Exponering för perfluorerade kemikalier under graviditet kan kopplas till lägre födelsevikt. Det visar SELMA-studien vid Karlstad universitet som mätt hormonstörande ämnen i blodet hos över 1 500 blivande mammor och deras barn.
Perfluorerade ämnen, förkortas PFAS, betraktas som något av det mest svårnedbrytbara vi har i vår omgivning och det lagras i kroppen hos människor och djur. PFAS, används för att göra material vatten-, fett- och smutsavvisande. De används därför i till exempel textilier, impregneringsmedel, matförpackningar, skidvalla, med mera även om det sistnämnda nu är på väg att förbjudas.
PFOA har förorenat dricksvattnet
Det har visat sig att dessa kemikalier använts i brandsläckningsmedel och på så sätt förorenat både grundvatten och dricksvatten. Sätt vi människor får i oss ämnet är främst genom fisk och dricksvatten men troligen också genom produkter som innehåller denna typ av kemikalier teflonpannor bakplåtspapper, popcornspåsar för mikrougnar. Mätningar runt om i världen visar att man rutinmässigt hittar PFAS i blodet hos människor och djur, berättar Carl-Gustaf Bornehag, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet i en artikel på Örebro universitets hemsida.
LÄS OCKSÅ: Flera miljögifter i bröstmjölk minskar – men andra ökar
Kopplas även till preeklampsi
I en ny studie har Carl-Gustaf Bornehag och hans kollegor som arbetar med SELMA-studien undersökt om det fanns ett samband mellan nivån av åtta PFAS-ämnen i blodet hos 1 533 gravida kvinnor och födelsevikten hos deras barn. Exponeringen mättes omkring vecka tio i graviditeten och i analyserna togs det hänsyn till faktorer som rökning och mammans vikt. Studien handlar om kopplingar till födelsevikt, men det finns även uppgifter som tyder på kopplingar till havandeskapsförgiftning.
LÄS OCKSÅ: PFAS överförs från mamma till foster under graviditeten
Starkare samband för flickor
Resultaten visade att högre halter av fem av de undersökta PFAS-ämnena (PFOS, PFOA, PFNA, PFDA och PFUnDA) kunde kopplas till en lägre födelsevikt hos barnen. De kvinnor som var bland de 25 procent högst exponerade för kemikalien PFOA fick barn som vägde i medeltal 136 gram mindre än barnen till de kvinnor som fanns bland de 25 procent lägst exponerade. Sambanden var också starkare för flickor.
LÄS OCKSÅ; Förpackningar för livsmedel innehåller förbjudna miljögifter
”Inte förvånande”
Sverre Wikström barnläkare knuten till Örebro universitet som ansvarat för delstudien menar att resultaten inte är förvånande. Enligt honom finns flera studier idag som pekar i denna riktning. Nytt är dock att man här även ser kopplingen mellan PFAS-exponering och ökad andel barn med onormalt låg födelsevikt. Men kunde även se att flickor och pojkar påverkades olika av att exponeras för kemikalierna under fosterlivet.
Alla är exponerade
Carl-Gustaf Bornehag som leder SELMA-studien är mycket bekymrad över den här typen av kemikalier. Han menar att alltmer data visar att i stort sett alla är exponerade för PFAS, och att sådan exponering troligen kan påverka både människor och djur negativt.
Några av dessa ämnen håller på att fasas ut, i Danmark förbjöd man nyligen den här sortens ämnen i matförpackningar och även ämnena ska även förbjudas i skidvalla. Men även om dessa kemikalier förbjuds helt kommer de att finnas kvar i våra kroppar under lång tid enligt Carl-Gustaf Bornehag, vilket han menar tydligt visar på faran med att introducera nya kemikalier utan att göra en riktig riskvärdering från början..
Av redaktionen
Källa: Örebro universitet
SELMA-studien
SELMA-studien studerar om exponering för hormonstörande ämnen tidigt i livet har betydelse för utveckling av kroniska sjukdomar senare. SELMA står för Swedish Environmental Longitudinal, Mother and child, Asthma and allergy study. Den genomförs i samarbete mellan Karlstads universitet, Landstinget i Värmland och Lunds universitet och en rad internationella forskargrupper. Forskarna följer drygt 2 000 mor-barn par från tidig graviditet över förlossning och uppåt i åldern för barnen där de samlar in data för den gravida kvinnan och förlossningen och senare för barnet.