Mia Törnblom

Foto: Peter Knutson

Coachen Mia Törnblom: “Så här når du dina mål!”

Fakta

Namn: Mia Törnblom
Gör: Driver MT-gruppen som utbildar i ledarskap. Författare, föreläsare och mental rådgivare, bland annat för svenska damlandslaget i fotboll.
Aktuell med: Med boken ”Hur svårt kan det va?” om relationer
Bor: Stockholm
Ålder: 47 år
Fler tips om målsättning: I min bok ”Du säljer”
Mias bästa hälsotips: Träna på att njuta, var närvarande och hångla mycket!

Sätt ett SMART mål!

Ett SMART mål innehåller fem nyckelfaktorer för en bra och effektiv målsättning.
Ett smart mål är:

Specifikt: Att kunna springa en mil är ett betydligt bättre mål än att ”vara vältränad”. Att ”äta grönsaker till varje måltid” är mer specifikt än att ”äta bättre”.

Mätbart: Ditt mål ska gå att mäta på ett eller flera sätt, till exempel i kilo, kilometer, pengar eller tid.

Accepterat: Att målet är accepterat betyder att du ska ha bestämt dig. Just detta ska vara något du är villig att avsätta tid och energi för en tid fram över.

Realistiskt: Stäm av att förändringarna du kommer behöva göra för att nå ditt mål faktiskt kommer fungera. Har du tid och möjlighet att göra förändringarna som krävs för att komma i mål? Om inte – justera din målsättning!

Tidsbestämt: När börjar du och när ska du vara i mål? Skapa gärna delmål längs vägen!

Få mer energi med smarta, realistiska mål. Bättre självförtroende får du på köpet. Sveriges älsklingscoach Mia Törnblom berättar hur!

Nytt år och nya tag. Löften om att äta bättre, träna mer och att stressa mindre duggar tätt. För vissa av oss känns löftena igen. Kanske har du lovat dig själv samma sak flera gånger förut? Det behöver däremot inte betyda att du inte kan lyckas den här gången, säger inspiratören och coachen Mia Törnblom.
– Jag hör ofta människor referera till sig själva som karaktärslösa, men jag har ännu inte träffat någon där jag tycker att den beskrivningen stämmer! Vad jag däremot ofta möter är människor med kraftlösa målsättningar.

Börja med vad och varför
För att skapa en kraftfull målsättning, börja med att stanna upp och reflektera över vad du egentligen vill. Vad är viktigt för dig – och varför?
– Någon kanske egentligen vill börja boxas men tänker ”Jag är för gammal, jag kan inte, det är ingen idé”, säger Mia Törnblom. Tänk vad häftigt om man istället vågar kolla med någon om vilka möjligheter som finns och våga prova på ett boxningspass!

 

Sätt ett smart mål
När du blivit mer klar över vad du vill och behöver blir det betydligt enklare att sätta mål, säger Mia. Utifrån det kan du skapa ett ”smart” mål. Smart-modellen är mycket välanvänd och är en bra grund. Men Det finns några saker till du
bör fundera kring.
Orkar du?
Det är viktigt att du vill och orkar göra förändringarna som krävs för att nå ditt mål, understryker Mia. Att vi sätter mål för att någon annan vill eller för att vi ”borde” – fast vi egentligen inte vill – är nämligen en vanlig fallgrop. För att nå ett mål behöver vi kunna se en tydlig och attraktiv vinst. Antingen genom att vi får någonting eller genom att vi slipper någonting annat. Ser vi vinsten får vi kraften till själva ansträngningen!

– Många vill helst vakna upp och ha nått sina mål i sömnen, men det funkar ju inte riktigt så, skämtar Mia.

Om du INTE är redo
Alla är inte redo för en stor livsförändring den första januari, understryker Mia Törnblom. Då finns risken att vi sätter ett mål, till exempel att sluta röka – fast man innerst inne inte är redo att göra det som krävs och helst vill behålla sina cigg.
– Då är det ärligare och bättre att till exempel göra en sexmånaders handlingsplan för hur man ska bli villig att försöka sluta röka, säger Mia Törnblom. Kanske kan du besöka en cancerklinik och intervjua dem som fått lungcancer?

