Idag, den 13 maj, är det den internationella strokedagen. I samband med denna visar nya sammanställda siffror positiva besked: att på mindre än tio år har antalet dödsfall efter en stroke minskat med 21 procent. Strokevården i Sverige har markant förbättrats samtidigt som framgångar inom svensk strokeforskning räddar fler liv. Men fortfarande är bristerna stora inom vissa områden.
År 2003 dog 138 svenskar per 100 000 invånare i stroke och år 2012 har siffran sjunkit till 109 per 100 000 invånare. Det är Socialstyrelsen och Hjärnfonden som har sammanställt siffrorna inför den internationella strokedagen.
– Det är positivt och se att den framgångsrika strokeforskningen har minskat antalet dödsfall efter stroke. Men det är viktigt att vi satsar ännu mer på forskningen för att öka möjligheterna att ge fler strokedrabbade bättre och effektivare behandling, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare, Hjärnfonden.
Läs också: Probiotika kan skydda mot stroke
Kostar 12,4 miljarder
Stroke drabbar 30 000 svenskar varje år och orsakar stort lidande för den drabbade och dess anhöriga. Enligt Hjärnfondens nya rapport är kostnaden för samhället 12.4 miljarder. Patienter som drabbas av svår stroke orsakat av en propp i hjärnan löper stor risk att dö eller bli invalidiserade. En av de viktigaste faktorerna för den som drabbas av stroke är tiden.
Varje minut dör två miljoner nervceller och livslängden förkortas med tre veckor
För varje minut utan behandling dör två miljoner nervceller och livslängden förkortas med tre veckor samtidigt som bestående hjärnskador ökar. Tack vare forskningen har man de senaste decennierna utvecklat två behandlingsmetoder som räddar liv. Trombolys – för att lösa upp blodproppar och trombektomi där blodproppen avlägsnas på mekanisk väg.
Läs också: Här är de bästa knepen för att sänka ditt blodtryck naturligt
Siffran sjunker
Men utvecklingen är inte bara positiv. Professor Bo Norrving, registerhållare på organisationen Riks-stroke, delar strokeforskningen i tre lika viktiga områden. Det förebyggande arbetet, akut omhändertagande samt rehabilitering.
– Inom det förebyggande arbetet har vi gjort betydande framsteg och även inom akutdelen, men dessvärre är vi inte lika bra på rehabilitering och långtidsuppföljning, där finns det fortfarande ett stort behov av förbättring, säger han.
Läs också: Magnesium och kalium minskar risken för stroke hos kvinnor
Ytterligare ett område där strokevården måste bli bättre
Och även om antalet patienter som får vård på strokeenhet har ökat, är det fortfarande många som inte kommer dit direkt utan slussas först genom den vanliga akutmottagningen till intagningsavdelningar eller andra vårdavdelningar. Detta trots att de nationella riktlinjerna från Socialstyrelsen säger att strokeenheten ska vara den första anhalten. Det är ytterligare ett område där strokevården måste bli bättre, menar Bo Norrving.
Av Emma V Larsson
Fakta
Källa: Hjärnfonden