Epilepsiincidensen ökar – fler fungerande behandlingar krävs

Den andra måndagen i februari varje år uppmärksammas sjukdomen epilepsi runtom i världen i form av Världsepilepsidagen.
Dagen är viktig för att sprida kunskap menar förespråkare. För trots att epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna i världen, och antalet drabbade globalt ökar, är den fortfarande på många sätt ett mysterium.

Epilepsi är en av de vanligaste neurologiska sjukdomarna och i Sverige har ungefär 81 000 personer sjukdomen, enligt Svenska Epilepsiförbundet.
Sjukdomen kan uppstå hos vem som helst och i vilken ålder som helst. En studie visar att en halv till en procent av alla barn under 18 år påverkas av någon form av epilepsi. Detta innebär att epilepsi är det vanligaste kroniska neurologiska tillståndet under barndomen.

Dess uppkomst kan bero på flera orsaker och vara alltifrån medfödd, på grund av nedärvda förutsättningar, till uppkommen till följd av skada, trauma eller stroke. Till exempel.

LÄS OCKSÅ: Hur vi går avslöjar neurologiska sjukdomar

Antal epilepsifall ökar globalt
I takt med att epilepsiincidensen dessutom fortsätter att öka globalt anses det viktigare än någonsin att sprida kunskap om sjukdomen – och även om dess stora behov av forskningsmedel.
För fortfarande finns många mysterium kring sjukdomen som gäckar såväl läkare och forskare som patienter och anhöriga. Det gäller bland annat frågor om uppkomst, behandling samt lösningar på de utmaningar som i nuläget finns när det gäller diagnostik. Bland annat.

Syftet med internationella Världsepilepsidagen är att gemensamt i världens alla epilepsiförbund och länder uppmärksamma epilepsi och dess konsekvenser. Dagen innebär också samordning av informations- och utbildningsinsatser för att stärka insatserna för personer med epilepsi världen runt.

Minst 50 miljoner människor lever med epilepsi över världen men sjukdomen påverkar ännu fler, enligt siffror från IED omkring 65 miljoner människor. Eftersom epilepsi påverkar även de drabbades nära och kära som även dom faktiskt lever med sjukdomen på ett indirekt, men samtidigt ganska direkt, sätt.

Anfaller skiljer sig åt
Epilepsi innebär en benägenhet för upprepade oprovocerade epileptiska anfall och beror på att vissa nervceller i hjärnan är överaktiva. Ett anfall uppstår när hjärncellerna sänder ut för många elektriska signaler på samma gång, något som gör att den drabbade får svårighet att kontrollera sina kroppsrörelser.

Det finns många olika typer av anfall och de kan se väldigt olika ut. Ibland är de stora och dramatiska och andra gånger rör det sig mer om diskreta frånvaroattacker. En del personer får bara några enstaka anfall i livet – medan andra kan ha svåra anfall varje dag, anfall som kan skada hjärnan allvarligt.

LÄS OCKSÅ: Vilka tillskott är bra mot utbrändhet och epilepsi?

Svårdiagnostiserat
En av sjukdomens mest utmanande aspekter är det faktum att den kan förekomma i många olika former. Detta gör det svårt att ställa korrekt diagnos. I vissa fall kan ett annat underliggande hälsotillstånd orsaka epilepsianfall, till exempel en stroke, infektion, hjärntumör eller en traumatisk hjärnskada. Men i många fall är orsaken okänd och därför är det svårt att hitta rätt behandling.

Diagnosen epilepsi ges i nuläget till personer som haft just så kallade oprovocerade epileptiska anfall, alltså återkommande epileptiska anfall som inte har framkallats av någon tillfällig yttre påverkan.

… och svårbehandlat
Hittills har epilepsi varit svårt att behandla och medicinerna kan många gånger kan ge svåra biverkningar. Dessutom är det bara två tredjedelar av alla epilepsipatienter som svarar bra på de antiepileptiska läkemedel som idag utgör standardbehandling för sjukdomen, läkemedel som i första hand är till för att hålla anfallen under kontroll eller reducera deras frekvens.
Resterande tredjedel svarar inte alls på denna typ av behandling.

Behövs fler behandlingsalternativ
Idag får dessa patienter sätta en stor del av sitt hopp till så kallad resektiv kirurgi, där den del av hjärnan som framkallar anfallen rätt och slätt avlägsnas. Ingreppet anses dock mycket invasivt och förknippat med många risker, däribland nedsatt minnesförmåga. Riskerna gör att många patienter väljer att avstå ingreppet.

Behovet av fungerande behandlingsalternativ anses därför fortsatt stort – och forskning på området pågår. Bland annat i Sverige där bland annat ett forskningsförsök vill försöka bekämpa epilepsi genom genterapi, vilket med hjälp av den senaste biomedicinska teknologin kringgår det traditionella sättet att se på medicinering, rapporterar nyhets- och analystjänsten Biostock.
De förklarar vidare:
”Idén bygger på kunskapen om att virus har en förmåga att infektera celler och sprida sin genetiska information i syfte att orsaka sjukdom. Forskare har lyckats använda bioteknik för att oskadliggöra vanliga virus samtidigt som man bevarat dess förmåga att sprida sitt genetiska material. Genom att föra in specifika gener i DNA och injicera dem i levande celler, kan forskare modifiera antalet proteiner som uttrycks av dessa celler. Detta bidrar till att reducera effekten av vissa sjukdomar som kan påverka proteinuttrycket.”

LÄS OCKSÅ: Kan progesteronkräm hjälpa mot mensvärk och epilepsi?

Studier på glukosamin öppnar för ny behandling
Kurera har tidigare skrivit om studier på ämnet glukosamin, en kroppsegen substans som spelar en stor roll i bildandet av senor och brosk. Ämnet är vanligt förekommande i bland annat kosttillskott till för att lindra besvär vid artros.
En studie, utförd vid University of Alabama at Birmingham i USA, har till exempel kunnat visa att ämnet kan dämpa den överaktivitet hos hjärnans nervceller som orsakar anfall hos epileptiker.

Tillskott med substansen minskar överaktiviteten som orsakar anfallen genom att blockera ett enzym, vilket i sin tur snabbt ökar halterna av ett visst protein som påverkar synapserna i hippocampus, skriver Medical News Today.

LÄS OCKSÅ: Aminosyra kan förebygga ALS och alzheimer

Minskar överaktiviteten hos hjärnans nervceller
Försöken som gjordes på hjärnvävnad från möss, utfördes i två omgångar ett där man först använde glukosamin ihop med ett annat preparat och senare ett där enbart glukosamin användes och det visade sig att glukosamin ensamt efter bara tio minuter minskade överaktiviteten hos hjärnans nervceller märkbart. Forskarna tror sig nu vara en ny behandling på spåren.

Forskningsfynd av detta slag visar att det kan finnas nya sätt att behandla den här typen av sjukdomar än de som hittills använts inom sjukvården. De bidrar också med en större kunskap om de underliggande mekanismerna, skriver Medicalexpress.com.

Av Isabelle G Hedander

Vill du läsa fler liknande artiklar?
Gilla Kurera på Facebook och signa upp dig för Kureras nyhetsbrev så missar du inget!