Var realist!
Är du däremot redo för en förändring bör ditt mål vara realistiskt. Ett av de vanligaste felen människor gör när de sätter mål är att de är alldeles för höga, menar Mia. Att misslyckas med en målsättning är inte farligt i sig, förutsatt att vi mår okej. Men varje gång vi misslyckas riskerar vi att tappa lite självförtroende.
– Det finns vissa som taggas av att sätta omöjliga mål. Men de allra flesta, ”vi vanlisar”, behöver vara lite snälla mot oss själva när vi sätter mål. Mål som är realistiska ökar vår chans att lyckas – och då stärka självförtroendet istället!

Negativa tankar tynger
Hur vi tänker om oss själva och vår verklighet spelar stor roll för hur väl vi lyckas nå våra mål. Den inre dialogen styr både hur vi mår och agerar. Forskning visar till exempel att människor presterar bättre om de blivit peppade just innan, säger Mia Törnblom.
– Negativa tankar, som till exempel att älta hur puckade alla är eller hur jobbigt det kommer bli att träna, tar mycket energi. Har du huvudet fullt av puckon är det klart att det blir tungt att gå ut och springa också!

Peppa dig själv!
Därför är det viktigt att träna på att vända tankarna innan vi ska göra en ansträngning, menar Mia Törnblom. Skapa rätt tillstånd genom att föreställa dig hur det kommer kännas när du är färdig och varför du satt upp det aktuella målet. Peppa dig själv med tankar som ”Jag är stark”, ”Jag ska göra allt för att nå mitt mål” och ”Jag har lyckats förut”. Att meditera och att visualisera din målbild är också effektiva metoder för att skapa en positiv inre dialog.
– Många människor är hårda mot sig själva på ett sätt som inte ger kraft. Jag är övertygad om att lust är den bästa drivkraften!

 

Mer energi med rätt fokus
Ett effektivt sätt att få mer energi är att fokusera på det som vi kan påverka.
– Att ha dåligt samvete för saker man inte styr över tar energi – helt i onödan! säger Mia. Kanske har du inte kunnat träna på en vecka för att du har varit sjuk. Då kan du ha dåligt samvete och tänka att allt är förstört – eller ge kroppen de bästa förutsättningarna du kan för att bli frisk. Livet är inte svartvitt. Gråskalorna gör att du kan välja att fokusera på det positiva.

Skapa rutiner för framgång
I sin senaste bok ”Hur svårt kan det va?” berättar Mia Törnblom om när hon hittade en webbartikel på nätet: ”Så blir du av med sitt sötsug”. Intressant, tänkte Mia och klickade nyfiket på länken. Förvånad upptäckte hon att det var hon själv som sex månader tidigare gett expertråden i artikeln.
– Vi människor glömmer, säger Mia. Vi vet till exempel att det är bra att göra armhävningar, men vi kommer ofta inte ihåg att göra dem om vi inte går till gymmet. Därför gäller det att skapa rutiner för att komma ihåg att faktiskt genomföra det som vår målsättning kräver.
– Glöm heller inte bort att be om den hjälp du behöver för att nå dina mål. Kanske kan möten med en PT vara en rutin som du behöver för att komma igång med träningen. Sällskap av en vän är många gånger det som gör att vi lyckas komma ut på våra promenader, säger Mia.

Lär av din historia
Sist men inte minst: Använd dina erfarenheter om du har försökt nå ett liknande mål tidigare. Vad fungerade och vad fungerade inte? Använd kunskapen för att nå hela vägen i mål.
– Konsten är att bemästra våra tankar och tankemönster, säger Mia. All planering och tankar kring målet är en del av vår mentala träning.

