Många personer i Sverige har PFAS-halter i sitt dricksvatten som överskrider EU:s nya hälsobaserade riktvärden. PFAS är en stor grupp svårnedbrytbara kemikalier som finns i både luft, mat och vatten – och lagras i kroppen där de med tiden blir hälsofarliga .
PFAS är en grupp på ungefär 5 000 syntetiska kemikalier som finns i stor utsträckning i dagens samhälle. Utsläpp från produktion och användning av produkter med PFAS går rätt ut i naturen och hamnar till sist i såväl maten vi äter, som i luften vi andas och i vattnet vi dricker.
PFAS är svårnedbrytbara och ibland omöjliga att bryta ner. Halterna fortsätter därför att öka i naturen så länge vi släpper ut dem. Därför har de även smeknamnet ”evighetskemikalier” – och nästan alla människor har ämnena i sina kroppar.
Finns i allt från möbeltyg till smink
Till exempel finns PFAS i rengöringsmedel, impregnerade textilier och läder, pappersförpackningar för take away-mat, i möbeltyg samt i brandskum. De finns även i smink och solkrämer samt stekpannor med non stick-beläggning, bland annat. Ämnena är populära på grund av sin förmåga att bilda vatten-, fett- och smutsavvisande ytor och gör att exempelvis krämer och smink glider lättare på huden.
På grund av att PFAS är så utbrett i vår omgivning så finns det dessvärre även i dricksvatten som försörjer mer än 5 miljoner svenskar. Naturskyddsföreningen har nyligen samlat in data över PFAS-halter från vattenverk på 42 platser i Sverige. Och det visar sig att minst 2 miljoner av oss dricker kranvatten som inte skulle klara det gränsvärde för hälsan som redan är införd i Danmark.
LÄS OCKSÅ: PFAS överförs från mamma till foster under graviditeten
Enbart vattenintag spränger gränsvärde
På en del av de undersökta platserna var det så höga halter PFAS att människor överskrider EU:s gränsvärde för det totala intaget av PFAS som sker via mat, vatten, inandning och hud – enbart genom att dricka vatten. Totalt handlar det om 200 000 människor, enligt Naturskyddsföreningens beräkningar.
Gränsvärdet har nämligen sänkts av EU:s livsmedelsmyndighet EFSA, eftersom forskning visat att hälsorisken hos människor ökar vid lägre halter av PFAS än man tidigare trott. Dock har det nya gränsvärdet inte ännu implementerats av Livsmedelsverket i Sverige. Danmark däremot har redan satt sitt gränsvärde (på 2 ng/L) utifrån EU:s riktvärden. Sverige har förvisso infört ett nytt gränsvärde från 2023, men det är högre än i Danmark och ligger på 4 ng/L (tidigare låg det på 90 ng/L).
LÄS OCKSÅ: Fem E-nummer med hälsorisker att undvika
Oroväckande resultat
Resultatet av undersökningen är oroväckande menar Naturskyddsföreningen, som understryker att situationen dessvärre kan vara ännu värre då de nya gränsvärdena är baserade på enbart fyra PFAS-ämnen av de drygt 4 700 som finns på marknaden: PFAS: PFOA, PFOS, PFNA och PFHxS. Den verkliga mängden som släppts ut i miljön är därför antagligen ännu högre.
Det finns idag inget förbud för företag att producera och sälja produkter med PFAS och bara ett litet antal PFAS är reglerade enligt lag. Men våra makthavare borde ha förbjudit alla PFAS-ämnen för länge sedan, menar Naturskyddsföreningen.
Flaskvatten inte bättre
För att vi ska få ett kranvatten som är säkert att dricka och lever upp till EFSA:s riktvärden så kommer man behöva installera reningsanläggningar på vissa platser. Att rena dricksvatten från PFAS kostar mycket pengar. Men man bör sätta det i relation till de samhällskostnader och det personliga lidande som PFAS-relaterade hälsoproblem kommer att leda till annars, menar Naturskyddsföreningen.
Det går heller inte att undvika PFAS genom att rata kranvattnet till förmån för flaskvatten eller annan dryck på flaska. Allt vatten innehåller nämligen mindre eller större mängder PFAS. Oavsett om det är kommunalt kranvatten, eget brunnsvatten eller sådant som ingår i exempelvis saft, läsk och öl.
PFAS-halterna i vattnet innebär inte någon akut fara, men på längre sikt kan negativa hälsoeffekter uppstå. Därför måste vi minimera mängden PFAS somvi får i oss.
Källa: Naturskyddsföreningen
Av Carolina Eriksson
Fakta: Hälsoeffekter av PFAS-utsläpp
Vissa PFAS misstänks vara cancerframkallande (bla i bröst, testikel och njure), reproduktionsstörande och orsaka leverskador, inflammatorisk tarmsjukdom, sköldkörtelsjukdom samt ge ökat kolesterolvärde.
* Foster och barn är extra känsliga. PFAS kan påverka deras utveckling, ge lägre födelsevikt, försämrat immunförsvar, och försämrad respons på vaccin.
Går det att själv rena sitt vatten?
Det finns enligt Naturskyddsföreningen inga filter för hemmabruk som har bevisats få bort PFAS från dricksvattnet. Då det inte är lätt att rena vatten från PFAS, bör det göras vid vattenverken, där även analyser kan tas regelbundet för att försäkra att vattnet renas tillräckligt.
(Källa: Naturskyddsföreningen)
Fakta: Var går gränsen för dig?
Eftersom vi får i oss stora mängder PFAS genom inandning och från mat bör bara 20% av den totala mängden PFAS vi får i oss komma från vatten, skriver Naturskyddsföreningen.
Så hur vet man om man överskrider gränsvärdet? Det hänger på personens vikt, vilken mat hen äter och hur mycket PFAS det finns i inandningsluften. Vilket innebär att barn behöver dricka mindre vatten innan de överskrider gränsvärdet, eftersom de väger mindre och dricker mer i förhållande till sin kroppsvikt.