Prata porr – med ditt barn?
Trots att det kanske känns både avigt och knepigt, är det ett samtal du behöver ta – nu.
Här är några åldersanpassade tips du kan tänka på.
Barns tillgång till internetporr är ett relativt nytt samhällsproblem som inte existerade på samma sätt när dagens föräldrar själva växte upp, och därför är det många som inte har förstått problemets omfattning och skadeverkningar bland barn.
Det menar medgrundaren av barnrättsorganisationen Porrfri barndom, Elsa Lantz. Kurera ställde några frågor till henne kring
hur vi snackar internetporr med våra barn.
Varför behöver vi prata porr med våra barn?
– Vuxenvärlden, och föräldrar inte minst, finns till hands och hjälper barn med andra hälsoskadliga och farliga områden, men vi är många som inte riktigt har förstått vikten av porrprevention förrän på senare tid. Vi skaffar cykelhjälm till våra barn och pratar med våra barn om hur de ska förhålla sig i trafiken, och givetvis behöver även porrprevention vara en lika självklar del av föräldraskap och vuxenansvar 2020. Varje samtid har sina utmaningar bland barn som kräver aktuell prevention.
LÄS OCKSÅ: Så kan du skydda ditt barn på nätet
Vid vilken ålder är det dags att inleda de här samtalen?
– Det är viktigt att börja prata i tid. Samtycke och privata kroppsdelar ska vi börja lära barn från start redan i förskoleålder. Samtalen om att det finns saker som inte är bra för barn att se på internet behöver vi börja prata om från det att barn har tillgång till sökmotorer som google. Cirka 60 procent av förstagångsexponeringarna i Storbritannien skedde av en olyckshändelse bland annat genom länkade filmer, pop up-annonser, enkla sökord eller att ett annat barn visade dem porr. Givetvis ska vi även från start använda tekniska lösningar, så kallade porrfilter, för att begränsa barns kontaktyta med nätporr så gott det går på internet. Det finns dock ingen quickfix att stoppa all kontaktyta mellan barn och de ofantliga mängder porr som finns på internet. Vi vuxna måste vara varse om att internet inte är en barnvänlig plats, precis som trafiken inte är en barnvänlig plats, och agera därefter. Vi får påringningar från förskolepedagoger och skolpersonal som av misstag har råkat exponera sina barngrupper för våldsam nätporr när de har googlat med klassen. Det kan vara svårt även för vuxna att lyckas ”surfa runt porren”, framför allt utan porrfilter. Om det är svårt för vuxna kan vi aldrig lägga det ansvaret på barnens axlar. Vi vuxna behöver helt enkelt agera aktivt med porrprevention och kroka in alla föräldrar i ditt barns community så att de inte exponerar, och i värsta fall utsätter varandra för det de lär sig i porren, vilket tyvärr inte är ovanligt. Ett enkelt tips är att skicka vårt infoblad till alla föräldrar i skolklassen, baskelaget och kompisgänget så att alla hittar våra experttips till föräldrar.
LÄS OCKSÅ: De hjälper personer som utsatts för sexuella övergrepp
Hur pratar vi om porr med våra barn?
– Kortfattat så bygger porrkritiska samtal med barn på grunden om samtycke och privata kroppsdelar. Vi frågar om ett barn vill ha en kram och väntar in ja- eller nej-signal istället för att forcera en kram. Vi lär barn kroppslig integritet, vilka kroppsdelar som är privata: snippa, snopp, rumpa, mun, insida lår och bröst för äldre tjejer och att ingen annan ska röra vid de privata delarna och att barnet inte ska röra vid någon annans privata delar. Vi behöver även berätta för barn att det finns saker på internet som inte är bra för barn att se, till exempel bilder och filmer där personer inte respekterar andras privata delar och ibland gör illa varandra. Barn ska veta att om de ser såna bilder eller filmer så ska de komma till en vuxen och berätta detta.
De flesta barn berättar inte till en vuxen självmant så vi behöver bjuda in till samtalen och optimera att barnen kommer till en vuxen och berättar. Det gör vi bland annat genom att be barnet välja ut fem-trygga-vuxna i barnets olika sammanhang, till exempel skolan, fritids, förskolan, idrottsledare, far- eller morföräldrar som de skulle vilja berätta för om något hände som inte känns bra. Dessa behöver repeteras cirka en gång per kvartal för att hålla det färskt och för att personal på till exempel skolan kanske slutar. Fem-trygga-vuxna fungerar ungefär som brandutgångar, om barnen vet var de finns så är sannolikheten större att barnet skulle hitta och ta sig ut genom branddörren i en stressad situation.
LÄS OCKSÅ: Näringsexperten: “Även barn behöver vitaminer”
Hur skiljer sig samtalet med ett mindre barn och ett lite äldre?
– Vartefter barnet blir äldre adderar vi mer om samtyckeslagen och hjälper barn att tänka kritiskt om nätporren. Barn behöver kunskap om hälsoriskerna med att konsumera nätporr, till exempel att det kan bli svårt att sluta titta. Vi behöver även ge kunskap om att många människor i porrindustrin utnyttjas och skadas. Vuxenvärlden behöver även adressera och ta avstånd från våldshandlingarna i nätporren, precis som vi skulle göra om vi pratade om våldshandlingar på skolgården eller i en biofilm.
Av Tina Harr