Av Maja Sönnerbo


Fakta

Namn: Mia Törnblom
Gör: Driver MT-gruppen som utbildar i ledarskap. Författare, föreläsare och mental rådgivare, bland annat för svenska damlandslaget i fotboll.
Aktuell med: Med boken ”Hur svårt kan det va?” om relationer
Bor: Stockholm
Ålder: 47 år
Fler tips om målsättning: I min bok ”Du säljer”
Mias bästa hälsotips: Träna på att njuta, var närvarande och hångla mycket!

Sätt ett SMART mål!

Ett SMART mål innehåller fem nyckelfaktorer för en bra och effektiv målsättning.
Ett smart mål är:

Specifikt: Att kunna springa en mil är ett betydligt bättre mål än att ”vara vältränad”. Att ”äta grönsaker till varje måltid” är mer specifikt än att ”äta bättre”.

Mätbart: Ditt mål ska gå att mäta på ett eller flera sätt, till exempel i kilo, kilometer, pengar eller tid.

Accepterat: Att målet är accepterat betyder att du ska ha bestämt dig. Just detta ska vara något du är villig att avsätta tid och energi för en tid fram över.

Realistiskt: Stäm av att förändringarna du kommer behöva göra för att nå ditt mål faktiskt kommer fungera. Har du tid och möjlighet att göra förändringarna som krävs för att komma i mål? Om inte – justera din målsättning!

Tidsbestämt: När börjar du och när ska du vara i mål? Skapa gärna delmål längs vägen!

Skriv ut artikel


Nytt på Kurera

8 av 10 har magnesiumbrist – här är maten som innehåller magnesium

Fakta

Magnesium är ett vanligt och viktigt mineral som nästan 80 procent av svenskarna har brist på. Anledningen till att så många har för lite magnesium i kroppen beror på att mineralet förbrukas snabbare när vi stressar men också att dagens mat inte är tillräckligt magnesiumrik. Vill du öka på ditt magnesiumintag ät kakao, bönor, havregryn eller nötter.

Ny rapport: Allt vanligare med olika matvanor i hushållen

Kost

Våra matvanor förändras snabbt. I ett och samma hushåll händer det allt oftare att vi har olika önskemål när det kommer till maten och många väljer att laga flera olika rätter till middag. Även när det kommer till måltidsdryck varierar det stort, den vanliga mjölken får ge allt mer plats åt växtbaserade och laktosfria alternativ, det visar ny statistik från Magrapporten 2019.

 

Ny forskning: Så ska ungdomar sova längre och bättre

Forskning

Tonåringar behöver sova mellan nio och tio timmar per natt. Det gör dom flesta inte. Efter den så kallade Trestadsstudien som visade att ungdomarna kom till skolan och hade sovit för lite skapade forskare vid Örebro universitet ett sömnprogram som fått flera ungdomar att sova bättre. Det blev ett lyckosamt projekt som fler skolor vill ta efter.

Birgitta förändrade livsstil och blev fri smärta och värk

Hälsa

I dag mår kocken och kokboksförfattaren Birgitta Höglund riktigt bra. Men livet har inte alltid var så här bra. För 15 år sedan var Birgitta överviktig och sjukskriven för smärta i ryggen. När ingen hjälp fanns inom räckhåll bestämde hon sig för att söka svaren själv. En kombination av kost och träning har förändrat hennes liv och sedan skadan i ryggen uppstod för snart 20 år sedan. Hennes mat- och livsstilsblogg där Birgitta pratar hälsa och mat har blivit riktigt populär med mer än 1 500 besökare om dagen.

 

Färsk studie visar att vi skäms för våra klädinköp

Eko/miljö

Många av oss vill ställa om till ett mer hållbart sätt att leva och konsumera även när det kommer till mode – men det är inte alltid vi lyckas leva upp till våra förväntningar. Det kan göra att vi känner misslyckande och skam. För att kunna ställa om hjälper det om vi bättre förstår våra känslor kring kläder menar forskare vid Göteborgs universitet.

