Fluor. Det är ett omdiskuterat ämne. Ena sidan rasar och menar att det är nyttigt för våra tänder. Andra laget pekar ut det som ett gift. Näringsexperten Zarah Öberg däremot tycker inte att det handlar om vem som har rätt eller vem som har fel, utan om att ifrågasätta ämnet en gång för alla.
Näringsterapeuten Zarah Öberg menar på att ingenting är särskilt svart eller vitt när det gäller fluor. Det finns inte två solklara sidor. Hon beskriver ämnet som oerhört reaktivt, eftersom det räknas som det mest reaktiva och elektronegativa av alla våra grundämnen. Detta gör fluorgas mycket farligt och gasen förekommer aldrig i fri form i naturen, utan är alltid kemiskt bunden till mineraler. I bunden form är det oftast i form av fluorid.
– Det är stor skillnad på bundet fluor och fluor i gasform, vilket kanske är det viktigaste i denna diskussion, även om det är vida känt att fluor är ett nervgift och starkt enzymgift, säger hon.
Vad används fluor till?
– Fluor i bunden form används inom många olika användningsområden, exempelvis i tandkräm, plackbehandlingar, vid pensling av emalj och dylikt. Det förekommer även i läkemedel, och då har det som uppgift att förhindra läkemedlets metabolism och förlänga dess livslängd. I tandkräm förekommer fluor vanligtvis i oorganiska former såsom natriumfluorid (NaF) eller monofluoridfosfat (MFP), samt i vissa fall även som aminfluorid och tennfluorid. I dessa fall är alltså fluor bundet till mineraler, och förekommer således inte i fri form, det vill säga i gasform. Fluor benämns ofta som farligt och det finns mycket som tyder på att det inverkar negativt på människan, främst på vår energiproduktion och på vår enzymproduktion. Det kan vara viktigt att känna till att fluor förekommer i olika former och är nödvändigt för tillväxt, så man kan inte generalisera så starkt som många gör. Det mesta av det fluor vi får i oss lagras in i skelett och tänder, i form av fluorapatit. Men vi människor har sällan, eller aldrig, en brist på fluor, vilket till stor del beror på att vårt dricksvatten och våra tandkrämer, är fulla av fluor. Att det således skulle behöva tillföras kroppen är inte särskilt sannolikt.
Är fluor farligt?
– Det finns en hel del studier som stödjer teorier om att fluor kan göra oss slöare, att det kan ge oss långsammare hjärna, bidra till demens och att fluor är ett starkt enzymgift. Senare tids studier visar även på koppling mellan fluor och barns utveckling i hjärnan. Fluor bidrar även till hämmad sköldkörtelproduktion då det, liksom klor, tar över platsen från jod i våra sköldkörtelhormon. Det finns även studier som visar att fluor är oerhört oxidativt, alltså nedbrytande, att det hämmar bildning av antikroppar och att det på så vis skapar autoimmuna reaktioner.
Varför används fluor mycket inom tandvården?
– En teori om detta är att fluor från början har marknadsförts mot konsument, eftersom man inte visste hur man skulle hantera avfallet från industrin, då fluor är en slaggprodukt från just aluminiumproduktion. Det tycks som att man diskuterade detta av och till, och att de som satte igång hela PR-kampanjen även var ägare i ett stort företag med just aluminiumproduktion, och således var jäviga i frågan om avfallshanteringen av fluor. En del tror också att fluor användes som nervgift under andra världskriget, framförallt för att göra människor dämpade och medgörliga. Om dessa konspirationsteorier stämmer är nog inget som vi ens kan finna svar på idag. Men att det, per faktum, är inarbetat inom tandvården, är sannolikt samma sak som vissa läkemedel inom sjukvården och viss mat inom matindustrin. Med andra ord, vi tror att allt det som säljs i butikerna är bra och ifrågasätter sällan det som presenteras till oss.
Vad tycker du bör göras?
– Kanske vore det lämpligt för tandvården och myndigheterna att se över alla de studier som visar att fluor inte gör någon skillnad och att det är giftigt. På så vis kan de göra en ny bedömning om huruvida nyttan överväger negativ påverkan. Det är lätt att bli styrd i denna form av frågor, då man presenteras olika lösningar redan under sin utbildning och på vis inte är kritisk på samma vis som man kanske borde inför sina rekommendationer. Att ifrågasätta fluor, är lika viktigt som att ifrågasätta vissa medicinska behandlingar som vi vet bryter ned och förstör, samt att ifrågasätta alla de kemikalier och tillsatser som finns i livsmedelsindustrin. Här kan jag tycka att det inte handlar om vem som har rätt eller fel, utan att det kan vara lämpligt att se över allt igen och omvärdera. Kanske blir beslut om fortsatt användning detsamma som idag, men då finns det en mer nyanserad grund till det beslutet.
Sist men inte minst, är fluor bra för tänderna?
– Många studier visar att fluor har en stärkande effekt, men många studier visar också det motsatta. Och att vi inte heller behöver fluor eftersom vi har så mycket i dricksvatten redan som det är. Jag skulle hellre se att man tog tag i själva problemen, så som att människor äter för dåligt, har dålig tarm som påverkar tandhälsan, att de har felaktiga pH-värden i kroppen, att de behöver minska ner på sockerintaget, på alla söta drycker och på snabbmat och helfabrikat. Att fokusera på att utbilda tandläkare inom hälsa och hur till exempel tarmhälsan påverkar tandhälsan, vore ett bra mycket bättre alternativ. Fluor kanske har en stärkande effekt, men det är ju som att sätta plåster på ett sår som aldrig läker. Liksom inom de flesta fysiologiska problem, så är det ingen idé att tillföra saker som bara minskar symtom, utan mycket mer framgångsrikt att se över orsaken till besvären och på så vis balansera upp det som skapar problematiken från start.
Av Emma V Larsson