättning av artikeln “Why We Love to Be Scared, According to Science” av psykiatrikerna Arash Javanbakht och Linda Saab, vid Wayne State University ursprungligen publicerad på brittiska sajten The conversation.
The Conversation

Vill du lära dig mer om hjärnan?
Gå in på Kureras “Hjärnklok skola” och låt kiropraktor Marin Fransson lära dig mer. 

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!


Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

Med en doft av oundvikligt uppror och villkorslös kärlek

Skönhet

Livet ska vara stort, vackert och dofta gott, det tycks tidigt ha varit viktiga aspekter av tillvaron för operasångaren Rickard Söderberg. Det och att värna allt levande, han bestämde sig redan som barn för att han inte ville äta något som hade föräldrar. Nu är han aktuell med den egna doften ”Marsha” – givetvis vegansk och i mesta möjliga mån ekologisk.

Sverige brinner – hur släcka oro och stress?

Krönikan

Sverige står i lågor. I skrivande stund härjar 83 bränder i terräng och många har flytt från sina hem. Inte bara personer som är direkt i de elddrabbade områdena påverkas, många känner oro och stress, och känsla av otillräcklighet. Vissa kanske till och med känner skam för att man inte kan göra något, eller för att man själv har det bra. Tanja Dyredand, stesscoach och yogalärare ger i denna krönika tips på hur du kan hantera oro och stress under kris. 

mind 2018 hjarnans genvagar

Mind 2018: Din hjärnas genvägar

Mental hälsa

Vår hjärna är väldigt listigt konstruerad, den har många knep att spara tid och energi i sitt arbete med att göra världen begriplig för oss. Dessa kallas kognitiva bias och anävnds för att bland annat skapa trygghet men de kan också skapa oro och det helt i onödan berättar stresscoachen Karin Isberg,

kvinna hos läkaren bild på bakterier

Bakterier kan ligga bakom endometrios

Forskning

Bakterier och endotoxiner kan ligga bakom kvinnosjukdomen endometrios enligt ny forskning. Detta genom att de orsakar inflammation och vissa läkemedel som i dagsläget används för att behandla sjukdomen kan istället bidra till att förvärra problemet.

mat slängs

Nationellt program för minskat matsvinn

Politik

Matsvinn är ett stort problem, det påverkar både miljön och innebär stora ekonomiska förluster för både individ och samhälle. Nu har Livsmedelsverket på regeringens uppdrag tagit fram handlingsplanen "Fler gör mer" för minskat matsvinn i landet.

Så fick Kjell normalt blodtryck utan mediciner

Hälsa

Kjell Anthelenius körde på i ett högt tempo – och både blodtryck och kolesterolvärdet sköt i höjden. Han bestämde sig för att sätta sin hälsa först och lägga om sin livsstil. Nu är hans värden normala igen, tack vare regelbunden träning, meditation, mer vegetarisk mat och ett tillskott med lagrad vitlök.

kvinna oroar sig mind 2018

Mind 2018: Orons viktiga funktion

Mental hälsa

Oro hjälper oss att förbereda oss för svårigheter och att kunna fatta bra och genomtänkta beslut. Att inte oroa sig kan göra att man är oförberedd på att handskas med problem menar stresscoachen Karin Isberg som dock skiljer på konstruktiv oro och oro som livsinställning.



yoga i tantolunden yogaläraren anna gordh humlesjö

Anna ordnar yoga i parken för en god sak

Trendspaning

Att yoga utomhus sommartid är en växaande rörelse, i parker landet runt samlas människor för att yoga under bar himmel. Ofta är det gratis och ibland kan man ges möjlighet att bidra med en slant till en viktig sak, som i Tantolunden i Stockholm där det anordnas yoga med humanitärt fokus för femte året i rad.

bonsallad

Krispig grön bönsallad

Recept

Det bästa med skördetider är att det är så enkelt och går så snabbt att laga mat och få till goda och näringsrika måltider. Gå på marknader och botanisera bland nyskördade grönsaker. Detta recept från Nilla's Kitchen innehåller förvällda bondbönor, brytbönor och sockerärtor.

övrrviktig kvinna tränar på gym

Försämrad fettnedbrytning kan ligga bakom fetma

Vikt

Vad som gör att vissa kan hålla sig smala till synes utan ansträngning medan andra går upp i vikt bara de tittar på en bakelse, det är en fråga som gäckat mänskligheten länge. Svenska forskare har nu kommit med en möjlig förklaring och det är att övervikten i vissa fall kan förklaras med en sämre förmåga att omsätta fett.

hund i gräns och simmar

Tio bästa tipsen för en hundvänlig semester

Övrigt

78 procent av alla hundägarna tar med sig hunden på semestern något både hund och människa kan ha glädje av. Miljöombyte, tid med familjen och roliga lekar står högt på önskelistan för den fyrbenta vännen. Här följer några tips på hur du gör din semester mer hundvänlig.

skylt varnar för fästingar

“Fästingburna sjukdomen borrelia är en dold epidemi”

Krönikan

Varje sommar får tusentals svenskar fästingbett och blir infekterade av de sjukdomar dessa  kryp sprider.  När hon själv drabbades svårt blev Cornelia Södergren tvungen att ta reda på så mycket hon kunde om fästingburna sjukdomar, deras förlopp och hur hon skulle skydda sig i fortsättningen. Ett arbete som resulterade i boken ”Borreliafenomenet – Den dolda epidemin”, som kommer ut senare i sommar.

Friskare hår – en kick för självkänslan

Hud

Håret är ett viktigt och känsligt kapitel för många. Teresa hade tjockt, välmående hårsvall – ett hår att vara stolt över. När hon plötsligt började tappa stora tussar hår i höstas blev hon riktigt orolig. Hade hon drabbats av någon allvarlig sjukdom?