En kvart om dagen – det räcker för att sänka stressen

Allmänt

Psykisk ohälsa, som ofta är stressrelaterad, har ökat de senaste decennierna och det fortsätter att öka så snabbt att det nu ses som det största hotet mot våran hälsa. Statistiken är nedslående och visst, en del livssituationer är svåra att påverka, men det går att sänka stressen. Lär dig att varva ner och att ge dig tid för återhämtning, då klarar du stress bättre. En kvart om dagen, det räcker.

Studie: Samband mellan hudbesvär och psykisk ohälsa

Mental hälsa

Varför kliar vi oss? Det kan bero på många saker, något som hittills varit ganska okänt är att det finns en koppling mellan klåda och psykisk ohälsa. Även om kopplingen mellan besvär som eksem och psoriasis och psykisk ohälsa har undersökts tidigare, menar forskare att vi bara precis börjat förstå omfattningen av sambandet.

 

Ätstörningar kan ha en genetisk orsak

Forskning

En procent av flickor mellan 13 och 30 år lider av anorexi, men mörkertalet tros vara stort. Bara tio procent av alla som drabbas av en ätstörning får diagnos och behandling. Fokus har legat på den psykologiska biten, men nu visar forskning att det finns en tydlig genetisk koppling.

 

Ny studie på atopiskt eksem kan ge effektivare behandling

Forskning

Personer med atopiskt eksem har en inflammerad hud som kliar och är torr. En svensk-finsk studie visar att atopiker har många fler Staphylococcus aureus-bakterier på huden jämfört med friska personer. Dessa bakterier tränger bort de goda, hälsobefrämjande bakterier. Upptäckten kan bereda väg för nya behandlingsmetoder.

Emma Kronborg: “Vill du köpa eller äga?”

Krönikan

Genom att se på det vi redan äger med nya ögon kan vi minska lusten att köpa nytt. "Uppskatta det du har, allt som du betraktar med kärlek blir vackert." skriver Emma Kronborg i denna krönika. Det handlar inte om att sluta konsumera utan att nöja oss med att köpa det vi behöver och istället lära oss älska och vårda det vi redan har,

Jan G Bruhn: “Läkare borde lära sig mer om örternas helande kraft”

Kureras experter

När apotekaren Jan G Bruhn första gången föreläste om naturmediciner på Karolinska Institutet blev han utbuad. 30 år senare, vid en föreläsning för blivande läkare, kunde studenterna inte sluta ställa frågor. Trots att mycket har hänt under de senaste decennierna är örtmediciner långt ifrån accepterade av etablissemanget. I dag är Jan G Bruhn pensionerad och nu vi har nöjet att hälsa Jan välkommen som ny expert på Kurera.

”Framtidens näringstillskott är rena och veganska”

Hälsa

Stephen Terrass är grundare av företaget Terranova, ett av få storskaliga företag som tillverkar tillskott helt fria från tillsatser och som också är helt veganska. Det är en trend som är här för att stanna, tror Stephen Terrass. I ett samtal med Kurera berättar han om Terranovas unika koncept Magnifood och om hälsotrenderna som är att vänta.

 

KBT på nätet hjälper deprimerade hjärtpatienter

Mental hälsa

Det hör inte till ovanligheterna att hjärtpatienter drabbas av depression. Nu har forskare vid Linköpings universitet utvecklat en behandling mot depression som riktar sig till hjärtsjuka. Resultaten visar att hjärtsjuka som genomgick internetterapi för sin depression blev mindre nedstämda och fick bättre livskvalitet.

“Vården måste bli bättre på att ta hand om patienter med Addisons sjukdom”

Kurera debatt

Med bättre kunskap om kortisolbrist bland husläkare och på sjukhus skulle patienter med diagnosen Addisons sjukdom kunna leva ett betydligt enklare och friskare liv. De skulle få hjälp med vardagliga besvär på sin vårdcentral, snabbare akut hjälp och dessutom kunna gå på rutinkontroller oftare. Det skriver Eva Rafner, ordförande i Svenska Addisonföreningen i denna debattartikel, där hon efterlyser större kunskap inom primärvården. Förbundet gav nyligen ut boken ”Ständigt på vakt”, om föräldrar till barn med kortisolbrist".