Ungefär 3-4 procent av befolkningen lever med diagnosen hälsoångest, eller hypokondri som är den medicinska termen. Men förmodligen är många fler odiagnosticerade och får därför inte rätt hjälp eller behandling.
Kännetecken på hälsoångest kan bland annat vara att man hela tiden uppmärksammar och tolkar olika fysiska symtom och kroppsliga signaler och söker information om dessa online. Samt att man känner ångest och stark oro över att man ska ha fått eller kommer att få en allvarlig, kanske dödlig sjukdom. En del söker upp vården upprepade gånger, medan andra tvärtom undviker vården av rädsla för att få en sjukdom bekräftad. Det finns också en risk att vården inte tar personer med hälsoångest på allvar.
Hälsoångest förkortade livet
I den hittills största studien som gjorts om hypokondri har forskare från Karolinska institutet undersökt data från Patientregistret och gått igenom hur många personer som fick diagnosen hypokondri mellan 1997 och 2020. Drygt 4 000 personer hade under dessa år fått diagnosen, vid en snittålder på 34 år. Forskarna jämförde sedan dem med drygt 40 000 personer i samma ålder, utan diagnos.
Under den 24 år långa uppföljningen såg man att 268 personer av personerna med hypokondri dog (6,5 procent), medan 1 761 personer utan diagnos dog (4,3 procent). Hypokondrikerna blev i snitt 70 år, medan de utan en sådan diagnos levde i snitt till 75 års ålder.
David Mataix-Cols, psykolog och professor i klinisk neurovetenskap, säger till DN att det är en paradox att personer med hälsoångest som är oroliga och ofta söker sig till sjukvården, ändå dör tidigare.
LÄS OCKSÅ: Hälsoångesten ökar bland unga kvinnor
Konstant oro leder till kronisk stress
Man såg framförallt en ökad risk att dö av hjärt-kärlsjukdom och lungsjukdom bland personer med hälsoångest. Forskarna menar att det kan vara den konstanta oron ihop med andra livsstilsfaktorer som ligger bakom detta.
Man vet att konstant oro kan leda till kronisk stress vilket i sin tur kan leda till inflammation i kroppen, som ger ett försämrat immunförsvar. Dettta skulle kunna förklara att sjukdom uppstår och att man dör i förtid, säger David Mataix-Cols. Risken att dö av cancer var däremot inte högre hos de med hälsoångest.
Utöver detta så såg forskarna en koppling mellan hälsoångest och andra psykiatriska diagnoser, som bipolär sjukdom, ångest, depression och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Dessa diagnoser gör att vissa personer självmedicinerar med alkohol och droger, vilket kan förklara vissa av de för tidiga dödsfallen i studien. En del begår även självmord.
KBT ger goda resultat vid hälsoångest
Men: det finns hjälp att få understryker forskarna. Kognitiv beteendeterapi (KBT) brukar ha goda resultat vid hälsoångest. Två av tre patienter mår avsevärt bättre efter 10-14 veckors KBT, oavsett om det sker ansikte mot ansikte eller online och trots att många har haft diagnosen i många år. I terapin får de hjälp att få syn på sina beteendemönster och hjälp att förändra dem.
Källa: DN och studien All-Cause and Cause-Specific Mortality Among Individuals With Hypochondriasis
Personer med hälsoångest…
- …är oftast födda i Sverige
- …har ofta lägre utbildning
- …är oftare ensamstående
- … har lägre inkomst
- …har oftare minst en annan psykiatrisk diagnos, främst ångestrelaterade och depressiva
Källa: Studien All-Cause and Cause-Specific Mortality Among Individuals With Hypochondriasis
Kännetecken på hälsoångest
- En stark och ihållande oro för att själv ha eller kommer att drabbas av allvarlig sjukdom.
- Oron är överdriven jämfört med den verkliga sjukdomsrisken eller de kroppsliga symtom som man upplever.
- För många med hälsoångest kan det till exempel räcka att läsa om sjukdomar eller se ett TV-program om döden för att känna oro. Men den kan väckas av en mängd olika saker.
- Plötsliga avvikelser i kroppen, som diffus smärta eller små muskelryckningar, kan också tolkas som tecken på allvarlig sjukdom och vara skrämmande.
- Det finns olika strategier för att hantera oron, som att kontrollera kroppen ofta, söka information kring sjukdomar, be anhöriga om att lugna dem och försäkra att allt är okej, eller gå till läkaren ofta.
- Kan även leda till att man undviker saker som skulle kunna ge upphov till oro, till exempel sjukhusmiljöer, vårdkontakter och att utsätta kroppen för ansträngning med mera.
- Oron för sjukdom kan ge koncentrationssvårigheter, vilket kan störa förmågan att arbeta. Relationer med nära anhöriga kan ofta påverkas negativt, inte minst om man ofta söker sig till dem för stöd och lindring av oron.
Källa: Internetpsykiatri